Sankt Nicolai kyrka, Örebro
| Sankt Nicolai kyrka | |
| Kyrka | |
 Kyrkan i maj 2014.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Örebro län |
| Ort | Örebro |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Strängnäs stift |
| Församling | Örebro Nikolai församling |
| Plats | Stortorget, Örebro |
| - koordinater | 59°16′20″N 15°12′41″Ö / 59.27222°N 15.21139°Ö |
| Bebyggelse- registret |
21300000003502 |
 Nikolaikyrkan före 1877 (med den gamla tornhuven).
| |
Sankt Nicolai kyrka eller Nikolaikyrkan ligger i centrala Örebro, på den högsta punkten av den rullstensås på vilken Örebro är beläget. Kyrkan avgränsar Stortorget i väster. Länge kallades kyrkan för Örebro kyrka, eftersom det bara fanns en kyrka i Örebro före sekelskiftet 1900. Nikolaikyrkan är församlingskyrka för Örebro Nikolai församling i centrala staden. Kyrkan och församlingen tillhör Örebro kontrakt i Strängnäs stift.
Kyrkan är uppkallad efter Sankt Nikolaus, sjöfararnas och handelsidkarnas skyddspatron.
Historia[redigera | redigera wikitext]
En upptecknad muntlig tradition från 1600-talet gör gällande att det var köpmän från Lübeck som lät bygga kyrkan. Den började byggas under andra hälften av 1200-talet, men stod sannolikt inte färdig förrän i mitten av 1300-talet.[1] Det finns romanska stildrag i de äldsta delarna, men under byggnadstiden gjorde sig en modernare stil gällande, och därför är den gotiska stilen påfallande i de yngre delarna.
Äldst är korpartiet från omkring 1275–1300. Det andra byggnadsskedet (från 1300-talets början) visar inflytande av höggotik från Uppsala domkyrka och Skara domkyrka. Stora delar av kyrkan är byggd i närkeskalksten. Från början bestod kyrkan av ett treskeppigt långhus, ett tvärskepp, ett treskeppigt rakslutet kor, och en sakristia.
Under första delen av 1400-talet tillkom dels tornet, dels ett kapell på norra sidan, omedelbart väster om sakristian. Kapellet kom att kallas Längbrokyrkan, eller "bonnakurn", eftersom folket från Längbro församling, i brist på egen kyrka, fick fira gudstjänst i S:t Nikolai.
Tornet byggdes av gråsten i nedre delen och av tegel med blinderingar i den övre. En spira, restes 1585 av Per Hanson Tornbyggare. År 1643 antändes tornet av åskan. Ett nytt torn upprestes 1660–63 av Anders Larsson Tornresare. Den ersattes på 1770-talet av en låg, plåtklädd och lanterninkrönt huv, ritad av Carl Fredrik Adelcrantz. Sitt nuvarande utseende och tornspira fick kyrkan under den stora restaureringen 1863–1900 då kyrkans gotiska stil framhävdes. Restaureringsförslaget hade gjorts av Carl Georg Brunius och fullföljdes av Axel Herman Hägg och lektor Adolf Kjellström. I samband med denna restaurering byggdes kapellet om, och kom därefter att kallas Engelbrektskapellet, då man tror att Engelbrekt Engelbrektsson kan ha begravts där.
Senare renoveringar har skett dels 1936 under ledning av arkitekt Erik Fant, och dels 1962–64 efter ritningar av arkitekten Kurt von Schmalensee. Den senaste renoveringen skedde 1979–80.
Enligt sägen skall kyrkan varit byggd 1111 och en tavla med årtalet skall ligga under golvet i koret. Sist den skall ha setts skall ha varit början av 1800-talet.[2]
Inredning[redigera | redigera wikitext]
- Den praktfulla altaruppsatsen i barock tillkom 1661 och är ett verk av skulptören Markus Hebel.
- Predikstolen av Eric Grate från 1939 är utförd i granit.
- Målning av Pehr Zetterberg: Kristus på korset (kopia efter Peter Paul Rubens), skänkt 1786
- Kyrkan har fyra klockor, gjutna 1780 av Olof Kjulander i Örebro. Storklockan har gjutits om 1880 och 1910, och lillklockan 1782.
Orglar[redigera | redigera wikitext]
- Kyrkans första kända orgel byggdes 1630.
- 1661 byggde Göran Spett en orgel med 4 bälgar för 3300 daler kopparmynt. Orgeln hade ett flertal gånger reparerats. Den största reparationen skedde 1717.[3]
| Huvudverk c-a2 | Ryggpositiv c-a2 | Pedal c-c1 |
| Gedackt 16' | Gedackt 8' | Untersats 16' |
| Principal 8' | Kvintadena 8' | Oktava 8' |
| Gedackt 8' | Principal 4' | Oktava 4' |
| Oktava 4' | Kvinta 3' | Raushkvint 2' |
| Decima 4' | Oktava 2' | Mixtur IIII |
| Kvinta 3' | Mixtur III | Trumpet 8' |
| Oktava 2' | Basun 16' | |
| Scharf III | ||
| Sesquialtera II | ||
| Trumpet 8' | ||
| Fogelsång 6 |
- 1818 byggde Jonas Fredric Schiörlin, Linköping en orgel med 33 stämmor.
- 1845 byggde Pehr Zacharias Strand, Johan Blomqvist och Anders Vilhelm Lindgren, Stockholm en orgel med 26 stämmor, två manualer och pedal.
