Tadzjikistan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 39°N 71°Ö / 39°N 71°Ö / 39; 71

Ҷумҳурии Тоҷикистон
Dzjumhurii Todzjikiston
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Surudi Milli
Huvudstad
(och största stad)
Dusjanbe
Officiellt språk tadzjikiska (persiska)
Statsskick republik
 -  President Emomalii Rahmon
 -  Premiärminister Oqil Oqilov
Självständighet från Sovjetunionen 
 -  Deklarerad 9 september 1991 
 -  Erkänd 9 september 1991 
Area
 -  Totalt 143 100 km2 (95:e)
 -  Vatten (%) 0,3 %
Befolkning
 -   års uppskattning 6 127 000 (100:e)
 -  Befolkningstäthet 45/km2 (151:a)
BNP (PPP) 2005 års beräkning
 -  Totalt $8,802 miljarder (139:e)
 -  Per capita $1 388 
Valuta somoni (TJS)
Tidszon UTC +5
Topografi
 -  Högsta punkt Qullai Ismoili Somoni, 7 495 m ö.h.
 -  Längsta flod Amu-Darja
Nationaldag 9 september
Nationalitetsmärke TJ
Landskod TJ
Landsnummer 992
Karta över Tadzjikistan
Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan

Tadzjikistan (tadzjikiska: Тоҷикистон, Todzjikiston uttal: [tɔd ​͡ʒikɪsˈtɔn])), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan, Kina, Kirgizistan och Uzbekistan.

Gränsen löper mycket oregelbundet, eftersom området på Stalins befallning 1929 separerades från sovjetrepubliken Uzbekistan, ett svar på det tadzjikiska upproret mot regimen. Eftersom tadzjikernas kulturella och andliga centrum, Buchara och Samarkand, låg kvar inom Uzbekistan, förvärrades problemen. I kulturellt och språkligt hänseende är tadzjikerna av persiskt ursprung. Invandringen av ryssar och uzbeker under sovjettiden ledde till ytterligare spänningar. Efter självständighetsförklaringen 1991 blossade de etniska konflikterna upp och förde landet till ett inbördeskrig. Tiotusentals människor dödades, och många flydde till Afghanistan och Kirgizistan. Först 1997 undertecknades en "överenskommelse om fred och nationell försoning", vilket ledde till just fred. En av regeringens centrala målsättningar är nu att undanröja krigsskadorna.

Det enda bördiga området ligger i ett långsmalt dalstråk i norr; västra delen av Ferganadalen som avvattnas av Syr-Darja till Aralsjön. Bomull är den viktigaste grödan, och dessutom odlas spannmål och frukt. I området har väldiga mängder ogräsmedel sprutats ut över bomullsfälten, och avledningen av flodvattnet till konstbevattningarna har bidragit till Aralsjöns uttorkning. Mellan Ferganadalen och Vachsjdalen, som ligger längre söderut, reser sig två stora bergskedjor: Turkestanbergen och Gissarbergen; denna fysiogeografiska gräns sammanfaller med den politiska uppdelningen av kommunistiska uzbeker i norr och sekulariserade islamister i söder. Pamir, som har samma geologiska ursprung som Tian Shan i västra Kina, upptar stora delar av östra Tadzjikistan.

Av de tidigare sovjetrepublikerna har Tadzjikistan den lägsta BNP (PPP) per capita, den kraftigaste befolkningsökningen och den lägsta levnadsstandarden. Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen. Landet har begränsade mineraltillgångar av bland annat silver, guld, uran och wolfram. Energikällan till aluminiumframställningen samt till textil- och livsmedelsindustrin, kommer från vattenkraft. Ekonomin har försvagats under den långa perioden av inre konflikter. Bortfallet av de tidigare sovjetiska subventionerna och avsättningsmarknaderna (Sovjetunionen köpte tadzjikist uran till kärnvapenframställning) är märkbart. Man är beroende av utländskt bistånd för att kunna förse befolkningen med livets nödtorft.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tadzjikerna revolterade mot det ryska styret efter omvälvningarna 1917, och Röda armén fick inte kontroll över landet förrän 1921 då det blev en del av Sovjetunionen, inom Turkestanska ASSR i Ryska SFSR. År 1924 bildades Tadzjikiska ASSR inom Uzbekiska SSR; först 1929 blev Tadzjikistan en egen sovjetrepublik, Tadzjikiska SSR.

