Ägg (livsmedel)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fisk- och kräftdjurs ägg, se rom (ägg).
Hönsägg

Ägg från fåglar, och i särskilda fall från kräldjur (till exempel sköldpaddor) har länge varit en del av människors föda. Bland tamfågel är det främst ägg från höns, anka, vaktel och gås som används som föda, och bland vilda fåglar är det främst olika änder, gäss och havsfågel. Till de vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning och stekning och att det används som beståndsdel i deg och dylikt.

Hönsägg[redigera | redigera wikitext]

Produktion och användning[redigera | redigera wikitext]

Frigående höns inomhus med flera våningar vid en israelisk hönsfarm
Äggförsäljare i Pristina.
Kyldisk med ägg i en butik
Äggförvaring i ett storhushåll under första hälften av 1900-talet, Halwylska palatset i Stockholm

I västvärlden är ägg traditionell mat under påsken. Detta hänger ihop med att hönsen, genetiskt och med liten tillgång på foder, hade uppehåll i äggproduktionen under vintern. Produktionen kom igång igen ungefär lagom till fastan, då det dock inte var tillåtet att äta ägg, vilket skapade ett äggöverskott. Dagens avelstammar av höns kan dock lägga ägg året runt.

Idag produceras ägg för konsumtion i lantbruket. Äggproduktion sträcker sig från småskalig produktion där en bonde har ett hönshus till industriella anläggningar där tusentals höns lägger ägg.

Ägg som används i matlagning är vanligtvis obefruktade. Sannolikheten för att man ska hitta ett embryo i ett ägg är oerhört liten. Inom industriell burhållning av höns kommer hönorna aldrig i kontakt med en tupp, vilket alltså gör det omöjligt för dessa ägg att befruktas. Däremot skulle ett befruktat ägg kunna slinka igenom den kontroll som sker – med bland annat genomlysning av varje ägg – om det är ägg från frigående höns. I dessa flockar av höns håller hönsfarmare ofta en tupp för att upprätthålla hönsens sociala strukturer. Även om man genomlyser ägget, är det mycket svårt att se om det är befruktat förrän ägget är ca 4–7 dygn gammalt. I ägg som kyls utvecklas normalt inte något embryo. I vissa länder äts dock befruktade ägg med utvecklade foster, se Balot.

Hönsägg kan ätas direkt men tillagas ofta som till exempel som äggröra, förlorade ägg, ägg benedict och omelett. Ägg är också en av huvudingredienserna i mjuka kakor, fattiga riddare, våfflor och pannkakor. Äggulor används i ett antal livsmedel som emulgeringsmedel, bland annat i majonnäs.

Näringsämnen[redigera | redigera wikitext]

Ägg, särskilt äggulan, är mycket näringsrika. Äggets protein finner man främst i äggvitan, dessa proteiner är framförallt uppbyggda av många essentiella aminosyror, vilket är anledningen till att många elitidrottare väljer att berika sin kost med äggvitor.

Ägg från fåglar, särskilt höns, betraktas av många nutritionister som ett nyttigt livsmedel. Äggvita utgör två tredjedelar av massan hos ett hönsägg, och innehåller mycket protein.

Försäljning och märkning[redigera | redigera wikitext]

I försäljningsledet brukar man dela upp hönsäggen i fyra kategorier:

  • Ägg från höns i moderna inredda burar – ägg från höns som levt hela sitt liv i bur. I Sverige skall varje höna tillåtas minst 750 cm². [1]
  • Ägg från frigående höns inomhus – ägg från höns som går fritt inomhus. I Sverige håller de flesta hönsfarmer sina höns på detta vis. [2]
  • Ägg från frigående höns utomhus – ägg från höns som går fritt både inom- och utomhus. [3]
  • Ägg från ekologisk produktion – ägg från höns som går fritt både inomhus och ute samt utfodras med ekologiskt foder. I Sverige är beläggningen max sju hönor per kvadratmeter. Dessa ägg skall uppfylla KRAV-märkning. [4]

Äggen sorteras också enligt vikt: små ägg ("S") väger 43–53 gram, medelstora ägg ("M") 53–63 gram, stora ägg ("L") 63–73 gram och extra stora ("XL") över 73 gram.[5]

Förvaring och hållbarhet[redigera | redigera wikitext]

Ägg bör förvaras i kylskåp och håller då ofta betydligt längre än bäst före-datumet.[6] För att undvika att de porösa skalen ska dra till sig smakämnen från omgivande mat kan man ha äggen i en äggkartong.[6]

