Lägereld

För eld i historia, kultur och religion, se Eld.

En lägereld.

En lägereld (inom scoutrörelsen även lägerbålseld) är en brasa tänd på en lägerplats. Lägereldar är populära inom camping, särskilt bland organiserade campare såsom scouter. Utan nödvändiga säkerhetsåtgärder kan en lägerseld vara potentiellt farlig. En viss kunskap krävs för att kunna bygga en stabil eld, att kunna hålla den vid liv, och att släcka den ordentligt.

Faror

En eld med en skyddande ring gjord av stenar.

Faran med eld är dels risken att elden sprider sig och orsakar brand, och dels personliga skador som kan uppstå till exempel om elden flammar upp plötsligt. Under perioden 1987-2005 omkom 30 personer och 3000 personer krävde sjukhusvård efter kontakt med eld vid grillning, lägereld eller plötslig antändning av brandfarliga ämnen såsom fotogen, bensin eller tändvätska. På grund av dessa risker utfärdar myndigheter råd för den som anlägger brasor. Ett exempel är dessa från räddningstjänsten i Göteborg:

• Om du tänder en eld har också ansvaret för att den blir släckt.
• Lämna aldrig en eld utan uppsikt.
• Undvik att elda när det blåser.
• Ett bra sätt att ha elden under kontroll är att elda i en plåttunna med tillluftsöppning.
• Efter avslutad eldning måste du noga kontrollera att all glöd är släckt innan du lämnar platsen.
• För att undvika brandspridning ska elden placeras långt från byggnader, kraftledningar och brännbar växtlighet.
• Placera inte bildäck, plast och andra brandfarliga varor i elden, inte minst av miljöhänsyn.

Om brandrisken är stor utfärdas ibland eldningsförbud. I Sverige är det länsstyrelsen eller kommunen som beslutar om eldningsförbud. Flera kommuner har telefonsvarare med information om detta. Telefonnummer hittar man i telefonkatalogen under rubriken Brandförsvar, Räddningstjänst eller Brandkår.

Placering av brasan

Det är viktigt att välja rätt plats att elda på, bra är sand- eller grusmark. Elden bör placeras skyddad från vinden och på säkert avstånd från byggnader och brännbar vegetation. Om det inte är vinter, ska man ha skyddande kant runt elden. Man kan till exempel lägga en ring med stenar. Elden bör inte placeras direkt på våt eller snötäckt mark, i sådana fall är det bäst att elda på en plattform gjord av färska stockar eller stenar. Innan elden tänds så måste man plocka bort kvistar, gräs och mossa så att det inte antänds. Man bör aldrig göra upp eld på torvjord som är mycket lättantändligt och mycket svårsläckt. Gör inte upp eld på eller vid berghällar, de missfärgas och spricker lätt.

Brasans delar

En fyrsticka är enkel att göra och bra som tändved.

Eftersom det är svårt att direkt antända de större vedpinnarna brukar man traditionellt bygga upp brasan som en trestegsraket. Tände, som är lättantändligt, tändved som antänds av tändet och slutligen ved som antänds av tändveden. (Begreppen är inte helt klara. Även orden tändvirke och tändmaterial används istället för tände, medan andra sätter ordet tändvirke synonymt med tändved.)

Tände

Huvudartikel: Tände

Tände är det som tar eld först, det är därför vikitgt att det är mycket lättantändligt. Är tändet bra skall det endast behöva en gnista för att antändas. Vanligaste är att man använder papper. Det går också bra att använda näver, torrt gräs, träflisor, fågeldun, bomullsludd från kläder eller knaster (små torra grankvistar). Vilken sorts tände man än använder, så är det viktigt att det är helt torrt.

Tändved

Tändved läggs runt tändet och består av små torra kvistar eller små skurna bitar av ved. Dessa antänds mycket lättare än de stora vedbitarna. Mjuk ved är att föredra eftersom det flammar upp fort och brinner i högt tempo. Om trädet innehåller kåda så underlättas tändningen mycket. Om man gör fyrstickor (även kallat späntstickor) av tändveden så antänds det ännu bättre, det görs genom att skära jack i kanterna på pinnarna med en kniv. Det är viktigt att även tändveden är torr så undvik att plocka kvistarna direkt från marken.

Ved

I början av tändningen av elden skall man använda torra kvistar och grenar från träd som står upp. Träd som ligger på marken är ofta murkna och olämpliga att elda med. Växande träd och grenar innehåller också mycket vatten och är också olämpliga. När man sedan har fått upp fyr på brasan kan man lägga på lite större vedträn, nu kan de även vara lite färskare och torkar även om de är lite fuktiga. Hårda träslag som till exempel bok, alm, ask, lönn och ek, brinner mycket bra och ger ifrån sig mycket värme och glöder länge. Mjuka träslag brinner fort och sprätter glöd. Man skall komma ihåg att fuktig ved kan vara bra ibland, eftersom det blir mycket rök när man eldar fuktig ved så kommer mygg, knott och flugor att försvinna.

