Vägchampinjon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vägchampinjon
Agaricus.bitorquis.nathan.jpg
Systematik
Rike Svampar
Fungi
Division Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Agaricales
Familj Agaricaceae
Släkte Champinjoner
Agaricus
Art Vägchampinjon
Agaricus bitorquis
Vetenskapligt namn
§ Agaricus bitorquis
Auktor (Quél.) Sacc. 1887
Synonymer
Agaricus bitorquis var. validus (F.H. Møller) Bon & Cappelli 1983[1]
Agaricus edulis var. validus (F.H. Møller) F.H. Møller 1952[2]
Psalliota edulis var. valida F.H. Møller 1950[3]
Psalliota edulis (Vittad.) Jul. Schäff. & F.H. Møller 1938[4]
Psalliota rodmanii (Peck) Kauffman 1918[5]
Fungus bitorquis (Quél.) Kuntze 1898[6]
Fungus rodmanii (Peck) Kuntze 1898[7]
Pratella peronata (Roze) Quél. 1888[8]
Pratella bitorquis (Quél.) Quél. 1888[8]
Psalliota peronata Roze 1888[9]
Agaricus rodmanii Peck 1884[10]
Psalliota bitorquis Quél. 1884[11]
Agaricus campestris var. edulis Vittad. 1832[12]
Chitonia pecquinii Boud.[13]


Den mykologiska karaktären hos vägchampinjon:

Gills icon.png
hymenium:
skivor

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

Free gills icon.png
skivtyp:
fria

Choice toxicity icon.png
ätlighet:
delikat

Mycomorphbox Caution.png

varning

Ring stipe icon.png
fot:
ring

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
brun

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Vägchampinjon (Agaricus bitorquis) är en svampart[14] som först beskrevs av Lucien Quélet, och fick sitt nu gällande namn av Pier Andrea Saccardo 1887. Vägchampinjon ingår i släktet champinjoner, och familjen Agaricaceae.[15][16][17] Arten är reproducerande i Sverige.[17] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[15]

Vägchampinjonen hör till de vanligaste odlade champinjonerna. En variant kallas portabello. Vild vägchampinjon, i synnerhet ung svamp, kan lätt förväxlas med vit flugsvamp.

Liksom andra champinjoner innehåller vägchampinjonen fenylhydrazin-derivat, som kan vara genotoxisk och carcinogen. Därför rekommenderar Nordiska ministerrådets expertgrupp i sin rapport 2012 att svampen inte äts i större mängder än vad som är det vanliga i Danmark, Island, Norge och Sverige, det vill säga ungefär två kilogram per år. Gifthalten är större i rå svamp, varför den helst bör tillredas innan den äts. Kokvattnet skall helst kasseras.[18]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bon & Cappelli (1983) , In: Docums Mycol. 13(no. 52):16
  2. ^ F.H. Møller (1952) , In: Friesia 4:203
  3. ^ F.H. Møller (1950) , In: Friesia 4:14
  4. ^ Jul. Schäff. & F.H. Møller (1938) , In: Annls mycol. 36(1):75
  5. ^ Kauffman (1918) , In: Yearb. Agric. Sylvicult. Scienc. Poznan 26:235
  6. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):479
  7. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):480
  8. ^ [a b] Quél. (1888) , In: Fl. mycol. France (Paris):72
  9. ^ Roze (1888) , In: Fl. champ. com. ven.:44
  10. ^ Peck (1884) , In: Ann. Rep. N.Y. St. Mus. nat. Hist. 36:45
  11. ^ Quél. (1884) , In: Compt. Rend. Assoc. Franç. Avancem. Sci. 12:500
  12. ^ Vittad. (1832) , In: Descr. fung. mang. Italia:41
  13. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  14. ^ P.A. Saccardo (1887) , In: Syll. fung. (Abellini) 5:998
  15. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/agaricus+bitorquis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  16. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  17. ^ [a b] Dyntaxa Vägchampinjon
  18. ^ Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]