Potatis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Potatis
Potato and cross section.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Potatisordningen
Solanales
Familj Potatisväxter
Solanaceae
Släkte Potatissläktet
Solanum
Art Potatis
S. tuberosum
Vetenskapligt namn
§ Solanum tuberosum
Auktor Linné
Hitta fler artiklar om växter med
Sättpotatis av sorten Early Rose med groddar.

Potatis (Solanum tuberosum) är en art som tillhör familjen potatisväxter. Potatis är också den allmänna benämningen på växtens rotfrukt vilken är stapelföda i en stor del av världen. Växten förekommer vilt i Sydamerika, där även flera snarlika arter odlas. Flera arter i familjen potatisväxter odlas som föda. Däribland potatis och tomat.

De tre största potatisproducerande länderna 2007 var Kina (72 miljoner ton), Ryssland (36,7 miljoner ton) och Indien (26 miljoner ton).[1] De tre toppkonsumerande länderna per capita och år 2005 var Vitryssland (181 kg per capita), Kirgizistan (143 kg per capita) och Ukraina (136 kg per capita).[1]

Växten potatis[redigera | redigera wikitext]

Potatisplanta med frukt. Alla delar av potatisväxten ovan jord är giftiga för människan på grund av sina höga halter av solanin.

Potatisen är en flerårig ört med parflikiga blad. I Sverige fryser den emellertid bort på vintern (om den nu till äventyrs skulle råka bli oskördad) och blir därför inte mer än ettårig. Plantan blir mellan 30 och 80 cm hög och dess ovanjordiska delar är giftiga. I synnerhet gäller det frukten – ett tomatliknande (tomat är en nära släkting till potatis) bär med många små, njurlika frön – som utvecklas ur de vita, rosaröda, gula eller blå blommorna. Som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier innehåller hela potatisväxten utom stamknölarna ämnet solanin som är giftigt för både människor och djur.

Stamknölarna[redigera | redigera wikitext]

De ätbara stamknölarna växer under mark och är oftast vita, gula, eller rosa. Skalet kan variera mer i färg. Skalet går att äta om man rengör potatisen ordentligt, och det är omtvistat huruvida det är nyttigt eller inte att skala potatis. Å ena sidan innehåller potatisskalet många nyttiga näringsämnen, men å andra sidan samlas lätt miljögifter i det. Om knölarna utsätts för solljus börjar skalet producera klorofyll och får då en grön färg. Samtidigt produceras solanin, varför gröna potatisar inte bör konsumeras.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Namnet potatis[redigera | redigera wikitext]

Namnet potatis kommer via engelska potatoes (pl) från spanskans "patata", som kommer av en sammanblandning av namnet på sötpotatis "batata"[2], (Ipomoea batatas), och "papa", som är den vanligaste benämningen i spansktalande länder och är lika med quechuans "papa".

I norra och sydligaste Sverige (Jämtland, Medelpad, Skåne och västra Blekinge) kallas de (jord-)päror[3]. Detta kan tolkas så att denna sort eller varietet av potatis liknade päron, dvs de var ej runda utan päronformade. På tyska kom potatis nämligen att heta "Grundbirnen" eller "Erdbirnen"[3] vilket påverkade det skånska språket (jmf. "päror"). Tron på att man hade att göra med en sötpotatis gav den detta namn på de flesta platser. Andra liknade i stället potatisen vid ett äpple, vilket förklarar det franska uttrycket pomme de terre, som ordagrant betyder "jordäpple". Ibland säger man till och med bara pomme (äpple), som i maträtten pommes frites ("friterade äpplen"). Potatis kallats också för "jordäpple" i vissa delar av Värmland och i Tyskland kan man höra "Erdapfel", med samma betydelse. I Italien var man däremot på 1600-talet i tron att det rörde sig om en slags tryffel - växtknölen fick heta "tartifola" på italienska.

I Tyskland kom samma knöl att få namnet "kartoffel(n)" och den tyska påverkan på svenskan var mycket stor vid denna tid. I Sydsverige kan de ibland även kallas pantofflor (från lågtyska "Pantüffel"[4]) eller knudor (jämför "knuta" i betydelsen "knöl"[5]).

Potatisens groddar kallas ibland för (potatis-)ålar[2] (ej att förväxla med nematoden potatisål Heterodera rostochiensis som är en skadegörare på potatis[6]).

Potatisens historia som livsmedel[redigera | redigera wikitext]

Potatis, som är en av världens viktigaste stapelfödor, har sitt ursprung i Sydamerika,[7] där den har odlats sedan år 8000 f.Kr. Den "upptäcktes" i Peru år 1530 av spanjoren Gonzalo Jiminez de Quesada som år 1539 förde den till Spanien.[8] Hur potatisen kom till Sverige är höljt i dunkel, men många växthistoriker håller för troligt att potatisen infördes i landet av hemvändande soldater från trettioåriga kriget.

