Nakenhet

Badplats år 1983. Mellan 1970 och 2000 var nakenhet förhållandevis "avsexualiserad" i bastun och på badstränder. Det sågs som naturligt och okomplicerat i stora delar av Europa.

Kvinna från Tyska Östafrika, omkring 1910.

Adam och Eva brukar framställas som nakna. Målning från omkr. 1500.

I den tidiga kyrkan döptes man naken. Målning från Paris omkr. 1500 som visar den frankiske kung Klodvigs dop år 496.

Nakenhet separat för män och kvinnor har förekommit sedan gammalt. Henry Scott, "Ruby, gold and malachite", 1902

Nakenhet inom en familj har ofta varit okomplicerad. Badande familj i Neapel 1879

Eugène Jansson, Tyngdlyftning, 1914.

Venus från Willendorf, kalkstensfigurin från äldre stenåldern.

David, skulptur av Michelangelo. Typiskt exempel på renässansskulptur.

Burlesque, en tradition från 1800-talets USA, återkom under 1990-talet.

Ulla Jacobsson och Folke Sundquist i den uppmärksammade nakenbadscenen i Hon dansade en sommar, 1951.

Nakna homosexuella män, Central Park, New York, 2010

Naken kvinna med kroppsmålning, 2012

Uppslagsordet naken leder hit. För filmen, se Naken (film).

Nakenhet är det naturliga tillståndet hos en människa som inte har några kläder på sig. Om man är klädd endast i underkläder brukar det kallas att man är halvnaken. Ordet nakenhet kan även användas för att beskriva, ofta målande, en renhet, en avskalning, något icke-påklätt eller icke-tillgjort, något i dess renaste form.

Nakenhet har varit vanligt vid bad och har i alla tider varit ett tema i bildkonst och andra bilder och filmer, numera starkt uppmärksammad, inte minst genom digital fototeknik och internet.

Kulturhistoria

I många av de stamkulturer som lever i varma eller tempererade klimatzoner är nakenhet i vardagslivet vanligt. I många samhällen är det vanligt att barnen växer upp utan kläder, men i samband med puberteten börjar använda de vuxnas dräktskick. Det finns oftast restriktioner rörande sexualiteten, vilken inte förknippas med nakenheten, utan är en fråga för familjebildningen.

En kultur som starkt främjat nakenhet, åtminstone manlig, är antikens Grekland. Där gick självmedvetna, vältränade unga överklassmän runt nakna. Det var de privilegierades svar på andras behov av att visa upp rikedom med lyxkläder.

I kulturer där människor sällan eller aldrig är nakna i sociala sammanhang blir nakenhet gärna starkt förknippad med sexualitet.

1800-talet

Nakenhet har i alla tider uppfattats som naturlig vid exempelvis bad. Men män badade för sig, kvinnor för sig, eller man badade familjevis. Inställningen till nakenhet i andra sammanhang har varierat.

Den amerikanske författaren Henry David Thoreau (1817–62), "mystiker, transcendentalist och naturfilosof", byggde 1845 en stuga vid Walden Pond i Massachusetts, där han i två år levde naturliv utan kontakter med civilisationen, skildrat i boken "Skogsliv vid Walden", 1854. Boken förhärligar ett liv i enkelhet, nakenhet och oberoende. Thoreau, har blivit en viktig inspiratör för miljörörelsen men även till en anarkistisk nudism.

Thoreau, Leo Tolstoy and Elisee Reclus kom att inspirera en anarko-naturism som förespråkade vegetarianism, fri kärlek, nudism och en ekologistisk världsbild, ett tänkande som i slutet av 1800-talet fick stark förankring i Spanien, Portugal och Frankrike.

I Tyskland och Schweiz hade nudismen, ”freikörperkultur”, under slutet på 1800-talet, andra rötter, dels i hälsotänkande, dels i ett ideal om en naturlig nakenhet, som inte borde vara förenad med sexualitet, ett ideal som starkt kom att påverka inställningen till nakenhet under 1900-talet.

1900-talet

I början av 1900-talet förordade många hälsoteoretiker luft, solljus och nakenhet som en källa till hälsa och välbefinnande och som en väg ifrån dåtidens konstlade livsstil. Solbränd hud blev mode och intresset för friluftsliv och utomhusbadande ökade. I hälsodebatten uppmuntrades solbad, vilket ansågs sunt.

I Tyskland organiserades från slutet av 1800-talet naturism, med både män och kvinnor. På 1930-talet var detta även etablerat i Sverige. Det kallades tidigast nakenkultur, senare nudism och från 1950-talet naturism.

Filmer som Hon dansade en sommar, 1951 och Sommaren med Monika, 1952 gav en ljus och romantisk bild av nakenbad. Detta blev efter hand vanligare, särskilt på mer avskilda platser, i friluftsliv, vid bastun och i det rörliga båtlivet, sammanhang där det var mycket vanligt från 1970 till omkring 2000. En naturligt och okomplicerad inställning till nakenhet, både inom familjen och i övriga sociala sammanhang uppmuntrades.

