Wienerschnitzel

Från Wikipedia
Version från den 7 januari 2018 kl. 22.15 av Nosslrac (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 85.229.239.5 (diskussion) till senaste version av Nordelch)
Wienerschnitzel med potatissallad.

Wienerschnitzel (tyska: Wiener Schnitzel) är en maträtt bestående av en dubbelpanerad skiva kalvschnitzel. I Sverige garneras en wienerschnitzel med en citronskiva, kapris och ansjovis eller sardellfiléer.[1]

Historia

Namnet wienerschnitzel började först användas i slutet av 1800-talet.[1] Maträtten kallades tidigare eingebröselte Kalbsschnitze, vilket bland annat användes i en sydtysk kokbok av Katharina Prato 1907. Maträtten tillhör det österrikiska kökets mest berömda specialiteter men har förmodats komma från norra Italien där en liknande maträtt, Cotoletta alla milanese, tillagas. Den kom under 1300- och 1400-talet att hitta sin väg till Wien. En annan teori menar att det var först 1858 som fältmarskalken Radetzky tog med sig maträtten till Wien. Wienerschnitzel är en nationalrätt i Österrike[2][3].

Tillagning och variationer

Wienerschnitzel görs på tunna skivor kalvinnanlår, ofta utbankade för att bli tunna och stora. Skivorna dubbelpaneras, det vill säga paneras först i mjöl, sedan i ägg och ströbröd. De steks varsamt i smör.

Wienerschnitzel garneras traditionellt med en skiva eller klyfta citron. I Skandinavien tillkommer ofta ansjovis och kapris. Till schnitzeln serverades ursprungligen potatissallad eller kokt potatis, numera även stekt potatis, potatismos eller pommes frites.

I Österrike serveras wienerschnitzel, förutom med potatistillbehör, vanligen med gurka samt en sallad med en söt vinägrett. Ibland serveras wienerschnitzel med fläskkött istället för kalvkött vilket i Österrike ses som acceptabelt eftersom ordet wienerschnitzel anses betyda panerat kött mer i allmänhet[4].

Referenser

Externa länkar