V for Vendetta: Skillnad mellan sidversioner
Kigsz (Diskussion | Bidrag) m →Pjäsen |
Kigsz (Diskussion | Bidrag) |
||
Rad 81: | Rad 81: | ||
== Externa länkar == |
== Externa länkar == |
||
{{commonsbox|V for Vendetta|V for Vendetta}} |
|||
* [http://vforvendetta.warnerbros.com/ V for Vendetta (filmens officiella webbplats)] |
|||
{{Portal|Litteratur}} |
|||
* [http://madelyn.utahgoth.net/vendetta/vendetta1.html Annotations] Madelyn Boudreaux' uppsats "An Annotation of Literary, Historic, and Artistic References in Alan Moore's Graphic Novel, V For Vendetta". |
|||
* |
*[http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/V_for_Vendetta V for Vendetta på Seriewikin] |
||
*[http://www.toonopedia.com/vendetta.htm V for Vendetta på Toonopedia] |
|||
*[http://www.comics.org/series/3627/ V for Vendetta på Grand Comics Database] |
|||
{{seriewiki|4 januari 2006}} |
|||
*[http://comicbookdb.com/title.php?ID=654 V for Vendetta på Comic Book DB] |
|||
*[http://www.internationalhero.co.uk/v/vendetta.htm Presentation av V for Vendetta från International Hero] |
|||
[[Kategori:Brittiska serier]] |
[[Kategori:Brittiska serier]] |
Versionen från 21 mars 2012 kl. 09.37
- För filmen med samma namn, se V för Vendetta (film). För låten "V för Vendetta" av Veronica Maggio, se Och vinnaren är....
V for Vendetta | |
V-symbolen från V for Vendetta. | |
Skapare | Alan Moore, David Lloyd |
---|---|
Originalverk | V for Vendetta (mars 1982-maj 1989) |
Tryckpublikationer | |
Serier |
|
Film och TV | |
Filmer | V för Vendetta (2006) |
Teater och musikal | |
Pjäser | Landet där man gör som man vill (2000) |
V for Vendetta (i Sverige tidigare översatt till anglicismen V för Vendetta) är en tecknad serie skapad av den brittiske serieförfattaren Alan Moore och den är till största del illustrerad av den brittisk serietecknare David Lloyd. Serien publicerades först av Quality Comics i deras serietidning Warrior (mellan åren 1982-1985) och senare av DC Comics (mellan åren 1988-1989) och den har sedan dess tryckts om upprepade gånger i formatet av samlingsalbum.
I V for Vendetta spås det en dystopisk framtid för Storbritannien under 1990-talet. Serien skildrar en sorts postapokalyptisk värld där stora delar av världen har förstörts genom kärnvapenkrig, men där de flesta skador i Storbritannien har skett via översvämningar och missväxt. I denna framtid har det fascistiska och totalitära partiet Norsefire (på svenska översatt till Nordmannaelden) tagit kontrollen över landet, som de styr som en polisstat, och de har utrotat sina motståndare i koncentrationsläger. V, som är anarkistisk revolutionär klädd i en Guy Fawkes-mask, utarbetar en våldsam och teatralisk kampanj för att mörda sina tidigare fångvaktare, få bort den sittande regeringen och få folket i Storbritannien att bli självstyrande.
Bakgrund och skapelseprocess
Under tiden som Alan Moore skrev V for Vendetta hämtade han inspiration från en av sina tidigare idéer, vilket var en stripp under namnet The Doll som Moore hade skickat in till DC Thomson år 1975. I Moores essä "Behind the Painted Smile" avslöjade han att DC Thomson refuserade idén om en "transsexuell terrorist".[1] Några år senare ska Warriors redaktör Derek "Dez" Skinn ha bett Moore att skapa en mörk och mystisk stripp tillsammans med serietecknaren David Lloyd.[2] Skinn frågade Lloyd om han kunde skapa något i stil med Marvel UK:s seriefigur Night Raven, som handlar om en maskerad och gåtfull vigilant i USA under 1930-talet. Lloyd bad då Moore att samarbeta med honom och de valde att placera handlingen inte i USA under 1930-talet utan istället i Storbritannien i en nära framtid. Seriefiguren i sig utvecklades också; han gick från att vara en "realistisk" gangsterversion av Night Raven, till att vara en rebellisk polisman som gjorde uppror mot den totalitär stat han en gång tjänade till att slutligen bli en anarkistisk hjälte.
