Kils socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kils socken
Socken
Kils kyrka 2016 1.jpg
LandSverige
LandskapNärke
HäradÖrebro härad
KommunÖrebro kommun
Bildadmedeltiden
Area148 kvadratkilometer
Upphov tillKils landskommun
Kils församling
MotsvararKils distrikt
TingslagGlanshammars och Örebro tingslag (–)
Glanshammars och Örebro tingslag ()
Örebro tingslag (–)
Karta
Kils sockens läge i Örebro län.
Red pog.svg
Kils sockens läge
i Örebro län.
Koordinater59°22′17″N 15°04′53″E / 59.37138889°N 15.08138889°Ö / 59.37138889; 15.08138889
Koder, länkar
Sockenkod2240
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
Geonames8128327 (tryck Map marker.svg för karta)
BygdebandKils distrikt
Redigera Wikidata

Kils socken i Närke ingick i Örebro härad, ingår sedan 1971 i Örebro kommun och motsvarar från 2016 Kils distrikt.

Socknens areal är 148,32 kvadratkilometer, varav 143,82 land.[1] År 2000 fanns här 1 260 invånare[2]. Orten och kyrkbyn Närkes Kil med sockenkyrkan Kils kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kils socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kils församling och för de borgerliga frågorna till Kils landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Axbergs landskommun, som 1971 uppgick i Örebro kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Axbergs församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kil, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Närke. De indelta soldaterna tillhörde Närkes regemente.[4]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kils socken ligger nordväst om Örebro, norr om Tysslingen och grusåsen Karlslundsåsen. Socknen är en slättbygd i öster och bergsbygd i nordväst med höjder som i Kilsbergen i nordväst når 279 meter över havet.[1][5][6]

Socknen gränsar till Nora socken i norr, till Ekers, Axbergs och Hovsta socknar i öster, till Gräve socken och Tysslinge socken i söder och till Vikers socken i väster.

Kils socken är en utpräglad jordbruksbygd, men förr var bergsbruket också en del av näringen. Flera hyttor har funnits, exempelvis Blackstahyttan och Ramshyttan, såväl som stångjärnshammare, exempelvis i Klockhammar. I nordöstra delen av socknen låg Hålahults sanatorium. I Kilsbergen ligger flera bygdeborgar, bland dem Ullavi klint.

Herrgårdar och byar[redigera | redigera wikitext]

Centralort

Herrgårdar

Byar

Byar, forts.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Lösfynd och minst 13 boplatser från stenåldern är funna, samt tre gravfält från järnåldern. Fem fornborgar är kända, bland dem Ullavi klint.[5][6][7][8]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1301 Kijl) kommer troligen från prästgården. Namnet innehåller kil, syftande på ett kilformat jordstycke.[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kil socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Kil socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kils socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kils socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska Län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse, del 2, s. 303-304. Bokförlaget Svenska Län AB Göteborg 1948.
  • Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Örebro län, del 2 Hermes 1960 libris

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]