Självständighet utropades 1991. Ett försök att förbjuda kommunistpartiet ledde 1991 till att partichefen Rachmon Nabijev blev president, sedan det kommunistdominerade parlamentet bjudit motstånd. Nabijev avsattes dock 1992 och i hans ställe blev den ryssvänlige Emomalii Rahmon president. Ryska armén har hjälpt regeringssidan i inbördes strider mot en islamistisk gerilla. Inbördeskriget varade mellan 1992 och 1997, då de stridande parterna skrev på en fredsöverenskommelse. Inbördeskriget tros ha dödat uppemot 50 000 människor.

Under kriget i Afghanistan uppmärksammades Tadzjikistan av det internationella samfundet, och detta har medfört hjälp med den ekonomiska utvecklingen. Förhoppningarna är att fler ska få arbete och att landet långsiktigt stabiliseras. Tadzjikistan har gått med i Natos Partnerskap för fred och blev 2 mars 2013 medlem i WTO [1].

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Tadzjikistan är ett mycket bergigt land och hälften av landet ligger på över 3000 meters höjd. I Pamir-bergen i öst ligger landets högsta punkt, Qullai Ismoili Somoni (tidigare Sovjetunionens högsta berg, kallat Kommunist-toppen, på ryska Pik Kommunista), på 7 495 meter över havet. Den längsta floden är Amu-Darja som utgör gränsen mot Afghanistan. Floden Syr-Darja (Sirdaryo), som är landets lägsta punkt på 300 meter över havet, löper kort genom landets nordligaste del.

Klimatet är kontinentalt med varma somrar och milda vintrar. I Pamir-bergen är det torrare och kallare. Det kan förekomma jordbävningar och översvämningar.

Bland Tadzjikistans miljöproblem finns ökande salthalt i jorden, föroreningar från industrin och en överdriven användning av insektsbekämpningsmedel.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Tadzjikistan är den forna sovjetrepublik som har lägst BNP per capita. Knappt 10 procent av landets yta är odlingsbar mark och den viktigaste grödan är bomull. De enda industrierna är en stor aluminiumfabrik, vattenkraftverk och lite småindustri, främst inom livsmedelsbranschen.

Inbördeskriget 1992-1997 åstadkom stor skada på en redan svag ekonomisk infrastruktur och orsakade en kraftig nedgång i både jordbruk och industri. Efter 1997 har ekonomin återhämtat sig, men 60 procent av befolkningen lever i fattigdom och landet är fortsatt instabilt på grund av hög arbetslöshet (40 procent 2002), svag regering och en stor utlandsskuld.

Viktiga naturtillgångar är uran, kvicksilver, brunkol, bly, zink, antimon, volfram, silver och guld. Elektriciteten framställs nästan enbart med vattenkraft.

Nästan all narkotika från Afghanistan till Ryssland smugglas genom Tadzjikistan. Av alla drogbeslag i Centralasien görs 80 procent i Tadzjikistan.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Bland etniska grupper märks tadzjiker (65 procent av befolkningen), uzbeker (25 procent) och ryssar (3,5 procent). Övriga utgör 6,5 procent. 85 procent av befolkningen är sunnimuslimer och 5 procent shiamuslimer. Befolkningens medelålder är 19,3 år. Spädbarnsdödligheten är över 10 procent.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Tadzjikistans provinser
Se även Tadzjikistans administrativa indelning

Tadzjikistan är indelat i fyra administrativa enheter, varav två provinser (vilojat), en autonom provins (vilojati muchtori) och en region:

  1. Provinsen Sughd (huvudort: Chudzjand)
  2. Regionen Karotegin (huvudort: Vahdat) som är direkt underställd den republikanska centralregeringen.
  3. Provinsen Chatlon (huvudort: Kurgonteppa)
  4. Den autonoma provinsen Gorno-Badachsjan (huvudort: Chorogh).

De administrativa enheterna är i sin tur är uppdelade i distrikt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Svedberg, Göran (2009). ”Heroinjakt i Tadzjikistan”. Alkohol & narkotika (nr. 2): sid. 24-27. 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ UNDERSTANDING THE WTO: THE ORGANIZATION ”Members and Observers”. http://wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/org6_e.htm. Läst 7 december 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]