Handling
V for Vendetta utspelar sig mellan november 1997 och november 1998, vilket var 17 år in i framtiden när de första kapitlen skrevs. Berättelsen tilldrar sig i ett England där ett fascistiskt parti tagit makten efter tredje världskriget och skapat en polisstat. Regimen förföljer inte bara etniska minoriteter, utan försöker också utrota avvikande åsikter genom censur av konst, musik och litteratur. Mot detta system står en ensam frihetskämpe under ”kodnamnet” V. Han har tidigare suttit fängslad i koncentrationslägret Larkhill några år, där han i ett av regeringens projekt utsatts för ett medicinskt experiment som uppenbarligen gjort honom såväl fysiskt som psykiskt överlägsen sina fiender. Han lyckas fly från lägret och börjar planera en vendetta, dels mot dem som varit anställda vid koncentrationslägret men i huvudsak mot den stat han håller ytterst ansvarig.
Historien börjar den femte november 1997, då V först räddar den unga flickan Evey Hammond undan några våldtäktsmän och därefter spränger Houses of Parliament i luften. V fortsätter sin personliga vendetta genom att röva bort den tidigare chefen för koncentrationslägret Larkhill och driva honom till vansinne. Han mördar också andra som har arbetat vid Larkhill. Samtidigt börjar polischefen Finch följa spåret efter V och nystar så småningom upp historien om den mystiske terroristen och hans internering i Larkhill. V fortsätter att spränga myndigheternas byggnader och uppmanar folket att ta ansvar för sina liv och sluta underkasta sig tyranner. Under tiden förvandlas Evey Hammond med Vs hjälp från en osäker ung flicka till den som slutligen axlar Vs slängkappa och fortsätter kampen för frihet. Historien avslutas med att Finch till slut konfronterar V och sårar honom dödligt, vilket är precis vad V har planerat. I enlighet med Vs sista önskan spränger hans skyddsling och blivande efterträdare Evey hela Downing Street, och tar sedan itu med sin egen uppgift – att bygga ett bättre samhälle, ett anarkistiskt samhälle.
Romanen är indelad i tre delar. I den första, Europe After the Reign, introduceras karaktärerna och miljöerna. Här fullföljer V sin vendetta mot dem som tidigare arbetat vid koncentrationslägret Larkhill samtidigt som detektiv Finch nystar upp historien och kommer V på spåren. Del två, This Vicious Cabaret, fokuserar huvudsakligen på två kvinnoöden: Evey Hammond och Rosemary (Rose) Almond, änka efter en av härskarna som kommit i vägen för V. Rose sjunker allt djupare ner i eländet medan Evey, genom ett bisarrt drama som V iscensätter, till slut underordnar sig Vs frihetskamp och ställer sig vid hans sida. Den tredje och sista delen, The Land of Do-As-You-Please, inleds med en ouvertyr där V spränger säkerhetstjänstens byggnader och förstör regimens möjligheter att övervaka medborgarna. Folket gör uppror och regimen faller samman. Slutligen river Evey regimens sista fäste.
Karaktärer
V är en komplex men samtidigt en simpel person, på samma gång litterär, bombastisk, öm och intellektuell; en man som vigt sitt liv åt att befria sina medmänniskor från dem som terroriserar dem in i underkastelse. Men han är också bitter, hämndlysten, ensam och våldsam, och drivs av en personlig vendetta. Vs mål är att befria Englands folk från den korruption och grymhet som genomsyrar regeringen. Han fördömer dess ledare och ber alla medborgare att ansluta sig till honom i skuggan av parlamentet den 5 november på Guy Fawkes-dagen.
