Vattenvirvlare

Från Wikipedia

Vattenvirvlare avser en anordning som förmår vatten att bilda en virvel, och som anges påverka vattnets egenskaper.

Hanno Essén, docent i teoretisk fysik, har uttryckt skepsis mot anordningar som påstås förändra vattnets egenskaper efter att ha passerat en sådan anordning och har efterlyst kontrollerade laboratorieexperiment för att påståendena ska beläggas.[1]

Plus & Minus vattenvirvlare[redigera | redigera wikitext]

År 2001 uppmärksammade medier[2][3][4] att Sveriges riksdag, på initiativ av riksdagsledamoten Gunnel Wallin från Centerpartiet, hade installerat vattenvirvlare från företaget Plus & Minus i vattenledningar till två av sina byggnader.[5] Dessa vattenvirvlare bestod av en bit rör med en inmonterad spiral.[6]

Denna vattenvirvlare, framtagen av Bertil Pettersson, påstods förbättra vattenkvaliteten genom att påverka de elektromagnetiska fälten i vattnet.[6] Vattenvirvlaren blev föremål för kritik från etablerade forskare och 2005 dömdes den ut av Sverker Olofsson i konsumentprogrammet Plus.[6]

Nordiska museet har i sina samlingar en vattenvirvlare tillverkad av Bertil Pettersson.[7][8] Den anskaffadees 2005 i samband med ett dokumentationsprojekt om New Age och dess koppling till 1968-rörelsen. Vattenvirvlaren är bokförd på Riksantikvarieämbetets nätplats under termer som Magi, Folklig fysik och kemi och Folklig medicin.[8]

Cygnusinstitutet, en verksamhet i Bålsta, annonserade 2007 planerade vetenskapliga studier av virvlat vattens effekt vid grönsaksodling. Cygnusinstitutets verksamhet blev starkt kritiserad,[9] bland annat för kvacksalveri,[10] och blev inte långvarig.[11] Några forskningsresultat därifrån är inte kända.

Watrecos vattenvirvlare[redigera | redigera wikitext]

År 2008 skrev Ny Teknik att företaget Watreco påstod att virvlat vatten var mer lättflytande och därför kunde spolas och flyta ut jämnt över skridskobanor redan vid lägre vattentemperaturer, 20°C istället för 35°C.[12] Istemperaturen sades kunna höjas med 1°C−2°C.[12]

I början av 2009 hade drygt tio kommunala ishallar investerat cirka 70 000 kronor var i vattenvirvlare från företaget.[12][1]

Lars Pettersson, professor i kvantkemi, efterlyste kontrollerade försök på effekten på isbildning utifrån etablerad teori.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Alexander Kristofersson. "Vattenvirvlare väcker misstro", Ny Teknik, 14 januari 2009. Åtkomst den 1 januari 2018.
  2. ^ Anna Lena Wik-Thorsell. "Vatten sätter snurr på riksdagen", Svenska Dagbladet, 26 januari 2002. Åtkomst den 1 januari 2018.
  3. ^ Maria Saving (4 april 2001). ”Riksdagen tar hjälp av new age - Vattenvirvlare ska göra folkvaldas arbete lättare”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161017213904/https://www.aftonbladet.se/nyheter/article10204558.ab. Läst 6 augusti 2021. 
  4. ^ "Riksdagen köpte vattenvirvlare av New age-firma", Dagen, 4 april 2001. Åtkomst den 1 januari 2018.
  5. ^ "Kalle Lind om politiker och riksdagshuset", Sveriges Radio, 17 augusti 2014. Åtkomst den 1 januari 2018.
  6. ^ [a b c] Hanno Essén. "En virvelvind av pseudovetenskap", Folkvett nr 4/2005, vof.se. Åtkomst den 1 januari 2018.
  7. ^ Vattenvirvlare, Nordiska museet, Digitalt Museum. Läst 3 augusti 2021.
  8. ^ [a b] Vattenvirvlare, på Kringla, Riksantikvarieämbetet. Läst 3 augusti 2021.
  9. ^ Ifrågasatt forskning på nytt institut, Upsala Nya Tidning, 6 mars 2007. Läst 3 augusti 2021.
  10. ^ Cygnusinstitutet i Bålsta, Arkiverad 3 augusti 2021 hämtat från the Wayback Machine. Forum för vetenskap och folkbildning, diskussion 2 mars–6 mars 2007. Läst 3 augusti 2021.
  11. ^ Jämför Mats Reimer: Ekhaga, del3, Dagens medicin 3 februari 2010. Läst 3 augusti 2021.
  12. ^ [a b c] Alexander Kristofersson. "Kommuner faller för omstridd vattenvirvlare", Ny Teknik, 11 december 2008. Åtkomst den 1 januari 2018.