Åtalet mot Donald Trump i New York

Från Wikipedia
 Denna artikel eller detta avsnitt behandlar ett pågående skeende. (2024-03)
Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt.
Donald Trump.
Det 16-sidiga åtalet mot Trump.

Åtalet mot Donald Trump i New York, egentligen The People of the State of New York v. Donald J. Trump, ungefär Folket i delstaten New York mot Donald J. Trump, är ett åtal mot USA:s 45:e president Donald Trump lett av New York Countys distriktsåklagare Alvin Bragg. Trump åtalas för bokföringsbrott i samband med att pengar betalades till porrskådespelerskan Stormy Daniels (Stephanie Clifford) före presidentvalet 2016, för att hon inte skulle berätta om ett förhållande hon påstår att de har haft.

Trump åtalades den 30 mars 2023 på 34 punkter av bokföringsbrott och blev formellt gripen den 4 april i en delstatlig domstol på Manhattan. Han blev därmed den första amerikanska expresidenten att åtalas för brott. Trump nekar till alla anklagelser.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Enligt Clifford ägde affären rum under 2006. Pengarna, 130 000 dollar, betalades ut av Trumps advokat Michael Cohen i samband med presidentvalet i USA 2016. I utbyte skrev Clifford på ett sekretessavtal. Året därefter betalades pengarna tillbaka till Cohen och bokfördes som advokatkostnader.

Trump har medgett att han uppmanat Cohen att betala ut pengarna, men inte att affären ägt rum.[1] Cohen har medgett brott mot kampanjfinansieringslagen, och dömdes 2018 för detta och andra brott till tre års fängelse.[2]

Åtalspunkterna[redigera | redigera wikitext]

Alla de 34 åtalspunkterna gäller grova bokföringsbrott (engelska falsifying business records in the first degree) som ska ha begåtts mellan den 14 februari och 5 december 2017. Bokföringsbrott i sig är enligt lagarna i staten New York en lindrig förseelse men om det sker med syftet att dölja annan brottslig verksamhet så är det ett allvarligare brott (felony) och var och en av åtalspunkterna har ett maximalt straff på fyra års fängelse. I New York kan det sammanlagda straffet bli högst 20 års fängelse men eftersom Trump tidigare är ostraffad är det osannolikt att han skulle dömas till fängelse.[3][4]

Förberedande förhandlingar[redigera | redigera wikitext]

Under 2023 krävde Trumpsidan att den förordnade domaren, Juan Merchan, skulle förklaras jävig, och därmed avskiljas från målet målet, eftersom hans dotter är engagerad i en konsultfirma som bland annat har Demokrater som kunder. En etisk nämnd avslog begäran.[5]

Under veckan innan rättegången skulle starta (alltså under vecka 14 år 2024) begärde Trumpsidan att målet skulle uppskjutas på sju grunder, vilka behandlades av en högrerättsdomare i New York vid tre separata (kortfattade) förhandlingar, och avslogs. Trump begärde att målet skulle vara vilande tills högre instanser behandlat bland annat hans överklaganden av förbudet att angripa vissa personer i sociala medel, av en tidsgräns på 72 timmar domaren satt för exempelvis krav på att vissa vittnen inte finge kallas, av att målet togs upp trots att Trump hävdade att han som president vore skyddad mot alla åtal utom riksrätt, av att Merchan inte skilts från målet (trots att hans dotter arbetade i en konsultfirma som bland annat hade Demokrater som kunder), och av att målet inte flyttats från Manhattan (där Trump ansåg sig inte kunna få en rättvis rättegång).[6]

Rättegången[redigera | redigera wikitext]

Huvudförhandlingen påbörjades den 15 april 2024, trots upprepade försök från Trump att fördröja den genom olika överklaganden, och planerades ta cirka åtta veckor. Bland möjliga vittnen fanns bland andra Stephanie Clifford, Michael Cohen, Karen McDougal (som också hävdat att hon haft ett förhållande med Trump och fått betalt för att dölja det), Hope Hicks (tidigare kommunikationschef åt Trump) och David Pecker (tidningsutgivare som hanterat betalningar för att dölja ofördelaktiga artiklar om Trump).[7] Rättegången planerades ta cirka 8 veckor.

Inför rättegången förbjöd Merchan, domaren i målet, Trump att uttala sig offentligt om jurymedlemmar, möjliga vittnen och andra personer inblandade i rättegången (förutom Merchan själv och åklagaren), samt om nära anhöriga till personer knutna till domstolen (inklusive anhöriga till Merchan och åklagaren).[8] Trots detta fortsatte Trump under första veckan med vad åklagarsidan hävdade var personangrepp mot bland andra Merchans dotter och mot huvudvittnet Michael Cohen. Trumps advokat Emil Bove invände att Trump bara hade svarat politiskt på attacker från Cohen.[9] Trump hävdade att han bara utövade sin yttrandefrihet.

