Strömsunds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strömsunds kommun
Kommun
Strömsunds kommunhus från 1958.
Strömsunds kommunhus från 1958.
Strömsund kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Land  Sverige
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland, Ångermanland, Lappland
Domsaga Östersunds domsaga[1]
Läge 63°51′0″N 15°35′0″Ö / 63.85000°N 15.58333°Ö / 63.85000; 15.58333Koordinater: 63°51′0″N 15°35′0″Ö / 63.85000°N 15.58333°Ö / 63.85000; 15.58333
Centralort Strömsund
Areal 11 780,57 km² (2013-01-01)[2]
6:e största (av 290)
 - land 10 465,08 km²
 - vatten 1 315,49 km²
Folkmängd 11 923 (2014-09-30)[3]
186:e största (av 290)
Befolkningstäthet 1,14 invånare/km²[3][2]
280:e högsta (av 290)
Kommunkod 2313[4]
Strömsund Municipality in Jämtland County.png
Webbplats: www.stromsund.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Ströms hembygdsgård.

Strömsunds kommun (sydsamiska: Straejmien tjielhten[5]) är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Strömsund, vilket gör kommunen till en av 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Kommunen gränsar till Krokoms kommun, Östersunds kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län, till Dorotea kommun och Vilhelmina kommun i Västerbottens län, till Sollefteå kommun i Västernorrlands län samt till Norge. Kommunen ligger i landskapen Jämtland och Ångermanland med en mindre kil norr om Tåsjön i Lappland.[6]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna, Ström, Alanäs, Hammerdal, Frostviken, Fjällsjö, Bodum och Tåsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1893 tillkom Gåxsjö landskommun genom en utbrytning ur Hammerdals landskommun.

Strömsunds municipalsamhälle inrättades 19 januari 1901 och upplöstes vid utgången av 1962. Hammerdals municipalsamhälle inrättades 9 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1965.

Vid kommunreformen 1952 återförenades Gåxsjö landskommun med Hammerdals landskommun samtidigt som Bodums landskommun uppgick i Fjällsjö landskommun (då i Västernorrlands län) och Alanäs landskommun uppgick i Ströms landskommun medan Frostvikens landskommun och Tåsjö landskommun förblev opåverkade.

1967 uppgick Tåsjö landskommun i Fjällsjö landskommun. Vid kommunreformen 1971 bildades Ströms, Frostvikens, Hammerdals och Fjällsjö kommuner av motsvarande landskommuner. Strömsunds kommun bilades 1974 av dessa fyra kommuner.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds tingsrätts domsaga.[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Strömsunds kommunvapen

Blasonering: På en delad sköld med den övre delen i rött har placerats STRÖMSUNDSBRON i svart siluett. På sköldens undre del mot silverbotten blå vågor föreställande vatten i STRÖMS VATTUDAL.

Vapnet tillkom genom en utlyst tävling 1973. Vapnet bryter mot flera heraldiska regler och godkändes inte av statsheraldikern, men hans utslag är endast rådgivande och kommunen lät ändå registrera det hos Patent- och registreringsverket 1974. Alla de ingående tidigare kommunerna hade heraldiska vapen, men man beslutade att använda ett helt nytt, gemensamt, vapen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan under stenåldern fanns det bosättningar på flera platser. Åtminstone tre av de nuvarande församlingskyrkorna i kommunen har haft medeltida föregångare. Ströms kyrka, som byggdes 1845–47, ersatte en medeltida stenkyrka byggd omkring 1300. Nära kyrkan har också några vikingatida fynd gjorts.

Sedan 1912 genomkorsas kommunen i sydvästlig–nordöstlig riktning av Inlandsbanan. Bibana finns till Strömsund från Ulriksfors. Även Hammerdal har haft järnvägsförbindelse genom en nio kilometer lång bibana. Denna revs dock upp 1985.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Strömsunds kommun 1850–2010
År Invånare
1850
  
7 506
1860
  
9 309
1870
  
11 583
1880
  
14 603
1890
  
17 808
1900
  
19 940
1910
  
22 504
1920
  
25 579
1930
  
26 644
1940
  
26 161
1950
  
25 139
1960
  
23 788
1970
  
18 460
1975
  
17 758
1980
  
17 343
1985
  
16 611
1990
  
16 093
1995
  
15 316
2000
  
13 938
2005
  
12 931
2010
  
12 185
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid Folkmängdsdatabasen.




