Talmannen i USA:s representanthus
Talmannen i USA:s representanthus | |
![]() | |
USA:s representanthus | |
Titel | Mr. Speaker |
---|---|
Residens | inget officiellt residens |
Säte | Kapitolium, Washington, D.C.[1] |
Nomineras av | Kandidatens partigrupp |
Utses av | USA:s representanthus |
Underställd | USA:s konstitution |
Mandatperiod | 2 år obegränsat antal omval[1] |
Förste innehavare | Frederick Muhlenberg |
Inrättat | 1789 |
Lön | $223 500 |
Webbplats | www.speaker.gov |
Talmannen i USA:s representanthus (engelska: Speaker of the House of Representatives) är det högsta ämbetet i representanthuset, den ena av två kammare i USA:s kongress.[1] Ämbetet finns omnämnt, om än kortfattat, i USA:s konstitution, där det framgår att representanthuset ska välja sin talman och andra funktionärer.[2]
Talmannen väljs av representanthuset i början av varje kongressession, det vill säga vartannat år och det finns ingen begränsning i antalet gånger en sittande talman kan väljas om.[1] Joe Cannon och Sam Rayburn är två talmän från 1900-talet som under deras tid på posten ansågs vara inflytelserika, om än med helt olika ledarstilar.[2][3] Newt Gingrich blev efter mellanårsvalet 1994 den första talmannen från Republikanerna efter 40 års oavbruten majoritet för Demokraterna.[2]
Den nuvarande talmannen är republikanen Kevin McCarthy. Han valdes i den femtonde valomgången.[4] Det var den första gången sedan 1923 som valet av talman krävde mer än en valomgång, och det högsta antalet valomgångar sedan 1859.[5]
McCarthy är den 55:e innehavaren av talmansämbetet. Han efterträdde demokraten Nancy Pelosi, som var den första och hittills enda kvinnan som innehaft ämbetet. Båda är valda ledamöter för Kalifornien.
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Talmansämbetet i USA:s representanthus leder sitt ursprung från talmansämbetet i Storbritanniens underhus, med tonvikt på den självständighet som underhuset innan engelska inbördeskriget visade mot kungamakten.[3] Ämbetet omnämns kortfattat i USA:s konstitution.[2][3] Enligt den sedvana som utvecklats genom åren är det den ledamot som är ledaren för partiet med majoritet som väljs till representanthusets talman.[2][6] Talmannen har flera roller samtidigt: dels som kammarens ordförande, partiledare samt som högsta chef för representanthuset som institution.[3]
I senaten, där en annan tradition växt fram under åren, är det istället senatens majoritetsledare (inte senatens president eller presidenten pro tempore med mer passiva roller) som är den politiska ledaren för partiet i majoritetsställning.[6][7]
Funktion och roll[redigera | redigera wikitext]
Representanthusets talman har en högst partipolitisk roll, istället för den ordning som finns i många andra lagstiftande församlingar där en talman fungerar som en neutral moderator i någon mån upphöjd över partipolitiken.[2] Talmannen brukar av sedvana inte delta i debatten eller i omröstningar, men har möjlighet att när som helst göra det.[2] Talet om tillståndet i nationen (engelska: State of the Union) som levereras årligen av USA:s president (förutom samma år då en presidentinstallation ägt rum) brukar av sedvana hållas i representanthusets kammare och talmannen är då värden som formellt bjuder in presidenten och ger denne tillstånd att tala.[8]
Representanthusets majoritetsledare fungerar som talmannens högra hand i att leda partigruppen.[2] Denne liksom minoritetsledaren biträds av ett system med Whips (partipiska) för att få det egna partiets ledamöter att lojalt rösta med partilinjen.[2]
Talmannen är (bortsett från USA:s vicepresident som också är senatens president ex officio) det högsta ämbetet i USA:s kongress, men har inte några befogenheter över senaten. Talmannen brukar ses som den viktigaste makthavaren i kongressen då senaten är mindre toppstyrd.[2] Talmannen har möjlighet att enväldigt styra över representanthusets dagordning för att genomföra sitt partis politiska agenda, att bestämma vilket regelverk som ska följas i varje enskilt ärende, liksom möjligheten att styra vilka ledamöter som ges olika uppdrag i utskott och konferenser.[2]
Alla lagförslag som berör skatter eller andra intäkter till den federala statsmakten måste härröra från representanthuset.[1] Talmannen undertecknar lagförslag som antagits av representanthuset.[2] Båda kamrarna i USA:s kongress måste komma överens om identiska lagförslag för att dessa ska kunna skickas till presidenten för promulgation.[9]
Talmannen är nummer tre i successionsordningen för USA:s president, efter USA:s vicepresident och före presidenten pro tempore i USA:s senat.[2][10]
Valprocess[redigera | redigera wikitext]
Val av talman[redigera | redigera wikitext]

När representanthuset samlas för första gången efter ett allmänt val leds förhandlingarna av The Clerk of the House of Representatives (representanthusets klerk, den högste tjänstemannen i representanthusets kammare), till dess att en ny talman valts. Sammanträdesordningen är strikt, och framgår av representanthusets regler och rättspraxis.[11]
- Representanthusets kaplan leder kammaren i bön.
- Klerken leder kammarens avläggande av Amerikanska trohetseden.
- Klerken bekräftar mottagandet av delstaternas bevis om valda ledamöter.
- Klerken kontrollerar vilka ledamöter som närvarar och att kammaren är beslutsför.
