Hoppa till innehållet

Eisnerpriset

Från Wikipedia

Eisnerpriset (Eisner Award) är ett av de mest betydelsefulla amerikanska priserna inom tecknade serier, utdelat i ett antal kategorier. Priset är uppkallat efter den banbrytande författaren och konstnären Will Eisner, som deltog i prisutdelningen fram tills sin död 2005. Eisnerpriset instiftades när Kirbypriset slutade att delas ut 1987.

Priset delas ut inom ett tjugotal[1] olika kategorier, baserat på insatser under det föregående kalenderåret,[1] som nomineras av en panel bestående av fem medlemmar. Yrkesverksamma inom serietidningsproduktion röstar på de nominerade och resultaten presenteras vid det årliga konventet Comic-Con International i San Diego, Kalifornien, USA. Sedan 1990 har Jackie Estrada fungerat som prisförrättare.[1]

Man brukar kalla Eisnerpriset för de tecknade seriernas Oscar.[2][1]

Eisnerpriset har sin bakgrund i Kirbypriset (the Jack Kirby Awards) som grundades av förlaget Fantagraphics Books, där den första upplagan delades ut under 1985 års Comic-Con i San Diego. Närvarande var då Jack Kirby, efter vilken priset fått sitt namn.[1]

Administrationen av Kirbypriset gjordes av den Fantagraphics-anställde Dave Olbrich som 1987 lämnade företaget. Detta ledde till avslutandet av Kirbypriset och det samtidiga skapandet av två nya amerikanska serieutmärkelser:[3] Harvey Awards (efter Harvey Kurtzman) och Will Eisner Comic Industry Awards. Det sistnämnda priset delades, i likhet med Kirbypriset, ut under Comic-Con, nu med skillnaden att det var Will Eisner som var prisutdelare.[1]

Administrationen av denna nya utmärkelse, där det första utdelandet skedde 1988 för insatser under 1987, sköttes av en en ny ideell förening, Dave Olbrich hanterade administrationen under de två första åren, men 1990 delades inga priser ut. På förslag tog Comic-Con-organisationen över skötseln av priset, med Jackie Estrada som ny administratör. 1991 inleddes detta nya organiserande, och Estrada har därefter fortsatt i sin roll.[1]

Så småningom fixerades Eisnerprisets utdelande som torsdagens stora kvällsevenemang, med fredagen bokad för Inkpot Award (populärkulturpris utdelat på Comic-Con sedan 1974[4][5]) och dess prisbankett och lördagen för the Masquerade. 1995 slogs dock de båda prisens prisgalor ihop och utan någon särskild bankett. Prisutdelningen blev på fredag, inledningsvis arrangerat på Hyatt Hotel i San Diego, därefter på Ballroom 20 i mässcentret och senare på Indigo Ballroom på Hilton San Diego Bayfront.[1]

Med åren har antalet priskategorier vuxit, vilket ledde till att de separata Inkpot Awards kommit att delas ut under separata evenemang under fredagens mässa.[1] Redan 1988 delades dock priset ut i 15 kategorier.[3]

1995 var första året då prisgalan hade en särskilt inbjuden högtidstalare, detta år i form av Neil Gaiman. Därefter har namn som Dave Gibbons, Frank Miller och romanförfattaren Michael Chabon uppburit motsvarande roll.[3]

Mottagare (i ett urval av kategorier)

[redigera | redigera wikitext]

Bästa nya album (Graphic Album)

[redigera | redigera wikitext]
  • 2007 – American Born Chinese, av Gene Luen Yang (First Second)
  • 2008 – Exit Wounds, av Rutu Modan (Drawn & Quarterly)
  • 2009 – Swallow Me Whole, av Nate Powell (Top Shelf)
  • 2010 – Asterios Polyp, av David Mazzucchelli (Pantheon)
  • 2011 – Wilson av Daniel Clowes (Drawn and Quarterly) / Return of the Dapper Men, av Jim McCann och Janet Lee (Archaia)
  • 2012 – Jim Henson's Tale of Sand, bearbetad av Ramon K. Perez (Archaia)
  • 2013 – Building Stories, av Chris Ware (Pantheon)
  • 2014 – The Property, av Rutu Modan (Drawn & Quarterly)
  • 2015 – This One Summer, av Mariko Tamaki & Jillian Tamaki (First Second)
  • 2016 – Ruins, av Peter Kuper (SelfMadeHero)
  • 2017 – Wonder Woman: The True Amazon, av Jill Thompson (DC Comics)
  • 2018 – My Favorite Thing Is Monsters, av Emil Ferris (Fantagraphics)
  • 2019 – My Heroes Have Always Been Junkies, av Ed Brubaker and Sean Phillips (Image)
  • 2020 – Are You Listening?, av Tillie Walden (First Second/Macmillan)
  • 2021 – Pulp, av Ed Brubaker och Sean Phillips (Image)
  • 2022 – Monsters, av Barry Windsor-Smith (Fantagraphics)
  • 2023 – The Night Eaters, Book 1: She Eats the Night, av Marjorie Liu and Sana Takeda (Abrams ComicArts)
  • 2024 – Roaming, av Mariko Tamaki och Jillian Tamaki (Drawn & Quarterly)
  • 2025 – Lunar New Year Love Story, av Gene Luen Yang och LeUyen Pham (First Second/Macmillan)