Natur[redigera | redigera wikitext]

Den till arealen stora kommunen har flera olika naturtyper. Längst i nordväst finns storbruten fjällnatur. Fjällen är dock relativt låga med få toppar högre än 1 200 meter. Fjällnaturen övergår sedan i så kallad förfjällsterräng med delvis sjöfyllda nordväst–sydöstliga dalar. Genom Ströms Vattudals 16 mil långsträckta sjösystem rinner Faxälven vidare mot sydöst. Vidsträckta slättområden i form av skog- och myrmarker med moräntäckta kalkstenar och skiffrar finns mellan fjällkedjan och urbergets skogklädda bergskullterräng längst i öster. De nämnda bergarterna har, framför allt i kommunens södra del, gett upphov till en näringsrik odlingsbar jord. De geografiska förhållandena har också resulterat i att ängs- och myrmarkerna är mycket artrika på sina ställen.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000


Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Strömsunds kommun är en utpräglad glesbygdskommun med cirka 60 procent av befolkningen boende i tätorter och 28 procent i centralorten.

Det finns sju tätorter i Strömsunds kommun:

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Strömsund &&&&&&&&&&&03516.&&&&&03 516
2 Hammerdal &&&&&&&&&&&&0996.&&&&&0996
3 Hoting &&&&&&&&&&&&0749.&&&&&0749
4 Backe &&&&&&&&&&&&0625.&&&&&0625
5 Gäddede &&&&&&&&&&&&0456.&&&&&0456
6 Rossön &&&&&&&&&&&&0400.&&&&&0400
7 Näsviken &&&&&&&&&&&&0221.&&&&&0221


Politik[redigera | redigera wikitext]

Strömsunds kommun är en starkt Socialdemokratisk kommun. Socialdemokraternas dominerande ställning har genom åren försvagats successivt vid varje val fram till 1998 då man förlorade 3 mandat och den egna majoriteten i kommunfullmäktige. Man inledde ett samarbete med Vänsterpartiet, men det var kortvarigt och i stället bildade man majoritet med Centerpartiet. Efter kommunvalet 2002 regerade Socialdemokraterna i minoritet, med stöd av Centerpartiet, som paradoxalt nog även hade oppositionsrådsposten i kommunen.

Kommunfullmäktige 2006–2010[redigera | redigera wikitext]

Vid kommunvalet 2006 ritades Strömsunds politiska karta om, inte enbart för att kommunens mandat minskade från 49 till 35 utan också för att det lokala partiet Rättvis Demokrati gjorde inträde i kommunfullmäktige. De tog många väljare från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet, och blev näst största parti. Samtidigt åkte Miljöpartiet och Kristdemokraterna ut ur fullmäktige. Även Moderaterna gjorde ett bra val och förlorade inga mandat trots den stora mandatbantningen kommunen gjorde. Rättvis Demokrati ville bilda en allians med de borgerliga partierna i kommunen och bollen låg hos Centerpartiet som förhandlade med Socialdemokraterna som man stöttat i åtta års tid. Förhandlingarna blev långtgående men Centerpartiet valde till sist att ingå i allians med Rättvis Demokrati, Moderaterna och Folkpartiet. Denna allians har kommit att benämnas "Strömsundsalliansen". Karin Stierna (C) utsågs till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd på heltid. Jan-Olof Andersson (M) utsågs till förste vice ordförande och kommunalråd på halvtid, Göran Edman (Rättvis Demokrati) utsågs till andre vice ordförande och även han som kommunalråd på halvtid. Lennart Oscarsson (S), tidigare kommunstyrelsens ordförande, utsågs till tredje vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången sedan kommunen bildades.

Strömsundsalliansen fungerade emellertid inte bra då de borgerliga och Rättvis Demokrati har haft svårt att samarbeta. Efter en längre tids turbulens valde de borgerliga partierna den 10 oktober 2007 att avbryta samarbetet med Rättvis Demokrati. Strömsunds kommuns nya styre blev klart den 19 december 2007 då de borgerliga partierna fick mandat att styra kommunen i minoritet, med 15 röster för och 12 emot (RD och V). Fem Socialdemokrater valde att stödja de borgerliga partierna och de övriga åtta avstod från att rösta. Karin Stierna fick fortsätta som kommunalråd på heltid och Jan-Olof Andersson blev kommunalråd på 75 procent, samtidigt som Göran Edman inte fick fortsätta som kommunalråd.

