Potatis

Potatis
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växtriket Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Solanales
Familj	Potatisväxter Solanaceae
Släkte	Potatissläktet Solanum
Art	Potatis S. tuberosum
Vetenskapligt namn
§ Solanum tuberosum
Auktor	Linné
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Sättpotatis med groddar
Sorten 'Early Rose'

Potatis (Solanum tuberosum) är en art som tillhör familjen potatisväxter. Det är en rotfrukt som är stapelföda i en stor del av världen. Den växer vilt i Sydamerika, där flera snarlika arter odlas. Den enda potatisart som odlas utanför Sydamerika är Solanum tuberosum.

De tre största potatisproducerande länderna 2007 var Kina (72 miljoner ton), Ryssland (36,7 miljoner ton) och Indien (26 miljoner ton). De tre toppkonsumerande länderna per capita och år 2005 var Vitryssland (181 kg per capita), Kirgizistan (143 kg per capita) och Ukraina (136 kg per capita).

Etymologi

Namnet potatis kommer via engelska potatoes (pl) från spanskans "patata", som kommer av en sammanblandning av namnet på sötpotatis "batata", (Ipomoea batatas), och "papa", som är den vanligaste benämningen i spansktalande länder och är lika med quechuans "papa". I norra och sydligaste (Skåne och västra Blekinge) Sverige kallas de päror. Detta kan tolkas så att denna sort eller varietet av potatis liknade päron, dvs de var ej runda utan päronformade. På tyska kom potatis nämligen att heta "erd birnen"^{[ifrågasatt uppgift]} vilket påverkade det skånska språket (jmf. "päror"). Tron på att man hade att göra med en sötpotatis gav den detta namn på de flesta platser. Andra liknade i stället potatisen vid ett äpple, vilket förklarar det franska uttrycket pomme du terre, som ordagrant betyder "jordäpple". Ibland säger man till och med bara pomme (äpple), som i maträtten pommes frites ("friterade äpplen"). Potatis kallats också för "jordäpple" i vissa delar av Värmland. I Italien var man däremot på 1600-talet i tron att det rörde sig om en slags tryffel - växtknölen fick heta "tartuffolo" på italienska. I Tyskland kom samma knöl att få namnet "kartoffel(n)"^{[ifrågasatt uppgift]} och den tyska påverkan på svenskan var mycket stor vid denna tid. I Sydsverige kan de ibland även kallas pantofflor eller knudor. Att "p" som bokstav spökar i potatisens språkvandring genom 16 och 1700-talets Europa måste tillskrivas andra faktorer än semantiken. Potatisens groddar kallas ibland för ålar.

Historia

Potatis, som är en av världens viktigaste stapelfödor, har sitt ursprung i Sydamerika, där den har odlats sedan år 8000 f.Kr. Den "upptäcktes" i Peru år 1530 av spanjoren Gonzalo Jiminez de Quesada som år 1539 förde den till Spanien. Hur potatisen kom till Sverige är höljt i dunkel, men många växthistoriker håller för troligt att potatisen infördes i landet av hemvändande soldater från trettioåriga kriget.

Jonas Alströmer är den som blivit mest känd för sina insatser för att få potatisen populär i Sverige. Den spridda uppfattningen att det var Alströmer som införde potatisen till Sverige är dock fel. Redan 1658 hade Olof Rudbeck planterat potatis i Uppsala botaniska trädgård.

Den stora populariteten kom först på 1800-talet då kunskapen om dess användning vid beredning av brännvin blev allmänt känd. Redan 1748 hade Eva De la Gardie redogjort för hur detta går till. Brännvinsbränningen förbrukade stora mängder spannmål, som så väl behövdes för brödbakning. Hon visade också att potatis var en användbar bas till stärkelse och till och med puder. Bland annat därför invaldes hon som första kvinna i Kungliga Vetenskapsakademien.