Ägget får lagras hos producent högst en vecka och måste levereras till butik inom 10 dagar. Äggets bäst före-datum får inom EU vara högst 28 dagar[7] efter värpdatum.[8]

Svenska ägg har en faktiskt hållbarhetstid på två till tre månader, under förutsättning att äggen förvaras i kylskåp med den spetsiga delen nedåt.[8] Att skillnaden är så stor i jämförelse med bäst före-datumet, beror bland annat på att man i många europeiska länder förvarar ägg i rumstemperatur.[8]

Exempel på äggbaserade livsmedel[redigera | redigera wikitext]

Trivia[redigera | redigera wikitext]

Förutom att utgå från lukten kan man kontrollera färskheten på ett vanligt hönsägg genom att lägga det i en skål med vatten. Sjunker ägget så är det färskt. Flyter ägget upp är det några månader gammalt, eftersom den luftbubbla som finns i ägget blir större med tiden.[6] Ett äggskal innehåller ytterst små hål som släpper igenom luft för att fostret ska kunna andas inuti ett ägg. Ju äldre ägget blir desto mer luft kommer det in i ägget. Luften är lättare än vattnet och får ägget att lyfta.[9]

Kokta ägg blir mer lättskalade under vatten. Om det ändå är svårskalat kan det bero på att ägget är alltför färskt.[6]

Unga hönor värper mindre ägg och äldre hönor större.[6] Mängden kalcium i skalet är i princip alltid lika stor och därför har små ägg tjockare skal än stora ägg.[6]

Vita ägg kommer vanligen från vita hönor och de bruna vanligen från bruna hönor.[6]

Lägger man ett ägg i ättiksyra några dagar kommer skalet att så gott som helt lösas upp[10] och ägget få en elastisk konsistens. Sköljer man därefter av ägget med vatten kan man se gulan inuti. [11]

Man kan ta reda på om ett ägg är rått eller kokt genom att lägga det på sidan och putta till det så det snurrar likt en snurra. Det kokta ägget snurrar snabbare än det råa, detta på grund av att äggulan förflyttar sig något i det snurrande råa ägget.[9]

Officiell statistik om äggproduktion[redigera | redigera wikitext]

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) databas publicerar statistik om äggproduktionen i världen under kategorin Production och underkategorin Livestock Primary. Eurostats databas publicerar statistik om äggproduktionen i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Agricultural products.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

På Jordbruksverkets webbplats publiceras månatligen statistik om partihandelns invägning av ägg i Sverige i det statistiska meddelandet om animalieproduktion. Partihandelns invägning av ägg i Sverige har ökat från cirka 25 000 ton under mitten av 1940-talet till cirka 85 000 ton år 2010. Den uppskattade totala produktionen av ägg är dock högre då ägg är ett livsmedel som fortfarande säljs utanför dagligvaruhandeln.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Inredda burar”. Svenska Ägg. http://www.svenskaagg.se/?p=19892&m=3635. Läst 8 april 2012. 
  2. ^ ”Frigående höns inomhus”. Svenska Ägg. http://www.svenskaagg.se/?p=19891&m=3634. Läst 8 april 2012. 
  3. ^ ”Frigående höns utomhus”. Svenska Ägg. http://www.svenskaagg.se/?p=19890&m=3633. Läst 8 april 2012. 
  4. ^ ”Ekologisk Produktion”. Svenska Ägg. http://www.svenskaagg.se/?p=19889&m=3632. Läst 8 april 2012. 
  5. ^ ”Äggsortiment”. Branschorganisationen Svenska Ägg. http://www.svenskaägg.se/?p=19887. Läst 17 mars 2014. 
  6. ^ [a b c d e f g] halsa.se - Mer om ägg Publicerad: 2009-03-26. Läst: 2010-10-19.
  7. ^ slv.se - Märkning av hönsägg, mars 2010 (gäller sedan 1 jan 1998)
  8. ^ [a b c] ”Så länge håller ägget”. Släng inte maten. http://slangintematen.se/hallbarhet-pa-agg/. Läst 23 december 2012. 
  9. ^ [a b] ”Hönans ägg”. Arla Minior. Arkiverad från originalet den 2012-01-11. http://web.archive.org/web/20120111040721/http://minior.arla.se/assets/pdf/lararpdf_9-23232b6a8f8420da3492f10fbb029ee6.pdf. Läst 30 december 2011. 
  10. ^ Linköpings universitet svarar på frågor inom kemi
  11. ^ Bravo apelsinjuice, baksidan. Läst den 14 november 2008
  12. ^ Jordbruksverket (2011). Jordbruket i siffror åren 1866-2007. ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]