Mandatfördelning i Strömsunds kommun, valen 1973–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP RD SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1973 3 26 14 2 1 3
3 26 14 2 3
49 90,6
46
1976 3 26 14 2 1 3
3 26 14 2 3
49 90,7
43
1979 3 27 12 2 1 4
3 27 12 2 4
49 89,2
39 10
1982 3 29 11 1 1 4
3 29 11 4
49 89,4
36 13
1985 3 28 10 3 1 4
3 28 10 3 4
49 87,6
36 13
1988 3 27 2 10 3 1 3
3 27 2 10 3 3
49 84,1
30 19
1991 3 26 1 11 3 1 4
3 26 11 3 4
49 83,6
28 21
1994 5 25 2 10 3 1 3
5 25 2 10 3 3
49 84,0
26 23
1998 9 22 2 9 1 2 4
9 22 2 9 2 4
49 79,55
28 21
2002 8 22 1 10 2 2 4
8 22 10 2 2 4
49 77,59
27 22
2006 3 13 9 5 1 4
3 13 9 5 4
35 79,09
18 17
2010 3 17 3 2 5 5
3 17 3 2 5 5
35 79,94
22 13
2014 3 17 1 2 3 5 4
3 17 2 3 5 4
35 81,00
21 14
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jordbruksnäringen, som tidigare var omfattande och basen för försörjningen inom kommunen, slogs nästan helt ut under 1900-talets andra hälft. Även den förut så dominerande skogsnäringen har under de senaste tjugo åren minskat i betydelse. Många arbetstillfällen har därigenom försvunnit, vilket speglas i att befolkningen minskat med omkring 10 000 personer inom gränserna för den nuvarande kommunen sedan slutet av 1950-talet.

Det finns dock ett antal sågverk och mindre träföretag kvar, bland andra Norrskog Wood Products AB (sågade trävaror) i Hammerdal och Sikås. Vid sidan av skogs- och träindustrin finns i kommunen även en del metall-, betong- och livsmedelsindustri. Ett mycket expansivt verkstadsföretag under senare år har varit Engcon. Under en lång tid på 1900-talet kom även utbyggnaden av flera stora vattenkraftverk i kommunen att generera många arbetstillfällen. Turistnäringen med service- och tjänstenäringarna har ökat sedan 1980-talet, största arbetsgivare är dock kommunen själv.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Strömsunds kommuns enda gymnasieskola, Hjalmar Strömerskolan, har cirka 500 elever fördelade på 14 program.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Bland kultursevärdheterna kan förutom de tio kyrkorna, Alanäs kyrka, Ankarede kapell, Bodums kyrka, Fjällsjö kyrka, Gäddede kyrka, Gåxsjö kyrka, Hammerdals kyrka, Ströms kyrka, Tåsjö kyrka och Vikens kapell, nämnas den geologiska trädgården vid Hjalmar Strömerskolan och vattenträdgården Lusthuset i Yxskaftkälen. På Långön utanför Hoting finns gravfält från vikingatiden och vid Brattforsen (mellan Backe och Strömsund) och Fångsjön finns hällmålningar daterade till cirka 2 500–2 000 f.Kr.

I kommunen finns ett antal hembygdsgårdar, till exempel Fjällsjö hembygdsgård, Frostvikens hembygdsgård, Hammerdals hembygdsgård, Kyrktåsjö hembygdsgård, Rossöns hembygdsgård, Valågårdens bygdegård i Hoting och Ströms hembygdsgård med bland annat en unik samling båtmotorer. Andra museer är Beppe Wolgers-museet på Öhn, strax utanför Strömsund, Hotings Bilmuseum och Stenåldersmuseet i Rossön.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Strömsunds kommun har en vänort:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Portal Jämtlandsportalen


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ http://www.stromsund.se/12076.html
  6. ^ Lantmäteriverket
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]