Wade–Giles

Wade–Giles är en av flera metoder för att transkribera kinesiska till det latinska alfabetet, och utvecklades av de engelska diplomaterna Thomas Wade och Herbert Giles under 1800-talet.

Det första utkastet till transkriptionssystemet lanserades i Wades kinesiska lärobok Yü yen tzŭ êrh chi, som publicerades när han arbetade på den brittiska legationen i Peking 1867. Systemet byggde på Pekingdialekten och återgav konsonantljud efter engelskt mönster, medan vokalerna byggde på kontinentala förebilder som tyska och italienska. Wade använde också en rad olika diakritiska tecken för att skilja mellan olika fonem.

Wades system blev snabbt populärt i västvärlden och 1892 modifierade sinologen Herbert Giles systemet i sitt kinesisk-engelska lexikon, varefter transkriptionssystemet blev känt som "Wade-Giles".

Wade-Giles var det i stort sett allenarådande transkriptionssystemet under 1900-talet, men fasades ut efter 1979 då att Folkrepubliken Kinas regering beslutade att använda det av framför allt Zhou Youguang skapade skriftsystemet kallat pinyin i alla publikationer på utländska språk. Wade-Giles-systemet används fortfarande bland annat på Taiwan, men har numera i stor utsträckning även där ersatts av pinyin.

Referenser

Anderson, Olov Bertil (1973). Konkordans till fem transkriptionssystem för kinesiskt riksspråk. Lund: Studentlitteratur. Libris 7276261. ISBN 91-44-10151-1
Giles, Herbert Allen. A Chinese-English Dictionary. London, Shanghai: B. Quaritch, Kelly & Walsh, limited, 1892.
Wade, Thomas Francis; Hillier Walter (1886) (på kinesiska). Yü yen tzŭ êrh chi = A progressive course designed to assist the student of colloquial Chinese as spoken in the capital and the metropolitan department. Vol. 1 (2. ed.). Shanghai: Statistical Department of the Inspectorate General of Customs. Libris 9730268