Wicca

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bild på en pentakel som är en vanlig symbol inom religionen Wicca

Wicca är en nyhednisk religion skapad på 1950-talet av britten Gerald Gardner.[1]

Innehåll

Etymologi [redigera]

Wicca är ett gammalt engelskt ord för häxa, belagt från 800-talet. Numera används namnet för att beteckna en religion och tillhör närmast natur- och fruktbarhetsreligionerna och mysteriereligionerna. Anhängarna kallas för wiccaner (eng. wiccans). Vissa wiccaner kallar sig häxor, framförallt i USA och Storbritannien; andra gör det inte. Alla häxor är dock inte wiccaner, och alla wiccaner är inte häxor.

Gudar [redigera]

Utövarna tillber vanligen Guden och Gudinnan, vilka bland annat förknippas med solen respektive månen. Så kallade dianiska wiccaner vänder sig helt eller åtminstone i större utsträckning till Gudinnan. Wiccaner väljer också olika förkristna pantheon (gudavärldar) att vända sig till, till exempel den keltiska, grekiska, romerska, egyptiska, nordiska, germanska med flera. Vissa väljer också att vara eklektiska i sin trosutövning, och blandar mellan de olika.

Synsätt [redigera]

Wicca är en naturreligion, och många ser livet (liksom mycket annat), cykliskt snarare än linjärt. Årshjulet, med sina återkommande årstidsväxlingar är ett exempel, liksom dygnets faser, en kvinnas menstruationscykel med mera. Detta synsätt stämmer också väl överens med reinkarnationstanken, som är vanlig inom wicca. Däremot finns ingen homogen uppfattning om vad som händer efter döden; det är upp till individen att avgöra vad denne tror på. Många strävar också efter att leva i samklang med naturen, åsamka så lite skada som möjligt och betonar kretsloppets betydelse. Det finns också en tanke om att det man ger ut, får man tillbaka. Det är en tanke om att alla handlingar, bra och dåliga, får konsekvenser.

Organisation [redigera]

Wiccaner arbetar ofta i grupper (coven), som vanligen leds av en överstepräst och en översteprästinna. Många väljer även att arbeta ensamma, som solitärer. Wicca grundades dock utifrån arbetet i en grupp, och därför är det två helt olika typer av utövanden av religionen. Genom covenarbete förs kunskap vidare genom generationer av initiander; något man aldrig får del av som solitär. Inom gardneriansk wicca sker detta genom att en ny initiand ordagrant kopierar sin initiators så kallad skuggbok (eng. Book of Shadows), där traditionens inbördes material finns samlat.

Utövande [redigera]

Högtider [redigera]

Wiccaner firar åtta högtider, så kallad sabbater per år, vilka är förknippade med årstidernas växlingar och den mytiska berättelsen om Guden och Gudinnans i samband med dessa. Högtiderna är Samhain, Yule/Midvinter, Imbolc/Brighid/Kyndelsmäss/, Ostara/Vårdagjämningen, Beltane, Litha/Midsommar, Lughnasadh/Lammas och Mabon/Höstdagjämningen. De delas ibland upp i fyra stora sabbater och fyra mindre, där solstånden och midsommar/midvinter anses mindre. En del wiccaner (företrädesvis gardnerianer/alexandrianer) firar också månens faser, vanligtvis med en mindre högtid vid fullmåne, som ibland kallas för esbat. De olika högtiderna firas vanligen med ritualer, gärna utomhus/i naturen om vädret tillåter. Ett vanligt inslag i utövandet av religionen är tron på magi.

Ritualer [redigera]

Vid ritualer upprättas ofta en cirkel, både fysiskt (exempelvis genom att markera ut de fyra väderstrecken med ljus eller liknande) och mentalt, i vilken ritualen hålls. Cirkeln fungerar som ett "heligt rum", ett temporärt tempel för att hålla den energi som reses i ritualen. Wiccaner har vanligen inte "heliga rum" i fysiska byggnader, då naturen ses som gudomlig och helig i sig själv. Många har dock ett altare stående hemma, liksom i cirkeln. I cirkeln används några redskap som underlättar visualisering, gör det lättare att fokusera samt rikta energi, varav de viktigaste kan sägas vara den rituella kniven, athame, samt bägare. Några andra är stav, svärd, pentagram; också kallad pentakel, kittel och kvast (att rena med snarare än att flyga på). Dessa redskap kan vara en hjälp vid ritualer; konkreta föremål för ett mer abstrakt handlande, men är inte på något sätt obligatoriska.

Litteratur [redigera]

Wicca har inga heliga skrifter förutom den så kallade Book of Shadows[2], inga lagar, inga regler; bara råd. Ett av dem är texten The Wiccan Rede, vilket ger riktlinjer för hur man ska leva som wiccan. Dess huvudsakliga budskap är "An ye harm none, do what ye will", det vill säga "gör vad du vill, så länge det inte skadar någon". I detta innefattas individen själv, omgivningen och även naturen.

Vidare läsning [redigera]

  • Hunter, Jennifer; Johnson Anna (1998). En Wiccas handbok: en ung häxas guide till ett magiskt liv. Malmö: Richter. Libris 8375956. ISBN 91-7705-897-6 (inb.) 

Referenser [redigera]

  1. ^ Christopher Partridge (huvudredaktör), Nya religioner - En uppslagsbok om andliga rörelser, sekter och alternativ andlighet (2004) sidan 11.
  2. ^ Book of Shadows, Wikipedia, eng. språkversionen, läst 30 december 2011
  • James Aten The Truth About Wicca And Witchcraft-Finding Your True Power 2008

Externa länkar [redigera]