Tidslinje[redigera | redigera wikitext]

Under första rättegångsveckan (vecka 15, 15–19 april) utsågs juryn (12 medlemmar samt 6 ersättare) som skulle avgöra huruvida Trump var skyldig enligt åtalet. Juryn skulle i princip vara anonym, men massmedia gav såpass många detaljer om jurymedlemmarna att en redan utsedd jurymedlem hade blivit avslöjad inför vänner och bekanta, kände sig utsatt för press från dessa, och på egen begäran befriades från uppdraget. (Nya ledamöter utsågs i stället för dem som befriades från uppdraget.) Man förhandlade också om vilken bevisning som får läggas fram inför juryn. Domaren beslutade att innehållet i ett inspelat yttrande av Trump som ansetts sexistiskt kunde få läggas fram, men däremot inte själva inspelningen spelas upp.[10] Han uppsköt beslutet om vilka tidigare domslut mot Trump som skulle kunna tas upp, om Trump valde att vittna (och därmed kunde utsättas för korsförhör av åklagaren).[11]

Trumps advokater krävde att Merchan skulle förklara sig själv jävig, och inte mer befatta sig med målet, eftersom hans dotter är engagerad i en konsultfirma som bland annat har Demokrater som kunder. Merchan avslog begäran.[5]

Under andra veckan inleddes huvudförhandlingen med att åklagaren och försvararen höll sina inledningsanföranden, och flera åklagarvittnen hördes. Största delen av tiden ägnades förhöret av David Pecker. Denne vittnade om att hans tidning på uppdrag förmedlade av Michael Cohen sedan 2015 dels publicerade positiva artiklar om Trumpmedarbetare och dels varnade för och deltog aktivt i att stoppa publicerandet av negativa artiklar; mer specifikt förhindrades uppgifter från två kvinnor (däribland Stormy Daniels) om förbindelser av sexuell natur de uppgav sig ha haft med Trump, genom avtal om att Trump skulle betala dem för deras tystnad. I det påföljande korsförhöret verkade försvarssidan att vilja ifrågasätta att Pecker talat sanning, genom att påtala att uppgiften om att Hicks delvis varit med på dessa möten inte nämndes i ett protokoll från ett förhör av FBI av Pecker år 2018. De fick dock be Pecker om ursäkt (inför juryn) för att ha givit ett sådant intryck (vilket de hävdade inte varit avsikten). (Uppgiften om Hicks fanns med i protokollet från nästa FBIförhör, påföljande vecka.)[12]

Tisdag morgon hölls en kort förhandling (planerad till 90 minuter) utan juryn om de personangrepp åklagarsidan hävdade att Trump bedrivit i trots mot en domstolsorder. Merchan begärde att åklagaren skulle exemplifiera, vilket han gjorde. Därefter förklarade försvaret att Trump bara svarat på det blivande vittnet Cohens angrepp mot Trump på sociala medier, samt att i de fall Trump bara transkluderat eller länkat till andra personers kritik av personer han förbjudits angripa hade han inte gjort sig skyldig till någon överträdelse av förbudet. Merchan begärde att försvaret skulle exemplifiera Cohens angrepp mot Trump, men detta var försvaret ej berett att göra. Merchan uttryckte också som sin mening att länkning eller transkludering vore aktiva handlingar, och därför täcktes av förbudet. När försvaret invände, begärde han stöd för försvarets tolkning (i form av prejudikat eller liknande), men inte heller detta var försvaret berett att göra. Försvaret fortsatte sedan att argumentera mångordigt för de ståndpunkter de redan framfört, och avbröts till sist av domaren, som inte ville låta juryn vänta. Försvaret invände att åklagarsidan hade fått ta upp ungefär lika lång tid. Merchan förklarade att åklagaren hade använt tid för att besvara hans frågor, och gav försvaret en direkt tillrättavisning. Juryn släpptes in och huvudförhandlingen återupptogs, utan att domaren hade fattat beslut i frågan om Trumps påstådda domstolstrots.[13]

Reaktioner[redigera | redigera wikitext]

Trump-supportrar i närheten av domstolen på Manhattan i samband med den första rättegångsförhandlingen, 4 april 2023.

Republikaner[redigera | redigera wikitext]

De flesta republikaner, inklusive Trumps bekräftade och potentiella motståndare i primärvalet, har försvarat Trump och beskrivit åtalet som politiskt motiverat. Tidigare vicepresidenten Mike Pence har kallat åtalet för en ”skandal” och tidigare South Carolina-guvernören Nikki Haley beskrev det som att det ”handlar mer om hämnd än om rättvisa”. Florida-guvernören Ron DeSantis menar att åtalet är ”oamerikanskt” och kungjorde att Florida inte skulle medverka i någon eventuell utlämningsprocess.[14] Representanthusets talman Kevin McCarthy har hotat med att inrätta en utredning angående distriktåklagare Braggs, enligt McCarthy, olovliga användning av federal lag i sitt åtal.[15] Även den uttalade Trump-kritikern senatorn Mitt Romney från Utah har ifrågasatt åtalet som han menar har en ”politisk agenda”.[16]