Jonas Alströmer är den som blivit mest känd för sina insatser för att få potatisen populär i Sverige. Den spridda uppfattningen att det var Alströmer som införde potatisen till Sverige är dock fel. Redan 1658 hade Olof Rudbeck planterat potatis i Uppsala botaniska trädgård.

Skörd av potatis 1885. Målning av Vincent Van Gogh.

Den stora populariteten kom först på 1800-talet då kunskapen om dess användning vid beredning av brännvin blev allmänt känd. Redan 1748 hade Eva De la Gardie redogjort för hur detta går till. Brännvinsbränningen förbrukade stora mängder spannmål, som så väl behövdes för brödbakning. Hon visade också att potatis var en användbar bas till stärkelse och puder (potatismjöl). Bland annat därför invaldes hon som första kvinna i Kungliga Vetenskapsakademien.

Potatissjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Angrepp på potatisen av potatisbladmögel (svampen Phytophthora infestans) var en av orsakerna till de svältkatastrofer (på sina håll benämnda Svagåren) som inträffade i norra Europa i slutet av 1860-talet. Redan på 1840-talet drabbades Irland hårt, vilket föranledde en kraftig utvandring till Nordamerika.

Potatissorter[redigera | redigera wikitext]

Olika varianter av potatis.

Det finns många odlade sorters potatis, exempelvis Bintje, King Edward, Asterix, mandelpotatis, Blå Kongo, amandine och Magnum Bonum (Magnum Bonum är numera borttagen ur den svenska sortlistan på grund av höga halter av glykoalkaloider). För produktion av stärkelse (potatismjöl) finns särskilda sorter framtagna.

Fyra definitioner på potatis[redigera | redigera wikitext]

Branschorganisationen Svensk Matpotatiskontroll, SMAK, har följande definitioner på potatis, beroende på tiden för skörd:[9]

  • Primörpotatis: Potatis som förgrotts och odlats under plast- eller vävtäckning och skördas med grön blast och skal som inte är moget.
  • Färskpotatis: Potatis som skördats före fullständig mognad för försäljning direkt efter upptagning. Skalet kan lätt avlägsnas utan skalning.
  • Sommarpotatis: Potatis som skördats skalmogen eller praktiskt taget skalmogen avsedd för försäljning direkt efter skörd.
  • Vinterpotatis: Potatis som mognat och bildat fast skal och är lämplig för lagring innan försäljning.

Färskpotatis[redigera | redigera wikitext]

Potatis av årets skörd som säljs före 30 september får kallas färskpotatis eller nypotatis. I vissa delar av Sverige får potatisen kallas "färskpotatis" bara om den skördas och äts före midsommar, därefter kallas den "nypotatis" fram till sista september. Det är numera vanligt med färskpotatis till den svenska midsommarsillen. Färskpotatis anses vara en delikatess och de första skördarna säljs ofta för hundratals kronor per kilogram.[10]

Näringsvärde[redigera | redigera wikitext]

Potatisen är ett näringsrikt livsmedel. Ungefärligt näringsvärde per 100 gram:

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Potatis med gröna fläckar.

Alla de ovanjordiska delarna av en potatisplanta är giftiga[11], men inte normalfärgade knölar. Vid exponering för ljus blir potatisknölen grön av samma ämne som i växterna, det vill säga klorofyll. Detta ämne är inte farligt i sig, men ljus ökar också produktionen av två glykoalkoloider, solanin och chakonin. [12] De förekommer normalt i potatis som inte utsatts för ljus, i halterna 20-100 mg per kilogram potatis. Ämnena är potatisens skydd mot bakterier, svamp, och insekter.

Vid intag av större mängd[förtydliga] potatis med halter över 200 mg per kg föreligger risk för akut förgiftning med magsmärtor. Potatis med dessa halter har starkt stickande smak som kvarstår som halsbränna efteråt. Ingendera alkaloiden har dock konstaterats vara mutagen. Glykoalkaloiderna är termostabila och lakas inte i nämnvärd grad ut i kokvattnet. Största delen av dem sitter närmast under skalet och försvinner vid råskalning, det vill säga skalning av potatisen innan den är kokt. I potatisens groddar, liksom i skott och blommor, kan halterna vara hundra gånger högre än i knölarna.

Enligt livsmedelsverkets rekommendation ska gröna fläckar skäras bort. Är det gröna spritt i hela potatisen, ska den slängas.[13]

En del matbutiker slarvar med förvaringen av potatis, vilket kan ge förhöjd gifthalt.[13]

Maträtter med potatis[redigera | redigera wikitext]

Potatismos är en vanligt förekommande potatisrätt.
Chips (friterade och saltade tunna potatisskivor) är en av de vanligaste varianterna av snacks.

Potatis kan ätas i många former, till exempel:

Potatisflingor[redigera | redigera wikitext]

Potatisflingor fungerar som utfyllnad i billigare produkter. Potatismjöl består av potatisstärkelse och används främst som bindemedel och förtjockningsmedel i köttfärsrätter, fruktkräm, saftsås och vaniljsås.

