Bålsta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°34′4″N 17°31′47″Ö / 59.56778°N 17.52972°Ö / 59.56778; 17.52972
Bålsta
Tätort
Centralort
Stockholmsvägen (Länsväg 545) i "Gamla" Bålsta
Land  Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Håbo kommun
Församling Kalmar-Yttergrans församling
Koordinater 59°34′4″N 17°31′47″Ö / 59.56778°N 17.52972°Ö / 59.56778; 17.52972
Area 1 072,57 hektar
Folkmängd 14 147 (2010)[1]
Befolkningstäthet 13,19 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Bålsta
Postnummer 746 XX
Riktnummer 0171
Tätortskod 0520
Bålstas läge i Uppsala län
Red pog.svg
Bålstas läge i Uppsala län

Bålsta är en tätort och centralort i Håbo kommun, Uppsala län. Bålsta ligger utmed motorvägen E18 och Mälarbanan, nära Mälaren cirka 5 mil söder om Uppsala och 5 mil nordväst om Stockholm. Länsväg C 545 (Gamla E18) genomkorsar orten. Den södra, och folkrikaste delen av Bålsta ligger inom Kalmar socken och resten i Yttergrans socken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bålsta var ursprungligen en by i Yttergrans socken. Byn omnämns första gången 1316 (in Bardestum). Förleden är sannolikt det fornsvenska mansnamnet Bardhe, efterleden är -sta(d).[2] Ändelsen -um beror på att namnet har en ålderdomlig kasusböjning och står i dativ.

Under 1800-talet blev Bålsta något av en centralort, med bland annat gästgivargård och mellan 1858 och 1903 tingsställe för Håbo härad.[3] 1876 öppnade Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnväg sin sträckning genom Bålsta, som då blev ett stationssamhälle.[4] Utvecklingen gick de därpå följande årtiondena ganska långsamt. På 1920-talet växte butiker och andra verksamheter upp i stationens närhet.[3] 1931 hade Bålsta ännu bara 346 invånare.[5] Orten började nu utvecklas till ett villasamhälle och på 1950-talet tillkom de första större flerfamiljshusen. År 1960 hade invånarantalet stigit till 1406.[6] Från mitten av 1960-talet fram till 1980-talet växte tätorten kraftigt. Industrin byggdes ut, men framför allt var det möjligheten till pendling till Stockholmsområdet som utgjorde basen för expansionen.[3]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Bålsta 1950–2010[7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
951
1960
  
1 406
1965
  
2 519
1970
  
4 972
1975
  
8 243
1980
  
11 468
1990
  
12 885 1 032
1995
  
12 832 1 014
2000
  
12 891 1 017
2005
  
13 430 1 061
2010
  
14 147 1 073
Anm.: Råby bröts ur Bålsta 1995



Samhället[redigera | redigera wikitext]

Gamla järnvägsstationen i Bålsta

I Bålsta finns ett köpcentrum med drygt 20 butiker. Trots relativt få invånare finns både simhall, tennishall, ishall, biograf, bowlinghall och friidrottsarena. Friidrottsarenan har nyligen förbättrats och simhallen har en ny rehabiliteringsbassäng, byggd 2006.

2002 invigde Lasse Åberg ett museum i Bålsta, Åbergs museum. Det ligger inhyst i en gammal ladugård i närheten av Väppeby gård.

Håbo bibliotek i Bålsta blev 2006 nominerat till Årets bibliotek tillsammans med Luleå bibliotek och Nordiska Afrikainstitutets bibliotek. Vinnare blev Nordiska Afrikainstitutets bibliotek.

E18 utanför Bålsta

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Bålsta ligger vid E18

Bålsta är sedan 2001 slutstation för pendeltågens linje 35 från Västerhaninge/Nynäshamn.

1996 invigdes den nya järnvägsstationen i Bålsta, i närheten av Bålsta centrum. Det innebar också att Bålsta återfick persontrafik på järnväg, något man saknat sedan 1972, då trafiken nedlades vid den gamla stationen[4], som var belägen i den äldre delen av Bålsta, omkring 1500 meter längre västerut.

På stationen stannar regionaltåg på sträckan Göteborg-Hallsberg-Västerås-Stockholm. Bålsta är dessutom norra ändstationen för pendeltågslinjen till Västerhaninge med anslutning i Västerhaninge mot Nynäshamn (tågbyte). Det är cirka 2 000 påstigande och ungefär lika många avstigande på vardagar på pendeltågen på denna station.[9]

Stridsledningscentralen Grizzly[redigera | redigera wikitext]

Strax utanför tätortsgränsen till Bålsta ligger en av Försvarsmaktens två operativa stridslednings- och luftbevakningscentraler, Stridsledningscentralen Grizzly. Anläggningen är ett detachement och organiseras under Luftstridsskolan (LSS).[10] Centralen började uppföras 1961 och blev år 1964 operativ under namnet LFC Puman, och sedan år 2010 under namnet StriC Grizzly.[11][12] Sedan 2009 ansvarar Stridslednings- och luftbevakningsbataljonen vid Luftstridsskolan (LSS) för stridsledning och luftbevakning,[13][10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Wahlberg, Mats (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. ISBN 91-7229-020-X 
  3. ^ [a b c] Autio, Tuula (1987). Hembygd Håbo. Historia i genomfartsland. Kulturminnesvårdsprogram för Håbo kommun. Uppsala: Upplandsmuseet. sid. 43 
  4. ^ [a b] Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 83. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. 2009. Libris 11731954. ISBN 91-85195-05-7 (inb.) 
  5. ^ Rosén, Karl D. P., red (1934). Svenska orter, del III. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 154 
  6. ^ ”Befolkning i tätorter 1960-2005” (xls). Statistiska centralbyrån. 9 juni 2009. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2005A01x/Befolkning_tatorter_1960-2005.xls. Läst 21 juli 2009. 
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  9. ^ http://sl.se/upload/rapporter/uploads/SL_Rapport%202008_web.pdf
  10. ^ [a b] ”Om Luftstridsskolan”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/lss/Om-skolan. Läst 17 januari 2012. 
  11. ^ Liander, Peter (Nummer 1 2001). ”Puman har gjort sitt StriC tar över”. FlygvapenNytt. http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/Flygvapennytt/fv_nytt_1_2001_puman_har_gjort_sitt.pdf. Läst 17 januari 2012. 
  12. ^ ”Om Luftstridsskolan”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/lss/Om-skolan. Läst 17 januari 2012. 
  13. ^ Web.archive.org//Mil.se (2008-12-19) Ny organisation för stridsledning och luftbevakning Läst 17 januari 2012

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]