Bastu i sommarstugor och bostäder blev vanligt från slutet av 1960-talet, kring vilka det utvecklades ett familjärt och socialt nakenliv. Samma sak skedde i förenings- och arbetslivet. Nakenbadandet kring bastun vid SSU:s folkhögskola Bommersvik har ofta uppmärksammats som typisk för tidsandan. Enn Kokk har skrivit: "Nakenbastandet på Bommersvik var väl en del av sextio- och sjuttiotalens sexuella revolution, men senare byggde man ju åter igen separata bastur för män och kvinnor, dock med gemensamt sällskapsrum däremellan. Och så hade man på sen kvällstid sambastu i herrbastudelen. Min erfarenhet av det senare är att delar av SSU-kurser, både tjejer och killar, då badade sambastu."

Hippierörelsens fria och avspända inställning till nakenhet gjorde intryck i vida kretsar, inte minst genom massmedias uppmärksamhet på Woodstockfestivalen 1969.

Banbrytande var teaterföreställningar som Hair, med nakna skådespelare i New York 1967, och Oh! Calcutta!, där samtliga skådespelare spelade helt nakna i vissa scener. Den senare sattes upp på Broadway 1969 och på Folkan i Stockholm 1971.

I kvällstidningar och i film, på teater och i TV på blev nakenhet mycket vanlig på 1970-talet.

Efter 1995 kom en mer reserverad inställning till nakenhet och nakenbad, som i allt högre grad kom att förknippas med sexualitet.

Inte minst synen på barns nakenhet har förändrats; tidigare betraktades barn som asexuella, och barns nakenhet betraktades därför som oskyldigare och mindre provokativ än vuxnas. I och med den ökande medvetenheten om pedofili och barnpornografi från och med 1980-talet har nakna barn – inte minst på bild – blivit högst kontroversiellt, eftersom man vet att det finns vuxna som blir sexuellt upphetsade av att se på nakna barn.

2000-talet

Från slutet av 1990-talet kom en ny syn på nakenhet. Det hade tidigare varit naturligt att vara naken vid bad, i offentliga duschar och i bastur, men otänkbart för de flesta att exempelvis låta sig fotograferas naken i erotiska eller sexuella sammanhang. Det skulle efter omkring år 2000 bli tvärtom för den yngre generationen.

Könsskillnader

Reaktionen inför nakenhet kan variera beroende på om den blottade kroppen är manlig eller kvinnlig. "Män är, kvinnor betraktas. Kvinnor betraktar också sig själva när de tittas på. Hon gör sig själv till ett objekt. Objektifieringen blir alltså dubbel. Mannen upplever sig inte objektifierad."

Den manliga nakenheten har tolkats olika beroende av tidens ideal. I början av 1900-talet symboliserade manliga muskler råstyrka och kroppsarbete, och en asketisk kropp intellekt. På 1920-talet blev den androgyne mannen exponerad på Berlins nattklubbar. På 1930-talet ersattes detta med ett mer välgymnastiserat kroppsideal, som kulminerade under krigstiden i 1940-talets hyllning av den atletiska aggressiva manskroppen. Under 1960- och 1970-talet fanns ett politiskt "naturligt" kroppsideal som under 1980-talet övergår i ett erotiserande och ibland androgynt ideal.

Folkseder och folktro

Nakenhet tycks ofta ha uppfattats som ett verksamt medel i magiska situationer, där det bakvända, annorlunda eller ovanliga eftersträvades. Nakenhet har också uppfattats som ett skydd mot skada och onda makter. Vid årsgång, exempelvis då man på midsommarnatten skulle plocka sju eller nio sorters blommor, skulle det gärna ske i nakenhet.

Andlighet och religiösa traditioner

I indisk kultur finns sekter av asketer som lever nakna, exempelvis naga sadhu inom hinuismen, digambara inom Jainismen och ajivika inom buddhismen. Även i västerländsk tradition som varit påverkad av indisk mystik och andlighet har nakenhet varit central, exempelvis i amerikanska gymnosofiska traditioner under 1920- och 1930-talet, samt i Bhagwam-rörelsen under 1980-talet. Under 1990-talet har nakenhet i yoga, "nagna yoga" blivit vanligare.

I de abrahamitiska religionerna ombeds vanligen besökare vid heliga platser skyla naken hud. Dock brukar det vara acceptabelt att bära kortärmade kläder.

Gemensamt är att man skiljer mellan offentligt visad nakenhet och nakenhet i hemmet, samt över familje- eller könsgränser. En övervägande majoritet av det religiösa motståndet rör den offentligt visade nakenheten. Inom islam finns vissa regler (awrah), men de varierar mellan olika inriktningar. På judiska kibbutzer har det funnits en öppenhet för gemensam nakenhet med män och kvinnor (vilket kan ha socialistiska, snarare än judiska rötter).

