Älvtomta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Älvtomta är ett område i västra Örebro. Det var tidigare en egen by inom Längbro landskommun, belägen mellan Rosta gård och Örebro stad.

Älvtomta by[redigera | redigera wikitext]

Älvtomta var förr en by inom Längbro landskommun. Den omtalas för första gången i 1549 års jordebok som Elffuetompta. På den äldsta kartan över Örebro härad från 1688 finns Älvtomta upptaget som Elfue Tåmpta. I slutet av 1500-talet och början av 1600-talet redovisas Älvtomta som "olagd jord". Vid 1600-talets mitt var byn skattelagd och omfattade 6 öresland, ängsmark som gav 24 lass hö. På 1690-talet fanns ett skattehemman. På 1700-talet blev Älvtomta troligen införlivat med Rosta för att på 1800-talet brukas under Karlslund [1]. "Jordetorpet" Älvtomta låg vid Älvtomtabäcken, omedelbart väster om Oxhagen [2]. Jordetorpet behöver dock inte med nödvändighet ha legat på samma ställe som den tidigare byn.

Älvtomta egnahem[redigera | redigera wikitext]

Älvtomta egnahem är beläget mellan Haga centrum i väster, Oxhagen i norr och Västhaga i söder. De första husen började byggas år 1920. Tomtmarken avstyckades från Rosta gård. Det ansågs att grundförutsättningarna inte var de bästa då området låg lågt och var sankt [3]. Därför förmedlade inte kommunen lån till husbyggarna. År 1936 fanns 33 fastigheter på området, men området var då fortfarande under utbyggnad.

Älvtomta koloniförening[redigera | redigera wikitext]

Älvtomta koloniförening grundades 1917[4]. Området består av 164 kolonilotter[5] och beläget mellan Älvtomtagatan, Karlslundsgatan, Rostagatan och Tomtebogatan.

Älvtomtabäcken[redigera | redigera wikitext]

Älvtomtabäcken i Rosta.

Älvtomtabäcken har sin källa på gränsen mellan Kils och Ekers socknar. Den rinner förbi Mellringe, Björkhaga och Västhaga och mynnar i Svartån vid Risbergska skolan. Ursprungligen hade bäckens sista del ett östligare förlopp. Den rann då ut i Svartån ungefär i höjd med nuvarande Älvtomtagatan [6]. Sedan dess har den även runnit genom Stjärnhusen och mynnat i Svartån vid Hängbron men när Västerleden byggdes flyttades bäcken till dagens läge. Genom Stjärnhusen finns bäckens lopp kvar som en dagvattendamm som under sommaren tidvis är vattenfylld.

Älvtomta vårdcentral[redigera | redigera wikitext]

Älvtomta vårdcentral låg intill 1998 i den gamla Epidemisjukstugan vid Älvtomtagatan. Idag har dess funktioner övertagits av Karla vårdcentral.

Östra Älvtomta[redigera | redigera wikitext]

Östra Älvtomta är det ursprungliga namnet på bostadsområdet vid Tengvallsgatan, byggt i början av 1960-talet [7]. Idag kallas detta område ofta för Östra Oxhagen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Waldén s. 87
  2. ^ Karta över Örebro härad 1864
  3. ^ Waldén s. 213
  4. ^ Jesper Eriksson: "Älvtomta koloniförening 1917-2017", 46 sidor, Örebro universitet, Campusavdelningen Repro, 2017
  5. ^ Ulrika Flodin Furås: "Besöket på lotten: Älvtomta", Koloniträdgården nr 1, 2018, sid 11-13
  6. ^ 1864 års karta över Örebro härad
  7. ^ Örebro som det var förr s. 108

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bertil Waldén: Längbro socken genom tiderna. Lindhska bokhandeln, Örebro, 1936
  • Svenska län: Örebro läns förvaltning och bebyggelse, del 1. Bokförlaget Svenska Län AB, Göteborg, 1950
  • Örebro som det var förr. En krönika i 170 bilder. Sällskapet Gamla Örebro 1963.
  • Gatorna i Örebro. Sällskapet Gamla Örebro 1999.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]