Bästa författare/tecknare (Writer/Artist)

[redigera | redigera wikitext]
  • 1988 – Alan Moore och Dave Gibbons, Watchmen (DC)
  • 1989 – Paul Chadwick, Concrete (Dark Horse)
  • 1991 – Frank Miller och Geof Darrow
  • 1992 – Peter David och Dale Keown, The Incredible Hulk (Marvel)
  • 1993 – Frank Miller, Sin City, Dark Horse Presents (Dark Horse)
  • 1993 – Mike Baron och Steve Rude, Nexus: The Origin (Dark Horse)
  • 1994 – Jeff Smith, Bone (Cartoon Books)
  • 1995 – Mike Mignola, Hellboy: Seeds of Destruction (Dark Horse/Legend)
  • 1996 – David Lapham, Stray Bullets (El Capitan) - Best Writer/Artist: Drama
  • 1997–2008uppdelat på 2 kategorier (Drama och Humor)
  • 2009 – Chris Ware, Acme Novelty Library (Acme)
  • 2010 – David Mazzucchelli, Asterios Polyp (Pantheon)
  • 2011 – Darwyn Cooke, Richard Stark's Parker: The Outfit (IDW)
  • 2012 – Craig Thompson, Habibi (Pantheon)
  • 2013 – Chris Ware, Building Stories (Pantheon)
  • 2014 – Jaime Hernandez, Love and Rockets New Stories #6 (Fantagraphics)
  • 2015 – Raina Telgemeier, Sisters (Scholastic Graphix)
  • 2016 – Bill Griffith, Invisible Ink: My Mother's Secret Love Affair with Famous Cartoonist (Fantagraphics)
  • 2017 – Sonny Liew, The Art of Charlie Chan Hock Chye (Pantheon)
  • 2018 – Emil Ferris, My Favorite Thing is Monsters (Fantagraphics)
  • 2019 – Jen Wang, The Prince and the Dressmaker (First Second)
  • 2020 – Raina Telgemeier, Guts (Scholastic Graphix)
  • 2021 – Junji Itō, Remina, Venus in the Blind Spot (Viz Media)
  • 2022 – Barry Windsor-Smith, Monsters (Fantagraphics)
  • 2023 – Kate Beaton, Ducks: Two Years in the Oil Sands (Drawn & Quarterly)
  • 2024 – Daniel Warren Johnson, Transformers (Image Skybound)
  • 2025 – Charles Burns, Kommix + Final Cut + Unwholesome Love

(Fantagraphics; Pantheon; Partners & Son)

Hall of Fame

[redigera | redigera wikitext]

De första namnen i "The Will Eisner Hall of Fame" invaldes 1987,[6] då som del av Kirby Awards. Från och med 1999 har inval antingen kunnat ske via expertjury eller allmän omröstning.[7]

  1. ^ [a b c d e f g h i] ”Eisner Awards History” (på amerikansk engelska). Comic-Con International. https://www.comic-con.org/awards/eisner-awards/history/. Läst 11 augusti 2025. 
  2. ^ ”The Eisner Awards” (på amerikansk engelska). World of Superheroes. 8 april 2011. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131022164339/http://www.worldofsuperheroes.com/comics/4713/. Läst 11 augusti 2025. 
  3. ^ [a b c] ”Eisner Award” (på engelska). comics.org. https://www.comics.org/award/53/. Läst 11 augusti 2025. 
  4. ^ ”Inkpot Award” (på engelska). comics.org. https://www.comics.org/award/75/. Läst 11 augusti 2025. 
  5. ^ ”Inkpot Awards”. www.hahnlibrary.net. http://www.hahnlibrary.net/comics/awards/inkpot.php. Läst 11 augusti 2025. 
  6. ^ ”Hall Of Fame” (på amerikansk engelska). Comic-Con International. https://www.comic-con.org/awards/eisner-awards/hall-of-fame/. Läst 11 augusti 2025. 
  7. ^ ”SFE: Will Eisner Award Hall of Fame”. sf-encyclopedia.com. https://sf-encyclopedia.com/entry/will_eisner_award_hall_of_fame. Läst 11 augusti 2025.