Officiell statistik om potatis[redigera | redigera wikitext]

Totalskörden av matpotatis i Sverige har sedan 1970-talet varierat mellan 930 970 ton år 1984 och 525 300 ton år 2006. Hektarskörden har under samma period varierat mellan 18 450 kg/ha år 1975 och 36 870 kg/ha år 1993.[14]. Beroende på växtplats (län) varierar normskörden för matpotatis i Sverige mellan 15 och 34 ton/ha (2011). Stärkelsepotatis ger rikare normskördar, upp till 37 ton/ha. 2012 gav Skåne län den högsta hektarskörden på 43 210 kilo stärkelsepotatis per hektar. [15]

På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om hektar- och totalskördar av potatis i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Den areal som odlats med potatis i Sverige har halverats sedan 1970-talets början.[14] På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om arealen som odlas med potatis i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning. I Eurostats databas publiceras statistik om potatisskörd och potatisareal i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics. I FAO:s databas publiceras statistik om potatisskörd och potatisareal i världen under kategorin Production och underkategorin Crops.

Potatisakademien[redigera | redigera wikitext]

Potatisakademien som har sitt säte i Alingsås bildades 2008 för att värna om potatisen. Varje år delas det Stora Potatispriset ut i samband med akademiens årsmöte på Jonas-dagen den 29 mars. Akademiens motto är "För potatisen i tiden". 2009 införde de Potatisens Dag.

Potatisakademien verkar bland annat för att:

  • Främja kunskapen om potatis, Solanum tuberosum, genom utbildning och information.
  • Öka medvetandet om potatisens gastronomiska och kulinariska egenskaper.
  • Positionera potatisen genom att lyfta fram dess hälso-, miljö- och näringsmässiga betydelse.
  • Värna om potatisen i ett historiskt och kulturellt perspektiv.

Potatisens dag[redigera | redigera wikitext]

Potatisens dag infaller den 26 oktober. Då är potatisen skördad och tillgången är god. Tanken är att potatisen ska firas i hela landet. Potatisakademien hoppas att alla vill fira med att äta potatis denna dag.

Andra potatisväxter och "potatisar"[redigera | redigera wikitext]

  • Sötpotatis (Ipomoea batatas) är inte en nära släkting till potatis. Släktet Ipomoea, praktvindor, tillhör en annan familj i samma ordning som potatisväxtfamiljen, vindeväxter (Convolvulaceae).
  • Tomat (Solanum lycopersicum) är en annan växt i Solanum-släktet. Det nära släktskapet syns bland annat genom de liknande frukterna. Tomatfrukten innehåller dock inte solanin, vilket gör den lämplig som människoföda (till skillnad från potatisfrukten).
  • Tobak, Nicotiana, är ett annat släkte i familjen Potatisväxter. De gröna växtdelarna innehåller höga halter av den beroendeframkallande alkaloiden nikotin.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Potato world”. Potato World. http://www.potato2008.org/en/world/index.html. Läst 4 december 2008. 
  2. ^ [a b] ”SAOB Potatis”. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/193/212.html. 
  3. ^ [a b] ”SAOB Jord-päron”. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/110/254.html#JORD-P%C3%84RON. 
  4. ^ ”SAOB Pantoffel”. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/179/243.html. 
  5. ^ ”SAOB Knuta 2”. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/123/136.html. 
  6. ^ ”Carl Follin, Skadegörare av internationell betydelse potatisål, Heterodera rostochiensis. http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/vaxtskyddsnotiser/VSN55-2/VSN55-2B.HTM.  2012-04-13
  7. ^ Spooner, DM. ”A single domestication for potato based on multilocus amplified fragment length polymorphism genotyping”. PNAS 102 (41): ss. 14694–99. doi:10.1073/pnas.0507400102.  Lay summary
  8. ^ ”History of Potatoes”. The Potato Council, Oxford, UK. http://www.britishpotatoes.co.uk/history-of-potatoes/. Läst 2008-09-10. 
  9. ^ Smak.se Ingemar Nilsson, potatiskonsult
  10. ^ ”Årets första färskpotatis går loss på 500 kronor kilot”. http://www.aftonbladet.se/matvin/article5009286.ab. Läst 2010-07-26.  www.aftonbladet.se
  11. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 29, 93. ISBN 91-20-04445-3 
  12. ^ Källa: Christer Andersson, toxikolog på Livsmedelsverket, Uppsala, via Upsala Nya Tidning.
  13. ^ [a b] ”Grön potatis kan skada hälsan - Nyheter - UNT.SE”. http://www.unt.se/inc/print/gron-potatis-kan-skada-halsan-304211-default.aspx.  2009-11-15 www2.unt.se
  14. ^ [a b] Jordbruksverket (2011). Jordbruket i siffror åren 1866-2007. ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html 
  15. ^ https://www.jordbruksverket.se/formedier/nyheter/nyheter2012/aretspotatisskordminskadefemprocent.5.6c157f5413b5fe03aa780001858.html

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Griberg, Sara (2008). ”Potatisens historia - knölen som både givit och tagit liv”. Allt om historia (nr. 6): sid. 40-43. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]