Yxskaftkälen
| Yxskaftkälen | |
| By | |
 Yxskaftkälen 2006, vy mot sydväst med från vänster Östergärdesgården, Sven Jönsagården respektive Emilgården.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Strömsunds kommun |
| Distrikt | Gåxsjö |
| Koordinater | 63°46′59″N 15°13′08″Ö / 63.783°N 15.219°Ö |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Strömsund |
| Postnummer | 833 92 |
| Riktnummer | 0644 |
| Geonames | 2661902 |
  Yxskaftkälens läge i Jämtlands län
| |
| Wikimedia Commons: Yxskaftkälen | |
Yxskaftkälen är en by i Gåxsjö socken, Strömsunds kommun i Jämtland. Byn, som ligger 407 meter över havet, är en typisk så kallad höghöjdsby.
Historia
Ortnamnet Yxskaftkälen kommer från käl, med betydelsen 'skogbeklädd höjd (ås) på utmark',[1] och förleden 'yxskaft', med syftning på att det där fanns bra ämnen till yxskaft.
Yxskaftkälen grundades 1758. Byn låg ursprungligen inom Hammerdals socken, men kom sedan Gåxsjö byggt egen kyrka 1886 att bilda Gåxsjö församling och Gåxsjö landskommun.
I äldre tider räknades området som avradsland, kallat "Elvflolandet". Begreppet avradsland innebar kronoskog, som fick nyttjas mot en årlig skatt, så kallad avrad. I de äldre källorna från 1600- och 1700-talen omnämns att bönder från Fagerdal, Gisselås och Sikås arrenderade marken för bete.
De första nybyggarna var avskedade ryttaren Zakris Ingelsson Bolling och hans kusin dragonen Zakris Nilsson Berggren med familjer, båda två härstammande från byn Åsen i Hammerdal. Ytterligare två familjer flyttade till Yxskaftkälen de närmaste åren därefter. Bebyggelsen lokaliserades först till byns högsta punkt, där en minnessten restes 1924. Efter två förödande bränder, den sista 1817, flyttades gårdarna ut till skilda ställen i byn.
Bland de äldre gårdarna kan Flygaregården, Riktgården, Sven Jönsa-gården och Zakrisgården nämnas. Den sistnämnda gårdens nuvarande mangårdsbyggnad är en av de äldsta i byn, uppförd 1844. Inägorna i byn skiftades 1789-92, så att varje gård fick en mer samlad åkerareal. Yxkskaftkälen hade vid denna tid nio åbor (gårdar). Storskiftet genomfördes 1823-34, med följd att flertalet av byns fäbodar fick flyttas till nya lägen. Flera fäbodvallar låg utmed Öjån, som ligger tre-fyra kilometer västsydväst om byn. Vid Storöjbrännbodarna byggdes en vattendriven kvarn och såg upp på 1840-talet, vilken var i drift in på 1900-talet. Yxskaftkälens "storhetstid" kan sägas ha inträffat omkring 1920-1930, då byn hade uppemot 300 invånare. Omkring 1920 fanns 84 ladugårdar med mjölkproduktion i byn. Under 1930-talet kom bättre vägförbindelser till byn, så kallade AK-vägar, vilka drogs mot Gåxsjö–Hammerdal och Bredkälen–Strömsund. Detta underlättade bland annat för byns invånare att ta sig till Gåxsjö kyrka, dit man tidigare fått färdats på dåliga kärrvägar över myren Älgflon. Under 1940-talet började förändringar i byn göra sig märkbara, med bland annat ett sakta sjunkande invånarantal. Samtidigt upphörde fäbodbruket till följd av mejeriernas tillkomst och mekaniseringen inom jordbruket. Slåttermarkerna i byns utkanter slutade brukas under 1960- och 70-talen.
Affärer har funnits i Yxskaftkälen från 1870-talet och framåt. Det var lanthandlar som fanns på gårdarna i byn. Mellan 1940 och 1964 fanns också en Konsum-affär. Efter dess nedläggning kom affären att drivas i enskild regi i ytterligare sex år, innan den slutligen upphörde.
Yxskaftkälen hade egen skola 1884-1970. Både det äldre skolhuset (byggt 1884) och det nyare (byggt 1949) är bevarade med nya funktioner som gudstjänstlokal (EFS) respektive snickeri (Lusthuset).
Telefon kom till Yxskaftkälen 1890 och elektricitet 1920. Vägbelysning, som finansierats av byinvånarna själva, sattes upp 1969. Mellan 1914 och 1968 fanns även poststation.
Byn idag
En mjölkgård och en avelsgård är i drift. Byns ursprungliga odlingslandskap hålls ändå öppet vilket gör Yxskaftkälen till en värdefull plats i kulturgeografiskt avseende. Markerna runt byn domineras av låglänta tall- och granskogar och vidsträckta myrmarker. Dessa områden har på sina ställen en varierande och artrik flora.
I byn finns Lusthuset, en utomhusanläggning med modelljärnväg som marknadsförs som Sveriges största vattenträdgård. Där finns även en mindre kiosk med servering. Bland övriga företag märks en handelsträdgård.
Källor
- År som gått:Yxskaftkälens historia 1758–1995 (utarbetad av en studiecirkel om Yxskaftkälens historia), 1995
Noter
- ^ Flemström, Bertil (1983). Ortnamn i Jämtland. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7219610. ISBN 91-20-07028-4
Litteratur
- Olof Stugendal, Krönika över Yxskaftkälens by vid 200-årsjubileet den 6 juli 1958, (dupl.), 1958
- Yxskaftkälen: en by i Jämtland, Hjalmar Strömerskolan, 1976
Externa länkar
- Yxskaftkälen (historia, notiser) i Sikås-Bulletinen
- Bilder från Jämtlands läns museums bildarkiv