I romanens fascistiska Storbritannien är litteratur, konst och musik förbjuden och bortglömd. Eftersom kulturen på så sätt blir subversiv, blir den automatiskt ett viktigt attribut för V. Bokhyllorna i hans hemliga bas The Shadow Gallery dignar under alltifrån Homeros, Shakespeare och Goethe till barnböcker och Mein Kampf. Han har också en jukebox med gamla Motown-skivor liksom filmaffischer och målningar på väggarna. För V är all kultur värdefull, såväl den klassiska som den samtida populärkulturen, och citerar lika gärna William Butler Yeats som Rolling Stones eller Velvet Underground.
V är i många avseenden en klassisk superhjälte i det att han är fysiskt och mentalt överlägsen sina motståndare och tycks vara omöjlig att stoppa. Däremot låter hans hämndlystnad och våldsmetoder läsaren fundera över ett antal moraliska frågor. Hans omättliga kärlek för det teatrala tar sig nästan sadistiska uttryck i de metoder han använder för att ta hämnd på sina gamla plågoandar.
Intertextualitet
V for Vendetta har många klangbottnar i den västerländska kulturhistorien, dels genom de otaliga citat V strör omkring sig, dels genom mer eller mindre indirekta allusioner till exempelvis Faustusmyten och transsubstantiationsläran. Vad som är iögonfallande är att de flesta allusioner kräver extrem vaksamhet från läsaren, vilket var högst ovanligt i serievärlden vid tiden för V for Vendettas tillblivelse. En noggrann närläsning kan avslöja intertextuella referenser som går de allra flesta förbi, vartill s.k. annotationer (se Externa länkar) kan vara till stor hjälp.
Svensk publicering
Serien började publiceras under originalnamnet i SatellitFörlagets antologititel Thriller, något kapitel i taget. Serien hann därmed inte slutföras eftersom tidningen lades ner efter bara några nummer.
Historien tycktes upprepa sig när Atlantic gav ut första halvan av serien i ny översättning i Magnum Special 6/93, varefter tidningen lades ner. Den här gången slutfördes dock serien i reguljära Magnum Comics nr 5/94.
Under hösten 2005 utkom en ny samlingsvolym från Egmont Kärnan, komplett och inbunden samt nyöversatt av Göran Semb. En version kallad Absolute V for Vendetta släpptes i september 2009 och innehöll sidor helt utan dialog, vilka inte hade funnits med i någon tidigare lansering.
Pjäsen och priser
Teatergruppen Stockholms Blodbad hade 7 december 2000 premiär för en pjäs baserad på serien, kallad Landet där man gör som man vill.[3]
Serien blev år 1989 nominerad till Eisnerpriset i kategorin Best New Series.[4]
Filmen
Långfilmen V för Vendetta, som är baserad på serien, hade premiär den 17 mars 2006. Alan Moore har dock tagit avstånd från filmen. David Lloyd är dock mer välvilligt inställd och har även fått hela royaltysumman nu när Moore avstått från den.
För manusbearbetningen står Andy Wachowski och Larry Wachowski, bröderna bakom Matrix-trilogin, och för regi står James McTeigue. V spelas av Hugo Weaving.
Referenser
- ^ Moore, Alan (1983). ”Behind the Painted Smile” (på engelska). Warrior 17. Läst 21 mars 2012.
- ^ Brown, Adrian (19 november 2004). ”Headspace: Inside The Mindscape of Alan Moore” (på engelska). NinthArt.com. http://www.ninthart.com/display.php?article=867. Läst 6 april 2006.
- ^ Wigzell, Simon. ”Landet där man gör som man vill” (på engelska). Wigzell.net. http://wigzell.net/simon/recensioner/landet_daer_man%20goer.html. Läst 21 mars 2012.
- ^ ”V for Vendetta (1988)” (på engelska). Comicbookdb.com. http://comicbookdb.com/title.php?ID=654. Läst 21 mars 2012.