Åge Lundström
Åge Lundström | |
Åge Lundström | |
Information | |
---|---|
Född | 8 juni 1890 Stockholm, Sverige |
Död | 26 september 1975 (85 år) Härslöv |
I tjänst för | Sverige |
Försvarsgren | Flygvapnet |
Tjänstetid | 1910-1947 |
Grad | Generalmajor |
Befäl | F 4 (1931-1932) F 5 (1932-1943) E 2 (1943-1946) |
Åge Lundström | ||
Ridsport | ||
Olympiska spel | ||
---|---|---|
Guld | Paris 1924 | Hoppning, lag |
Guld | Antwerpen 1920 | Fälttävlan, lag |
Silver | Antwerpen 1920 | Fälttävlan, individuellt |
Johan Åge Lundström, född 8 juni 1890 i Stockholm,[1] död 26 september 1975, var en svensk idrottare och militär (generalmajor).
Biografi
Lundström avlade officersexamen 1910 och utnämndes till löjtnant vid Livregementets dragoner 1916. Han blev fältflygare 1924 och utnämndes till kapten i Flygvapnet 1926. Samma år blev han lärare vid Flygkrigsskolan på Ljungbyhed. Han utnämndes till tillförordnad chef för Fjärde flygkåren (F 4) 1931 och chef för Flygkrigsskolan (F 5) 1932-1943. Han var därefter chef för Andra flygeskadern (E 2). Under 1948 var han stabschef för Folke Bernadottes delegation i Palestina.
Som idrottsman var han lärare vid ridskolan i Strömsholm 1919-1921. Han blev svensk mästare i florettfäktning 1914. Vid Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen tog han ett individuellt silver och ett lagguld i fälttävlan och vid de Olympiska sommarspelen 1924 i Paris tog han ett lagguld i ridhoppning.
Lundström åkte i samma bil som Folke Bernadotte och den franska översten André Sérot när dessa mördades i Jerusalem den 17 september 1948.[2]
Familj
Åge Lundström var son till konstnären Ernst Lundström och grevinnan Matilda Rudenschöld. Åge Lundström gifte sig 1932 med Margit von Geijer, dotter till ryttmästaren Wilhelm von Geijer och grevinnan Irma von Hallwyl.[1]
Militär karriär
- 1910: Officersexamen.
- 1916: Löjtnant i Livregementets dragoner.
- 1919-1921: Adjutant och lärare vid Ridskolan Strömsholm.
- 1924: Kapten i Generalstaben.
- 1925: Fältflygare.
- 1926: Kapten i Flygvapnet.
- 1926-1929: Lärare i luftkrigskonst vid Krigshögskolan.
- 1928-1931: Lärare i luftkrigskonst vid Krigsskolan.
- 1929-1942 (tidigast): Adjutant hos Gustav Adolf, Hertigen av Västerbotten.[3]
- 1931-1932: Tillförordnad chef för Fjärde flygkåren.
- 1932-1943: Chef för Kungliga Flygkrigsskolan.
- 1932: Major.
- 1936: Överstelöjtnant.
- 1937: Överste.
- 1943-1946: Chef för Andra flygeskadern.
- 1945: Generalmajor.
- 1947: Pension.
- 1947-1959: Generalamajor i reserven.[4]
- 1948: Stabschef hos greve Folke Bernadotte i Palestina.
Utmärkelser
Svenska utmärkelser
- Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen, 1948.[5]
- Kommendör av första klass av Svärdsorden, 6 juni 1945.[6]
- Kommendör av andra klass av Svärdsorden, 15 november 1941.[7]
- Riddare av Nordstjärneorden, 1938.[8]
- Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1937.[9]
Utländska utmärkelser
- Kommendör av Sachsen-Ernestinska husorden, senast 1942.[10]
- Kommendör av andra klass av Polska Polonia Restituta, senast 1942.[10]
- Tyska örnens orden (med grad som på svenska angivits som Kommendör), senast 1942.[10]
- Officer av Italienska kronorden, senast 1942.[10]
- Andra klassen av Belgiska Militärkorset, senast 1942.[10]
- Riddare av första klass av Finlands Vita Ros’ orden, senast 1942.[10]
- Riddare av Franska Hederslegionen, senast 1942.[10]
Referenser
Noter
- ^ [a b] Lundström, Johan Åge i Vem är det 1957
- ^ Göran Burén: Mordet på Folke Bernadotte, Leopold förlag (2013)
- ^ Staberna i Sveriges statskalender 1942
- ^ Svenskt biografiskt lexikon, J August (Åge) Lundström, (art av Alf Åberg) Läst 27 september 2015
- ^ Flygvapnet. i Sveriges statskalender 1955
- ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, I:a klass. i Sveriges statskalender 1955
- ^ Kommendörer och Riddare av Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1945bih
- ^ Riddare av Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1945bih
- ^ Krigsvetenskapsakademien. i Sveriges statskalender 1955
- ^ [a b c d e f g] Flygvapnet i Sveriges statskalender 1942
Tryckta källor
- Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 77. ISBN 978-91-637-1183-1
Externa länkar
Företrädare: Gösta von Porat |
Chef för Fjärde flygkåren 1931-1932 |
Efterträdare: Georg Gärdin |
Företrädare: Arvid Flory |
Chef för Flygkrigsskolan 1932-1943 |
Efterträdare: Ingemar Nygren |
Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren |
Chef för Andra flygeskadern 1947-1957 |
Efterträdare: Folke Ramström |
|
- Svenska ryttare
- Svenska generaler
- Svenska olympiska guldmedaljörer
- Svenska olympiska silvermedaljörer
- Olympiska guldmedaljörer 1920
- Olympiska silvermedaljörer 1920
- Olympiska guldmedaljörer 1924
- Tävlande vid olympiska sommarspelen 1920 från Sverige
- Tävlande vid olympiska sommarspelen 1924 från Sverige
- Tävlande i ridsport vid olympiska sommarspelen 1920
- Tävlande i ridsport vid olympiska sommarspelen 1924
- Födda 1890
- Avlidna 1975
- Män
- Svenska flygflottiljchefer
- Militärer från Stockholm
- Personer verksamma vid Jämtlands flygflottilj
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Mottagare av Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen
- Kommendörer av första klass av Svärdsorden
- Riddare av Nordstjärneorden
- Mottagare av Sachsen-Ernestinska husorden
- Mottagare av Polonia Restituta
- Mottagare av Tyska örnens orden
- Officerare av Italienska kronorden
- Mottagare av Belgiska Militärkorset
- Riddare av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden
- Riddare av Hederslegionen
- Idrottare från Stockholm