Demokrater[redigera | redigera wikitext]

President Joe Biden och hans pressekreterare Karine Jean-Pierre har inte kommenterat rättegången.[17]

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Donald Trump har efter åtalet fått stöd av bland andra Ungerns premiärminister Viktor Orbán och El Salvadors president Nayib Bukele, som har kallat åtalet för politiskt.[18]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lundberg, O. (31 mars 2023). ”Detta har hänt: Åtalet mot Donald Trump”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/detta-har-hant-atalet-mot-trump. Läst 4 april 2023. 
  2. ^ Nyheter, S. V. T. (21 augusti 2018). ”Trumps ex-advokat Michael Cohen erkänner sig skyldig till brott”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgift-cohen-overens-med-aklagare. Läst 14 april 2024. 
  3. ^ Erica Orden (2 augusti 2023). ”641 years behind bars? No, but Trump’s risk of prison is real.” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.com/news/2023/08/02/trump-prison-sentence-risk-00109544. Läst 25 augusti 2023. 
  4. ^ Zachary B. Wolf (13 april 2024). ”Analysis: Your questions about Trump’s trial, answered | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2024/04/13/politics/questions-trump-trial-answered-what-matters/index.html. Läst 14 april 2024. 
  5. ^ [a b] Erica Orden (15 april 2024). ”Merchan won't recuse himself from the case” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/live-updates/2024/04/15/trump-hush-money-criminal-trial/no-merchan-recusal-00152227. Läst 21 april 2024. 
  6. ^ Kara Scannell, Nicki Brown och Jeremy Herb (10 april 2024). ”Judge denies Trump’s latest attempt to delay hush money case” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2024/04/10/politics/trump-lawyers-appeal-hush-money-case/index.html. Läst 21 april 2024. 
  7. ^ ”The Trump trial cheat sheet”. Politico. https://www.politico.com/newsletters/politico-nightly/2024/04/12/the-trump-trial-cheat-sheet-00152087. Läst 14 april 2024. 
  8. ^ ”Trump faces gag order in New York hush money criminal case”. Reuters. https://www.reuters.com/legal/judge-orders-gag-order-trump-ny-hush-money-criminal-case-2024-03-26/. Läst 14 april 2024. 
  9. ^ Erica Orden (18 april 2024). ”‘Ridiculous’: Prosecutors say Trump has violated gag order seven more times” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/live-updates/2024/04/18/trump-hush-money-criminal-trial/gag-order-redux-00153015. Läst 21 april 2024. 
  10. ^ Erica Orden (15 april 2024). ”Prosecutors can't play Access Hollywood tape for jurors, judge rules” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/live-updates/2024/04/15/trump-hush-money-criminal-trial/no-access-hollywood-tape-00152240. Läst 21 april 2024. 
  11. ^ Ben Feuerherd, Erica Orden (19 april 2024). ”Trump's civil lawsuits arise in his criminal case” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/live-updates/2024/04/19/trump-hush-money-criminal-trial/a-little-unusual-00153437. Läst 21 april 2024. 
  12. ^ ”Day 8 of Trump New York hush money trial” (på engelska). CNN. 26 april 2024. https://edition.cnn.com/politics/live-news/trump-hush-money-trial-04-26-24/. Läst 28 april 2024. 
  13. ^ ”Second day of testimony wraps in Trump hush money trial” (på engelska). CNN. 23 april 2024. https://edition.cnn.com/politics/live-news/trump-hush-money-trial-04-23-24/h_e28177da93da69176b9bab8b68ce274e. Läst 28 april 2024. 
  14. ^ Hutzler, A., et al. (31 mars 2023). ”Trump indictment: Pence, DeSantis and more confirmed or potential 2024 rivals react” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Politics/trump-indictment-pence-desantis-confirmed-potential-2024-rivals/story?id=98250213. Läst 5 april 2023. 
  15. ^ Franey, J. (5 april 2023). ”Manhattan DA to face probe over Trump case, Kevin McCarthy warns”. Daily Mail. https://www.dailymail.co.uk/news/article-11939543/Manhattan-DA-face-Congressional-probe-politicized-Trump-case-Kevin-McCarthy-warns.html. Läst 5 april 2023. 
  16. ^ Greve, J.E.; Pengelly, M. (5 april 2023). ”Mitt Romney: Trump is unfit for office but New York charges are political” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/us-news/2023/apr/04/mitt-romney-trump-unfit-office-new-york-charges-political. Läst 5 april 2023. 
  17. ^ Debusmann, B. (4 april 2023). ”President Joe Biden avoids questions on ex-president Trump's arrest” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-65183766. Läst 5 april 2023. 
  18. ^ Spike, J. (3 april 2023). ”Hungary's Orban tells Trump to 'keep on fighting' in tweet” (på engelska). Associated Press. https://apnews.com/article/orban-supports-trump-twitter-post-cae3580d7d55e70a15e30bd0903e1d73. Läst 5 april 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Åtalet_mot_Donald_Trump_i_New_York&oldid=54666316”