Tadzjikistan

Wikipedia

Ҷумҳурии Тоҷикистон
Dzjumhurii Todzjikiston

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: Surudi Milli
Huvudstad	Dusjanbe
Största stad	Dusjanbe
Officiellt språk	tadzjikiska
Statsskick President Premiärminister	republik Emomalii Rahmon Oqil Oqilov
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Sovjetunionen 9 september 1991 9 september 1991
Yta  • Totalt  • Vatten	143 100 km² (95:e) 0,3 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	6 127 000 (100:e) 45 inv/km² (151:a)
BNP (PPP)  • Totalt 2005  • Per capita	$8,802 miljarder (139:e) $1 388
Valuta	somoni (TJS)
Tidszon	UTC +5
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Qullai Ismoili Somoni 7 495 m ö.h. km² Amu-Darja km
Nationaldag	9 september
Landskod	TJ
Landsnummer	+992

Tadzjikistan (på tadzjikiska Тоҷикистон, Todzjikiston) är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan, Kina, Kirgizistan och Uzbekistan.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 3 Ekonomi 4 Demografi 5 Administrativ indelning

[redigera] Historia

Tadzjikerna revolterade mot det ryska styret efter omvälvningarna 1917, och Röda armén fick inte kontroll över landet förrän 1921 då det blev en del av Sovjetunionen, inom Turkestanska ASSR i Ryska SFSR. År 1924 bildades Tadzjikiska ASSR inom Uzbekiska SSR; först 1929 blev Tadzjikistan en egen sovjetrepublik, Tadzjikiska SSR.

Självständighet utropades 1991. Ett försök att förbjuda kommunistpartiet ledde 1991 till att partichefen Rachmon Nabijev blev president, sedan det kommunistdominerade parlamentet bjudit motstånd. Nabijev avsattes dock 1992 och i hans ställe blev den ryssvänlige Emomalii Rahmon president. Ryska armén har hjälpt regeringssidan i inbördes strider mot en islamistisk gerilla. Inbördeskriget varade mellan 1992 och 1997, då de stridande parterna skrev på en fredsöverenskommelse och denna trädde i kraft 2000. Inbördeskriget tros ha dödat uppemot 40 000 människor.

Under kriget i Afghanistan uppmärksammades Tadzjikistan av det internationella samfundet, och detta har medfört hjälp med den ekonomiska utvecklingen. Förhoppningarna är att fler ska få arbete och att landet långsiktigt stabiliseras. Tadzjikistan har gått med i NATOs Partnerskap för fred, och söker medlemskap i WTO.

[redigera] Geografi

Tadzjikistan är ett mycket bergigt land och hälften av landet ligger på över 3000 meters höjd. I Pamir-bergen i öst ligger landets högsta punkt, Qullai Ismoili Somoni (tidigare Sovjetunionens högsta berg, kallat Kommunist-toppen, på ryska Pik Kommunista), på 7 495 meter över havet. Den längsta floden är Amu-Darja som utgör gränsen mot Afghanistan. Floden Syr-Darja (Sirdaryo), som är landets lägsta punkt på 300 meter över havet, löper kort genom landets nordligaste del.

Klimatet är kontinentalt med varma somrar och milda vintrar. I Pamir-bergen är det torrare och kallare. Det kan förekomma jordbävningar och översvämningar.

Bland Tadzjikistans miljöproblem finns ökande salthalt i jorden, föroreningar från industrin och en överdriven användning av insektsbekämpningsmedel.

[redigera] Ekonomi

Tadzjikistan är den forna sovjetrepublik som har lägst BNP per capita. Knappt 10 procent av landets yta är odlingsbar mark och den viktigaste grödan är bomull. De enda industrierna är en stor aluminiumfabrik, vattenkraftverk och lite småindustri, främst inom livsmedelsbranschen.

Inbördeskriget 1992-1997 åstadkom stor skada på en redan svag ekonomisk infrastruktur och orsakade en kraftig nedgång i både jordbruk och industri. Efter 1997 har ekonomin återhämtat sig, men 60 procent av befolkningen lever i fattigdom och landet är fortsatt instabilt på grund av hög arbetslöshet (40 procent 2002), svag regering och en stor utlandsskuld.

Viktiga naturtillgångar är uran, kvicksilver, brunkol, bly, zink, antimon, volfram, silver och guld. Elektriciteten framställs nästan enbart med vattenkraft.

Nästan all narkotika från Afghanistan till Ryssland smugglas genom Tadzjikistan. Av alla drogbeslag i Centralasien görs 80 procent i Tadzjikistan.

[redigera] Demografi

Bland etniska grupper märks tadzjiker (65 procent av befolkningen), uzbeker (25 procent) och ryssar (3,5 procent). Övriga utgör 6,5 procent. 85 procent av befolkningen är sunnimuslimer och 5 procent shiamuslimer. Befolkningens medelålder är 19,3 år. Spädbarnsdödligheten är över 10 procent.

[redigera] Administrativ indelning

Se även lista över distrikt i Tadzjikistan

Tadzjikistan är indelat i fyra administrativa enheter, varav två provinser (vilojat, jämför turkiskans vilayet), en autonom provins (vilojati muchtori) och en region:

1. Provinsen Sughd (huvudort: Chudzjand)
2. Regionen Karotegin (huvudort: Vahdat) som är direkt underställd den republikanska centralregeringen.
3. Provinsen Chatlon (huvudort: Kurgonteppa)
4. Den autonoma provinsen Gorno-Badachsjan (huvudort: Chorogh).

De administrativa enheterna är i sin tur är uppdelade i distrikt