Antändning

Antänd tändet på vindsidan (lovart), då sprider elden sig lätt och antänder veden på läsidan. Då elden börjar sprida sig kan man mata elden med litet mera kvistar och pinnar och småningom med kraftigare ved. Det är viktigt att hitta rätt mängd ved. För tätt och elden börjar kvävas, för glest och elden dör ut.

Släckning

Eld som spridit sig till växtligheten.

Det är viktigt att släcka ordentligt eftersom elden kan pyra i marken länge och flamma upp långt senare. Låt elden brinna ut helt och hållet. Använd riklig med vatten för att släcka och rör så glöden slocknar. Gräv upp marken under askan så inget glöd finns kvar.

Om tillgången till vatten är begränsad så kan sand användas. Sanden är bra på att ta bort syret från elden och kväver därför elden snabbt, men är inte lika bra på att ta upp värmen. När elden har täckts med sand så häll på det vatten som kan avvaras och rör sedan ner den fuktiga sanden i askan.

Om elden sprider sig och blir okontrollerbar så ring nödnummret - inom EU 112. Försök att hejda elden i vindriktningen. Använd små ruskor av granar eller enar, det är bättre än lövruskor. Kvista av dem förutom ca 1 meter i toppen och om möjligt blöt dem. Använd dem för att sopa brinnande material in i elden och för att kväva elden. Undvik att slå med för stora slag eftersom det gör att gnistor kan flyga iväg och elden spridas snabbare.

Olika typer av eldar

Det finns många varianter av brasor för olika ändamål, exempelvis brasor som varar länge, som brinner snabbt, för matlagning, för dålig väderlek. En huvudregel är att stående vedträn ger en snabbt brinnande brasa, liggande vedträn ger en långvarigare brasa. Nedanstående lista är långt ifrån komplett utan endast avsedd att visa några av de mer vanligt förekommande typerna.

Pyramideld Pyramidelden är den mest vanliga brasan. Man ställer vedträna på högkant lutade mot varandra så att de bildar en pyramid. Den brinner redan från början med kraftig låga. Brinntiden är lång och den falnar långsamt. Den är lämplig vid matlagning

Pagodeld Pagodeld byggs som ett timmerhus med spintor och ris i mitten. Lägg på ett "tak" av ved när elden tagit sig. Pagodelden flammar snabbt upp, lyser bra och ger fin glöd för matlagning. Den falnar snabbt om man inte passar den noga.

Nying En nying kan brinna och ge skön värme en hel natt. Den består av hela eller kluvna stockar som läggs på varandra med färska 4-5 cm grova pinnar emellan för att ge luftrum (behövs inte sedan nyingen tagit sig). Mellan stockarna placeras tändveden. En variant är att man lägger två stockar som bas och en stock ovanpå. Nyingar användes förr av skogsarbetare, jägare och timmerflottare som var tvungna att tillbringa natten under bar himmel.

Jägareld Jägareld görs med två stockar liggande bredvid varandra och längs med vindriktningen. Mellan stockarna gör man en liten pyramideld. Vid matlagning stöder stockarna kokkärlen.

Blåslampa Blåslampan är en liten men effektiv och därför bra vid matlagning. Klyv en kubbe och ställ halvorna mot varandra. Mellan dem görs en liten pyramideld.

Riseld Riseld går fort att ordna och utvecklar snabbt både värme och ljus. Bra när man snabbt måste torka kläder eller behöver ljus. Även lämplig som en improviserad nödsignal.

Stjärneld Stjärnelden brinner länge, den är bränslesnål och stillsam, men kräver bra ved. Allt eftersom vedträna brinner upp skjuter man in veden.

Nedgrävd eld Elden kan grävas ned i marken eller in i sidan på en kulle eller sluttning. Det kan användas om det är för blåsigt för en brasa eller om man vill dölja eldens sken för att inte röja sin närvaro. Om gropen är djup måste man göra en separat kanal för luft till brasan för att undvika att elden kvävs.

Se även

Scoutportalen

• Lägerbål
• Eld
• Camping
• Scouting
• Skogsbrand

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Lägereld.
  Bilder & media
• Utinaturen.fi
• Fosie Scoutkår, eldning
• Medeltidsföreningen Nylöse, Eld — roligt, roligt men farligt, farligt.
• Scandinavian Mountain Men, Grunden! Att göra upp eld.

Källor

• Hiking och friluftsliv. Damm förlag. ISBN 91-7130-280-8 
• Friluftsboken. Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-18338-8