Hoppa till innehållet

Stig Hadenius

Från Wikipedia
Stig Hadenius
Född25 juni 1931
Brunneby, Sverige
Död11 mars 2010[1] (78 år)
Danderyd[1], Sverige
BegravdDjursholms begravningsplats[1]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidGöteborgs universitet
SysselsättningHistoriker, journalist, publicist
ArbetsgivareStockholms universitet
MakaAnn Lindgren
Redigera Wikidata

Stig Gunnar Hadenius, ursprungligen Karlsson, född 25 juni 1931 i Brunneby, Östergötlands län, död 11 mars 2010, var en svensk historiker, journalist och publicist.[2]

Hadenius föräldrar var säteriägaren David Karlsson och hans hustru Dagny, född Bye, vilkas två söner antog namnet Hadenius.

Hadenius disputerade i historia 1964 på svensk unionspolitik. Han var docent vid Göteborgs universitet, sekreterare i pressutredningen av år 1972, chefredaktör på Västgötademokraten (s) i Borås samt pressattaché i Washington DC, innan han blev Sveriges första professor i journalistik vid Stockholms universitet. Hadenius skrev barnböcker, läroböcker, böcker om politisk nutidshistoria samt en biografi om Gustaf V. Hans mest framgångsrika bok är Massmedier: press, radio & TV i den digitala tidsåldern med Lennart Weibull och Ingela Wadbring, som trycktes i ett stort antal upplagor. Han deltog ofta med kritiska inlägg i offentliga debatter i till exempel Dagens Nyheter. Han utnämndes även till hedersledamot av Östgöta nation i Uppsala.

Hans bok Svensk politik under 1900-talet. Konflikt och samförstånd finns i fem svenska upplagor (1985, 1987, 1995, 1996, 2000) och har översatts till engelska (1997), franska (1989), tyska (1990), ryska (1997), japanska (2000) och kinesiska (1990). Hans bok Om Sverige har översatts till engelska (1992), franska (1990), tyska (1990) och holländska (1993). Drottning Victoria av Sverige blev hans sista bok och kom ut efter hans död.

Hadenius gifte sig första gången 1956 med överläkaren Anne-Marie Holmgren[3] och andra gången 1983 med Ann Lindgren[4]. I första äktenskapet föddes sonen Patrik Hadenius.

  1. ^ [a b c] Svenskagravar.se, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Artikel om dödsfallet i tidningen Resumé Arkiverad 15 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ https://runeberg.org/vemardet/1969/0359.html
  4. ^ https://runeberg.org/vemarhon/0284.html