Olika sorter

Potatisen är en flerårig ört med parflikiga blad. I Sverige fryser den emellertid bort på vintern (om den nu till äventyrs skulle råka bli oskördad) och blir aldrig mer än ettårig. Den blir mellan 30 och 80 cm hög och dess ovanjordiska delar är giftiga. I synnerhet gäller det frukten – ett bär med många små, njurlika frön – som utvecklas ur de vita, rosaröda, gula eller blå blommorna.

De ätbara knölarna växer under mark och är oftast vita, gula, eller rosa. Skalet kan variera mer i färg. Skalet går att äta om man rengör potatisen ordentligt, och det är omtvistat huruvida det är nyttigt eller inte att skala potatis. Å ena sidan innehåller potatisskalet många nyttiga näringsämnen, men å andra sidan samlas lätt miljögifter i det.

Det finns många odlade sorter, exempelvis Bintje, King Edward, Asterix, mandelpotatis, Blå Kongo, amandine och Magnum Bonum (Magnum Bonum är numera borttagen ur den svenska sortlistan på grund av höga halter av glykoalkaloider). Observera att sötpotatis (Ipomoea batatas) inte är en potatis. Släktet Ipomoea, praktvindor, tillhör en annan familj i samma ordning som potatisväxtfamiljen, vindeväxter (Convolvulaceae).

Som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier innehåller potatis, förutom knölarna, solanin, ett ämne som är giftigt för både människor och djur.

Definition

Branschorganisationen Svensk Matpotatiskontroll, SMAK, har följande definitioner.

• Primörpotatis: Potatis som förgrotts och odlats under plast- eller vävtäckning och skördas med grön blast och skal som inte är moget.
• Färskpotatis: Potatis som skördats före fullständig mognad för försäljning direkt efter upptagning. Skalet kan lätt avlägsnas utan skalning.
• Sommarpotatis: Potatis som skördats skalmogen eller praktiskt taget skalmogen avsedd för försäljning direkt efter skörd.
• Vinterpotatis: Potatis som mognat och bildat fast skal och är lämplig för lagring innan försäljning.

Färskpotatis

Potatis av årets skörd som säljs före 30 september får kallas färskpotatis eller nypotatis. I vissa delar av Sverige får potatisen kallas "färskpotatis" bara om den skördas och äts före midsommar, därefter kallas den "nypotatis" fram till sista september. Det är numera ett måste med färskpotatis till den svenska midsommarsillen. Färskpotatis anses vara en delikatess och de första skördarna säljs ofta för hundratals kronor per kilogram.

Näringsvärde

Ungefärligt näringsvärde per 100 gram.

• Energi 306 kJ (73 kcal)
• Vatten 79,6 g
• Protein 1,8 g
• Kolhydrater 16 g
• Fett 0,1 g
• Kostfiber 1,4 g
• Kalium 468 mg
• C-vitamin 11 mg

Giftighet

Alla de ovanjordiska delarna av en potatisplanta är giftiga, men inte normalfärgade knölar. Vid exponering för ljus blir potatisknölen grön av samma ämne som i växterna, det vill säga klorofyll. Detta ämne är inte farligt i sig, men ljus ökar också produktionen av två glykoalkoloider, solanin och chakonin. De förekommer normalt i potatis som inte utsatts för ljus, i halterna 20-100 mg per kilogram potatis. Ämnena är potatisens skydd mot bakterier, svamp, och insekter.

Vid intag av större mängd potatis med halter över 200 mg per kg föreligger risk för akut förgiftning med magsmärtor. Potatis med dessa halter har starkt stickande smak som kvarstår som halsbränna efteråt. Ingendera alkaloiden har dock konstaterats vara mutagen. Glykoalkaloiderna är termostabila och lakas inte i nämnvärd grad ut i kokvattnet. Största delen av dem sitter närmast under skalet och försvinner vid råskalning. I potatisens groddar, liksom i skott och blommor, kan halterna vara hundra gånger högre än i knölarna.

Enligt livsmedelsverkets rekommendation ska gröna fläckar skäras bort. Är det gröna spritt i hela potatisen, ska den slängas.