- 1867 byggde Erik Adolf Setterquist, Örebro, en orgel. Setterquist gjorde sin vana trogen förbättringar utom kontraktet så han gick med förlust. I februari 1868 anordnade därför organisten Carl Johan Lewerth, Örebro, en förmånskonsert där pengarna oavkortat skulle gå som kompensation till Setterquist.[4]
- 1923 byggde E A Setterquist & Son, Örebro en orgel med 45 stämmor, tre manualer och pedal.
- Nuvarande huvudorgel är byggd 1970 av Troels Krohn vid Frederiksborg Orgelbyggeri, Hilleröd, Danmark efter ritningar av Eppo Rynko Ottes och har 39 stämmor.
Kororgel[redigera | redigera wikitext]
- 1966 byggde E A Setterquist & Son Eftr., Örebro en kororgel med 7 stämmor. Orgel såldes till Silbodals kyrka.
- 1978 byggde Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad en mekanisk kororgel.
| Manual |width=160|Pedal | |
| Gedackt 8' | Bihängd |
| Rörflöjt 4' | |
| Principal 2' | |
| Sifflöjt 1' | |
| Rankett 16' |
- Den nuvarande kororgeln är byggd 2007 av Robert Gustavsson, Härnösand.
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
- Orgel i Norden / Arnér, Gotthard, orgel. LP. Proprius PROP 7755. 1976.
- Orgel på folkton / Arnér, Gotthard, orgel. LP. Proprius PROP 7754. 1976.
Evangelisten Lukas, en detalj på altaruppsatsen. Fler bilder av altaruppsatsen finns på Wikimedia Commons.
Predikstolen.
Kristus på korset av Pehr Zetterberg.
Orgelläktaren.
Del av ett av kyrkans fönster med bibelmotiv, i det här fallet återuppväckandet av Lasaros. Fler bilder av kyrkans fönster finns på Wikimedia Commons.
Händelser i Nikolaikyrkan[redigera | redigera wikitext]
- 1292 Ysar blev vald till biskop i Strängnäs stift efter Anund.
- 1333 kung Magnus Eriksson blev beviljad hälften av alla svenska kyrkors tionde.
- 1347 möte angående ny landslag, kallad Magnus Erikssons landslag
- 1436 begravdes Engelbrekt Engelbrektsson
- 1529 hölls Örebro koncilium, det första evangeliska kyrkomötet.
- 1531 hölls riksmöte i Örebro. Beslut om att betala skatt till Lübeck med kyrkklockor.
- 1540 hölls riksmöte i Örebro. Laurentius Andreæ och Olaus Petri anklagade för högförräderi. Vid samma riksdag beslöts att Sverige skulle vara ett arvrike.
- 1543 hölls rådsmöte i Örebro. Dackefejden stod på programmet.
- 1586 antogs Örebro artiklar, där prästerna i Hertig Karls hertigdöme antog en lokal kyrkoordning som reaktion på Johan III:s katoliserande tendenser. Örebro artiklar var ett inlägg i den s.k. Liturgiska striden.
- Följande riksdagar hölls i Örebro: Riksdagen år 1606, Riksdagen år 1608, Riksdagen år 1610, Riksdagen år 1614 och Riksdagen år 1617.
- Vid Riksdagen år 1810 valdes marskalk Jean Baptiste Bernadotte, senare kung Karl XIV Johan, till svensk tronföljare.
- Riksdagen år 1812, där bland annat Freden i Örebro slöts.
- SVT:s julotta 2016[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”S:t Nicolai kyrka”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/orebro/st-nicolai-kyrka. Läst 25 januari 2015.
- ^ ”Örebro kyrka säges vara byggd år 1111”. Nya Wexjöbladet, notis 5:e kolumn längre ner. https://tidningar.kb.se/2800653/1877-07-03/edition/147403/part/1/page/3/?newspaper=NYA%20WEXJ%C3%96BLADET&from=1877-07-03&to=1877-07-03. Läst 14 december 2022.
- ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 226-227. Libris 2413220
- ^ ”Offentligt nöje: För att i någon ringa mån bereda Orgelbyggaren ersättning för de betydliga uppoffringar han gjort.”. Nerikes Allehanda, annons 3:e kolumn. 5 februari 1868. https://tidningar.kb.se/8264853/1868-02-05/edition/146365/part/1/page/1/?newspaper=NERIKES%20ALLEHANDA&from=1868-02-05&to=1868-02-05. Läst 4 januari 2023.
- ^ Mats Carlsvärd (7 december 2016). ”Redan dags för julstämning i Nikolaikyrkan”. Nerikes allehanda. Arkiverad från originalet den 24 december 2016. https://web.archive.org/web/20161224031115/http://www.na.se/orebro-lan/orebro/redan-dags-for-julstamning-i-nikolaikyrkan. Läst 23 december 2016.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Johan Lindström Saxon: Närkes kyrkor i ord och bild. Bröderna Lindströms Förlags AB, Stockholm 1928.
- Bertil Waldén: Örebro Nikolaikyrka - historik och vägledning. Örebro Dagblads tryckeri 1934.
- Svenska Län. Örebro Läns förvaltning och bebyggelse, del 1, s. 690-94. Bokförlaget Svenska Län AB, Göteborg 1950.
- Allan Thybell: Kyrkorna i Örebro län. Läns-Posten 1980.
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Bonnier, Ann Catherine; Ullén, Marian (1972). Kyrkor i Närke. Sveriges kyrkor ; 147. Närke ; 1:6. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 802ff. Libris 19512871. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6992
- Lundberg, Erik; Waldén, Bertil (1939). Örebro stads kyrkor : konsthistoriskt inventarium. Sveriges kyrkor ; 46. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 5-148. Libris 19512794. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6891
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sankt Nicolai kyrka, Örebro.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||||
