M/S Estonia
Koordinater: 59°23′N 21°42′Ö / 59.383°N 21.700°V
- För informationstidskriften, se M/S Estonia (tidskrift). För asteroiden, se 1541 Estonia. För landet, se Estland.
 M/S Estonia |
|
 |
|
| Allmänt | |
|---|---|
| Tidigare namn | 1980–1990: MS Viking Sally 1990–1991: MS Silja Star 1991–1993: MS Wasa King 1993–1994: MS Estonia |
| Typ | Bil- och passagerarfartyg av Ro-pax-typ |
| Systerfartyg | M/S Diana II |
| Fartygsnummer | Varvsnummer: 590 |
| Anropssignal | IMO: 7921033 |
| Ägare | 1980–1988: Rederi Ab Sally 1988–1992: Effoa 1992–1993: Effdo 3 Oy 1993–1994: Estline Marine Co Ltd |
| Operatör | 1980–1987: Rederi Ab Sally (Viking Line-trafik) 1987–1990: Rederi AB Slite (Viking Line-trafik) 1990–1991: Silja Line 1991–1993: Wasa Line 1993–1994: EstLine |
| Registreringshamn | 1980–1991: Mariehamn 1991–1993: Vasa 1993–1994: Tallinn |
| Fartområde | Östersjön |
| Historik | |
| Beställd | 11 september 1979 |
| Byggnadsvarv | Jos L Meyer Werft, Papenburg, Tyskland |
| Kölsträckt | 18 oktober 1979 |
| Sjösatt | 26 april 1980 |
| I tjänst | 29 juni 1980 |
| Öde | Sjönk den 28 september 1994 |
| Tekniska data | |
| Längd | 157,02 m |
| Bredd | 24,21 m |
| Djupgående | 5,60 m |
| Deplacement | 15 598 ton |
| Bruttodräktighet | 15 598 ton registerton |
| Nettodräktighet | 8 372 ton† |
| Dödvikt | 2 800 ton |
| Maskin | 4 × MAN 8L 40/45-dieslar 17 652 kW (24 000 hk) |
| Fart | 21 knop |
| Besättning | 169[1]
|
| Passagerare | 1256[1]
|
| Hytter | 605 som tillsammans innehåller 1355 bäddar.[1] |
| †. Sortlöst jämförelsetal enligt 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. |
|
M/S Estonia, tidigare känd som M/S Viking Sally (1980–1990), M/S Silja Star (1990–1991) och M/S Wasa King (1991–1993), var en kombinerad bil- och passagerarfärja som trafikerade mellan Stockholm och Åbo, Umeå och Vasa, Sundsvall och Vasa samt Tallinn och Stockholm. Hon förliste i Östersjön den 28 september 1994. Med 852 dödsoffer var hennes undergång en av världens värsta fartygskatastrofer efter andra världskriget.[2][3]
Innehåll |
Historia[redigera]
Fartyget byggdes 1979–80 på det tyska skeppsvarvet Meyer Werft i Papenburg för Rederi Ab Sally, en av delägarna i Viking Line, och fick namnet M/S Viking Sally. Efter sjösättningen trafikerade hon sträckan Stockholm–Mariehamn–Åbo för Viking Line och var det näst största fartyget på Östersjön.
Den 6 november 1988 gick Viking Sally på grund efter en nödväjning men utan att personskador uppstod.[4]
1990 övergick fartyget till Silja Line och trafikerade motsvarande linje under namnet M/S Silja Star. Åren 1991–1992 ägdes fartyget av Wasa Line, hette M/S Wasa King och trafikerade Umeå–Vasa respektive Sundsvall–Vasa.
I januari 1993 såldes fartyget till svenska Nordström & Thulin, delägare i rederiet Estline tillsammans med estniska statens Estonian Shipping Company, och registrerades både av Estline och cypriotiska Estline Marine Co Ltd i Nicosia på grund av krav från långivaren, Europeiska utvecklingsbanken.[5] Hon fick nu namnet M/S Estonia och sattes in på rutten Stockholm–Tallinn. Hon gick på rutten till september 1994, då hon förliste i Estoniakatastrofen.
Konstruktion, underhåll och utredning[redigera]
Viking Sally och systerfartyget Diana II byggdes för trafik i kustnära vatten på rutten Stockholm–Mariehamn–Åbo. Därför installerades aldrig vissa säkerhetsdetaljer som annars skulle finnas på roro-färjor, såsom extra vattentäta skott bakom bogrampen och förstärkta låsanordningar. Specifikationen glömdes senare bort när färjorna bytte ägare och började gå i mera öppet hav; 1993 var Diana II nära att förlisa söder om Trelleborg, då bogvisiret höll på att slitas upp i ett oväder.
Estonia var en omtyckt färja hos alla ägarna och var aldrig inblandad i några större incidenter. Under tiden som Wasa King gick hon på öppet hav mellan Umeå respektive Sundsvall och Vasa, men våghöjden i Bottniska viken är betydligt lägre[6] än i egentliga Östersjön.
Förlisning[redigera]
Den 28 september 1994 klockan 01.48 EET sjönk Estonia i hårt väder under en färd från Tallinn mot Stockholm. Fler människor omkom än vid någon annan fartygsolycka i fredstid i Norden – 852 personer. Fartygets bogvisir bröts loss i de fyra meter höga vågorna,[7] och vatten strömmade in på bildäck. Fartyget fick en kraftig slagsida som snabbt förvärrades, vilket gjorde det svårt att ta sig ut. Mindre än en timme efter det första tecknet på att någonting var fel hade fartyget sjunkit.
Andra fartyg befann sig i närheten och nådde relativt snabbt fram till olycksplatsen, men hade inga effektiva metoder för att rädda människorna i vattnet: liv- och räddningsbåtarna kunde inte sjösättas i den hårda sjögången. Endast 34 personer räddades direkt från fartygen och ytterligare 104 personer med hjälp av helikoptrar.
Trots haveriutredningen har konspirationsteorier flödat rörande haveriorsaken.
Olyckan ledde till en mängd skärpta regler vad gäller passagerarlistor, nödutgångar, räddningsutrustning och begränsning av fria ytor på till exempel bildäck. Dessutom installerades ett extra vattentätt skott på samtliga ro-ro-färjor som skulle hålla fören vattentät även om bogvisiret skulle skadas.
Referenser[redigera]
- ^ [a b c] HSVA: Simulation of the Sinking Sequence of the MV Estonia, MV Estonia Workshop 23 maj 2008 Länkad 2012-09-28
- ^ Soomer, H.; Ranta, H.; Penttilä, A. (2001). ”Identification of victims from the M/S Estonia”. International Journal of Legal Medicine 114 (4–5): ss. 259–262. doi:.
- ^ Boesten, E. (2006): The M/S Estonia Disaster and the Treatment of Human Remains. In: Bierens, J.J.L.M. (ed.): Handbook on Drowning: 650–652. ISBN 978-3-540-43973-8.
- ^ Svenska Yle 2008-10-09: Olyckor på Viking Sally Länkad 2012-09-28
- ^ vasabåtarna.se: M/s Wasa King Länkad 2012-09-28
- ^ Vågrekorden på Östersjön (engelska)
- ^ Haverikommissionens slutrapport om Estonia-olyckan, avsnitt 5.4.2 Vågor, tabell 5.4, s. 57, samt avsnitt 13.1 Väderförhållanden s. 171
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör M/S Estonia
- Fakta om fartyg - M/S Viking Sally
- Bilder