En del matbutiker slarvar med förvaringen av potatis, vilket kan ge förhöjd gifthalt.

Potatissjukdomar

Angrepp på potatisen av svampen Phytophthora infestans var en av orsakerna till de svältkatastrofer som inträffade i norra Europa i slutet av 1860-talet. Se vidare: svagåren, Irland.

Potatisakademien

Potatisakademien som har sitt säte i Alingsås bildades 2008 för att värna om potatisen. Varje år delas det Stora Potatispriset ut i samband med akademiens årsmöte på Jonas-dagen den 29 mars. Akademiens motto är "För potatisen i tiden". 2009 införde de Potatisens Dag.

Potatisakademien verkar bland annat för att:

• Främja kunskapen om potatis, Solanum Tuberosum, genom utbildning och information.
• Öka medvetandet om potatisens gastronomiska och kulinariska egenskaper.
• Positionera potatisen genom att lyfta fram dess hälso-, miljö- och näringsmässiga betydelse.
• Värna om potatisen i ett historiskt och kulturellt perspektiv.

Potatisens dag

Potatisens dag infaller den 26 oktober. Då är potatisen skördad och tillgången är god. Tanken är att potatisen ska firas i hela landet. Potatisakademien hoppas att alla vill fira med att äta potatis denna dag.

Potatisrätter och varianter

Potatismos är en vanligt förekommande potatisrätt

Potatis kan ätas i många former, till exempel:

• Kokt potatis - med eller utan skal
• Potatismos
• Potatisbullar - runda och något tillplattade bullar av potatismos, ägg och ströbröd
• Potatisplättar - runda, platta, stekta kakor av plättsmet som dessutom innehåller riven kokt potatis
• Raggmunkar - platta, stekta kakor av plättsmet som dessutom innehåller råriven potatis
• Rårakor - platta, stekta kakor av råriven potatis
• Potatisgratäng
• Potatissallad
• Hasselbackspotatis
• Janssons frestelse
• Klyftpotatis
• Kroppkakor
• Palt
• Pommes frites
• Dillstuvad potatis
• Potatischips - tunna friterade potatisskivor smaksatta på olika vis, äts mer som ett tillbehör
• Potatiskroketter - runda eller avlånga friterade bullar av potatismos, vetemjöl, ägg och ströbröd
• Ugnsbakad potatis

Potatisflingor

Potatisflingor fungerar som utfyllnad i billigare produkter. Potatismjöl består av potatisstärkelse och används främst som bindemedel och förtjockningsmedel i köttfärsrätter, fruktkräm, saftsås och vaniljsås.

Officiell statistik om potatis

Totalskörden av matpotatis i Sverige har sedan 1970-talet varierat mellan 930 970 ton år 1984 och 525 300 ton år 2006. Hektarskörden har under samma period varierat mellan 18 450 kg/ha år 1975 och 36 870 kg/ha år 1993. På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om hektar- och totalskördar av potatis i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Den areal som odlats med potatis i Sverige har halverats sedan 1970-talets början. På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om arealen som odlas med potatis i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning. I Eurostats databas publiceras statistik om potatisskörd och potatisareal i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics. I FAO:s databas publiceras statistik om potatisskörd och potatisareal i världen under kategorin Production och underkategorin Crops.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Potatis
  Bilder & media
• Bildsamling på olika potatissorter
• Potatisakademien
• Vegetabilieproduktion – Statistik från Jordbruksverket
• Arealer – Statistik från Jordbruksverket
• Jordbruk – Statistik från Eurostat
• Vegetabilieproduktion – Statistik från FAO

Källor

• Möller, Lotte, Trädgårdens natur. Stockholm: Bonnier 2008. ISBN 978-91-0-011721-4

Litteratur

• Griberg, Sara (2008). ”Potatisens historia - knölen som både givit och tagit liv”. Allt om historia (nr. 6): sid. 40-43.