Inom judendom förekommer rituell nakenhet vid mikve, ett andligt renande bad med välsignelser och vittnen. Inför ritualen ska kroppen vara rentvättad, naken, kammad, utan smink och smycken. Likheter till mikve finns inom den tidiga kristendomens dop. Den äldsta bevarade skriften om dop, författad av Hippolytus av Rom, krävde att män, kvinnor och barn skulle ta av sig alla kläder, inklusive smycken och hårband inför dopet.

I Bibeln förknippas framför allt Adam och Eva samt profeten Jesaja med nakenhet. Inom kristendomen har det funnits vissa historiska sekter som betonat nakenhet som helig, exempelvis adamiterna på medeltiden och i vår tid ”Christian naturists”. Uppmärksammad är också den ryska sekten dukoborzer. Påven Johannes Paulus II uttryckte sig 1981 förhållandevis positivt till nakenhet.

Inom wicca var tidigare nakenhet, skyclad, en grund i ritualer, numera främst hos dem som grundar sig på Gerald Gardners lära.

Symbolik

Nakenheten kan även vara en symbolik för avslöjande och blottläggande av en person. Personer med återkommande drömmer om att befinna sig naken på offentliga platser (och i drömmen som väl i verkligheten är uppenbart obekväm i situationen), kan bära en rädsla för att bli påkommen eller avslöjad för något. Denna rädsla för avslöjande behöver inte vara av verkligt hot, utan enbart en inre känsla utan starkare förankring i verkligheten. Drömmar och betydelsen av drömtydning är omstridd.

I kulturer där nakenheten är tabu, kan offentlig nakenhet vara den yttersta yttringen för förnedring och utelämnande. Genom att klä av personen förlorar personen hela sin kulturella status och blir därmed likställd med ett barn eller djur, naket och utelämnat. I en härskare-slav relation används nakenheten på ett sådant sätt för att härskaren ska kunna distansera sig från slaven, och framställa slaven som något mindre civiliserat. Historiska exempel är judarna under förintelsen som tvingades till nakenhet. Även inom kontroversiella förhörstekniker använder nakenhet tillsammans med andra metoder för att tvinga fram svar hos den anhållna.

Konst

Inom konsten har nakenhet alltid varit ett vanligt motiv. Nakenstudier görs inte bara för den visuella effekten av den nakna kroppen, utan även för träning av tecknandet av den mänskliga anatomin (se Kroki).

Ett mycket tidigt exempel på nakenhet i bildkonst är den 25 000 år gamla, ca 10 cm höga kalkstensfigurinen venus från Willendorf. I flertalet kulturer har det varit accepterat med nakenhet på bilder och skulpturer.

Under medeltiden var det inte tillåtet av kyrkan att avbilda kroppen för ingående. Leonardo da Vinci var en av de första att trotsa förbudet och var början till renässansen, en tid med allt mer förekommande nakna avbildningar av människokroppen.

I bland annat den viktorianska kulturen i England var nakenhet ibland illa ansett. Dock hade de sk pre-rafaelitiska konstnärerna sin blomstringstid under just denna epok. De är kända för sina mycket romantiska avbildningar av kvinnor, gärna i mytologiska teman.

Inom konsten har man i huvudsak avbildat den för tiden ideala nakenheten där tidens kroppsideal tydligt kan återspeglas. Kroppsidealet som genom tiden starkt förändrats, från att i antiken i huvudsak enbart avbildat den nakna atlet-manskroppen till barocken och rockokons stora och mulliga damer, fram till 90-talets ideal med smala kroppar.

Varietéer, burlesk och striptease

Så kallade ”levande statyer” kom att bli populära i varietéer i Paris i slutet av 1800-talet, nakna personer som intog olika statyliknande positioner. Detta spreds till varietéer och på marknader i andra länder, särskilt till sådana där det var förbjudet att uppvisa nakna människor i rörelse. I början på 1900-talet utvecklades detta i Paris av bland andra Mata Hari till vad som kallades "exotisk dans".

I USA hade motsvarigheten, striptease rötter i burlesk, en lågkomisk och lättklädd underhållningsform som hade funnits sedan 1860-talet. Burlesk har kommit tillbaka i USA och Europa under 1990-talet.

Se även

• Människa
• Kläder
• Naturism
• Nakenbad
• Topless
• Streaking
• Exhibitionism
• Hudkontakt
• Bröstfixering
• Nakenakt
• Nakenfotografi
• Venusfiguriner
• Burlesk
• Striptease
• Sexuella revolutionen

Källor

• Hans Peter Duerr, Nakenhet och skam. Myten om civilisationsprocessen, Symposion, 1994.
• Desmond Morris, Manwatching. A Field Guide to Human Behaviour, 1977, sid. 294-298.
• Desmond Morris, Bodywatching. A Field Guide to the Human Species, 1990.
• Carl-Herman Tillhagen, Vår kropp I folktron, LT, 1989.

Externa länkar

• Faktoider.nu om viktorianska möbelkjolar
• Nakenbad och bastu i badhus
• Naturismens sekel

• Wikimedia Commons har media som rör Nakenhet.
  Bilder & media