Ystad–Gärsnäs Järnväg

Från Wikipedia
Ystad-Gärsnäs Järnväg
Borrby railway station Sweden.jpg
Borrby station.
Allmänt
PlatsSkåne
SträckaKöpingebro-Gärsnäs
Anslutande linjerYstad-Eslövs Järnväg
Simrishamn–Tomelilla Järnväg
Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg
Organisation
Invigd1894
Nedlagd1984
ÄgareYstads stad 1929-1941
Svenska staten 1941-
Infrastruktur­förvaltareYstad-Eslövs Järnväg 1894-1941
Statens Järnvägar 1941-
Tekniska fakta
Längd28 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största lutning11,1 
Minsta kurvradie300
Högsta hastighet40 km/h
Källor
Linjekarta
Köpingebro–Gärsnäs
km
Unknown BSicon "LSTR"
Gärsnäs-S:t Olofs JärnvägS:t Olof
Unknown BSicon "ABZg+l"
Simrishamn–Tomelilla JärnvägSimrishamn C
Station on track
28 Gärsnäs 1882-
Unknown BSicon "xABZgr"
Simrishamn–Tomelilla JärnvägTomelilla
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Tommarpsån
Unknown BSicon "exHST"
Ö Herrestad 1931-1970
Unknown BSicon "exBHF"
23 Hammenhög 1894-1984
Unknown BSicon "exHST"
Blästorp 1931-1970
Unknown BSicon "exBHF"
17 Borrby 1894-1970
Unknown BSicon "exHST"
Tuvorna 1931-1970
Unknown BSicon "exBHF"
12 Löderup 1894-1970
Unknown BSicon "exBHF"
9 HedvigsdalGyllerup 1894-1970
Unknown BSicon "exBHF"
6 Glemmingebro 1894-1970
Unknown BSicon "exHST"
Köpingsberg 1932-1970
Unknown BSicon "xABZg+r"
1 Ystad-Eslövs JärnvägTomelilla
Small arched bridge over water
Nybroån
Station on track
0 Köpingebro 1894-
Unknown BSicon "LSTR"
Ystad-Eslövs JärnvägYstad C
Källor[1][2]

Ystad–Gärsnäs Järnväg var en normalspårig 1435 mm järnväg från Köpingebro vid Ystad-Eslövs Järnväg över Österlen till Gärsnäs vid Simrishamn–Tomelilla Järnväg. Järnvägen är nedlagd och uppriven.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Efter öppnandet av Ystad-Eslövs Järnväg 1865 diskuterades en järnväg mellan Svenstorp över Hammenhög till Simrishamn men det fanns inte tillräckligt med investerare. I början av 1890-talet tillsattes en kommitté i Ystad som den 27 maj 1892 fick koncession för en järnväg från en nybyggd station vid Köpingebro på Ystad-Eslövs Järnväg till Gärsnäs på Simrishamn-Tomelilla Järnväg. Bolaget bildades den 12 april 1893 och aktier tecknades för 404 300 kronor varav sju landskommuner i Kristianstads län tecknade för 135 000 kronor.[3][4]

Hedvigsdals station

Järnvägsbygget startade 1893 och banan öppnade för allmän trafik den 5 oktober 1894. Byggkostnaden var 800 000 kronor. Det skedde inga större förändringar förutom att det byggdes nya rundspår och stickspår vid en del stationer.[5][6]

Utfarten från Köpingebro flyttades 1921 från linjen omkring en kilometer från stationen till en växel inom stationen.[7] Kraftigare räls ersatte originalrälsen 1922 och hastigheten höjdes till 60 kilometer i timmen som för rälsbussar senare höjdes till 90 kilometer i timmen.

Ystad–Gärsnäs Järnväg köpte Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg den 1 september 1905 för 300 000 kronor. Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg öppnad 1902 var en förlängning av Ystad–Gärsnäs Järnväg till S:t Olof vid Ystad-Brösarps Järnväg. De sammanslagna järnvägarna fick namnet Ystad-Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg men bolagsnamnet fortsatte att vara Ystad–Gärsnäs Järnvägsaktiebolag. Ystads stad som ägde en stor del av bolaget blev från den 1 februari 1929 ensam ägare samtidigt som bolagsnamnet ändrades till Ystad-S:t Olofs Järnvägsaktiebolag. Ystad stad sålde järnvägen till Svenska staten, i likhet med de övriga Ystadbanornaa, den 1 juli 1941 och Statens Järnvägar tog över driften.

a Förvaltningssamarbete mellan Ystad-Eslövs Järnväg, Malmö-Ystads Järnväg, Börringe-Östratorps Järnväg, Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg, Ystad-Brösarps Järnväg och Ystad-Skivarps Järnväg.[8]

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Bolaget köpte 35 godsvagnar men lok och personvagnar kom från Ystad-Eslövs Järnväg som hanterade trafiken. Ytterligare 10 godsvagnar anskaffades 1898.[9]

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

All trafik mellan Köpingebro och Hammenhög upphörde 1970 samtidigt som persontrafiken också upphörde mellan Hammenhög och Gärsnäs. Rälsen mellan Köpingebro och Hammenhög revs 1970-1971. Godstrafiken Hammenhög–Gärsnäs upphörde 1984 och rälsen revs 1985.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Det mesta av järnvägen har återgått till åkermark men från Hammenhög till Borrby finns banvallen kvar.[10]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bandelsregister 641 Köpingebro - Sankt Olof”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd641.htm. Läst 3 november 2012. 
  2. ^ ”Allmän svensk Jernvägsstatistik”. BiSOS. Statistiska centralbyrån. 1893. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS_L/1893/Statens%20jarnvagstrafik%20L%20Allman%20svensk%20jarnvagsstatistik%20Historisk%20statistik%201800-talet%201893%201894.pdf. Läst 3 november 2012. 
  3. ^ ”Kristianstads län 1881-1885”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser.. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Kristianstads%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201891%201892%201893%201894%201895.pdf. Läst 2 november 2012. 
  4. ^ ”Cimbrishamn-Tomelilla obligation”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150120023341/http://img.tradera.com/mega/441/150053441_1.jpg. Läst 2 november 2012. 
  5. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1896” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201896.pdf. Läst 2 november 2012. 
  6. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1910” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103141759/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201910.pdf. Läst 2 november 2012. 
  7. ^ ”Skånska vägskydd: Köpinge (Glemmingebro - Köpingebro)”. Järnvägshistoriskt Forum. 18 mars 2011. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=76687. Läst 2 november 2012. 
  8. ^ ”Ystads Järnvägar”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/normalsp/yj/yj_inneh.html. Läst 3 november 2012. 
  9. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1898” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201898.pdf. Läst 2 november 2012. 
  10. ^ ”Cykelvägsplan för Skåne” ( PDF). Naturskyddsföreningen i Skåne. 26 september 2012. https://skane.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/106/2013/09/SkNF_Cykelv%C3%A4gsplan_Sk%C3%A5ne_sept_2012-webb.pdf. Läst 3 november 2012.