- Klerken bekräftar mottagandet av bevis om övriga valda delegater och ständig kommissionär.
- Klerken meddelar att val av talman ska hållas, och ger ordet till den eller de ledamöter som vill nominera en kandidat.
- Klerken utser rösträknare för talmansvalet.
- Klerken ber kammarens tjänstemän att förrätta valet, genom att ropa upp ledamöterna i bokstavsordning efter efternamn, för att var och en muntligt ska rösta på en talmanskandidat, alternativt avstå genom att "rösta närvarande" (engelska: present).
- Klerken meddelar valresultatet.
- Klerken utser en kommitté med uppdrag att eskortera den nyvalda talmannen till talmannens plats i kammaren.
Om ingen kandidat fått mer än hälften av de avgivna giltiga rösterna sker en ny valomgång. Kammaren kan även yrka att mötet ajourneras till en senare tid, ett annat valförfarande än röstprotokoll eller en lägre tröskel för att en kandidat ska anses vald. Däremot kan inga andra ärenden behandlas förrän talmansvalet är avgjort, inte heller val av en tillförordnad talman (engelska: Speaker pro-tempore).[11]
Om en vakans uppstår i talmansämbetet kan i vissa fall en tillförordnad talman träda in, och leder då även valet av ny talman.
Tillträde[redigera | redigera wikitext]
Så snart kammaren valt sin talman utser representanthusets klerk en kommitté med uppgift att eskortera talmannen till talmannens plats på podiet. Kommittén består av de ledande företrädarna för representanthusets majoritets- och oppositionspartier, tillsammans med samtliga ledamöter från den delstat som den nyvalda talmannen representerar.[11][12]
Minoritetsledaren eller den föregående talmannen presenterar den nyvalda talmannen för kammaren och överlämnar talmansklubban.[13] Den nyvalda talmannen håller ett öppningsanförande. Därefter förestavar representanthusets ålderspresident (engelska: Dean of the House) ämbetseden. Den nyvalda talmannen svär att följa eden, och därmed anses han eller hon ha tillträtt som talman.[14]
Lista över talmän i USA:s representanthus (1789–i dag)[redigera | redigera wikitext]
USA |
![]() Denna artikel är en del i serien om: |
|
|
Atlas Politikportalen |
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] ”The House of Representatives” (på engelska). www.usgovernmentmanual.gov. United States Government Manual. https://www.usgovernmentmanual.gov/Agency?EntityId=/bwgPFy0UDM=&ParentEId=wBnZD1ihyZI=&EType=/sbLHImeIYk=. Läst 11 juli 2022.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”12.4 House Leadership” (på engelska) (American Government and Politics in the Information Age). open.lib.umn.edu. University of Minnesota Libraries Publishing edition. 2016. https://open.lib.umn.edu/americangovernment/chapter/12-4-house-leadership/. Läst 8 augusti 2022.
- ^ [a b c d] ”Speaker of the House” (på engelska). history.house.gov. Office of the Historian. https://history.house.gov/Institution/Origins-Development/Speaker-of-the-House/. Läst 8 augusti 2022.
- ^ ”House Speaker vote: McCarthy clinches Speakership” (på engelska). thehill.com. The Hill. 7 januari 2023. https://thehill.com/homenews/house/3802149-house-speaker-election-coverage-mccarthy-allies-hope-to-hammer-out-deal-on-day-4-of-stalemate/. Läst 7 januari 2023.
- ^ Alvord, Kyler (5 januari 2023). ”Kevin McCarthy Caught in Most Contentious House Speaker Election Since 1859 After Losing a Ninth Time” (på engelska). people.com. https://people.com/politics/kevin-mccarthy-most-contentious-house-speaker-election-since-1859/. Läst 7 januari 2023.
- ^ [a b] ”10.4 Party in Government” (på engelska) (American Government and Politics in the Information Age). open.lib.umn.edu. University of Minnesota Libraries Publishing edition. 2016. https://open.lib.umn.edu/americangovernment/chapter/10-4-party-in-government/. Läst 8 augusti 2022.
- ^ ”12.5 Senate Leadership” (på engelska) (American Government and Politics in the Information Age). open.lib.umn.edu. University of Minnesota Libraries Publishing edition. 2016. https://open.lib.umn.edu/americangovernment/chapter/12-5-senate-leadership/. Läst 8 augusti 2022.
- ^ Stewart, Emily (24 januari 2019). ”What the hell is going on with the State of the Union, explained” (på engelska). www.vox.com. Vox. https://www.vox.com/2019/1/23/18194898/trump-state-of-union-constitution-pelosi. Läst 8 augusti 2022.
- ^ ”The Congress” (på engelska). www.usgovernmentmanual.gov. United States Government Manual. https://www.usgovernmentmanual.gov/Agency?EntityId=wBnZD1ihyZI=&ParentEId=+klubNxgV0o=&EType=jY3M4CTKVHY=. Läst 11 juli 2022.
- ^ 3 U.S.C. § 19
- ^ [a b c] Johnson, Sullivan, Wickham Jr. 2017, Chapter 5 Assembly of Congress, § 4 Organizational Business – First Session.
- ^ ”Explainer: How the House of Representatives Elects a Speaker” (på engelska). voanews.com. Voice of America. 6 januari 2023. https://www.voanews.com/a/explainer-how-the-house-of-representatives-elects-a-speaker/6907009.html. Läst 9 januari 2023.
- ^ (på engelska) U.S. House of Representatives : House Session, Part 2. US House of Representatives, Washington DC, USA: C-SPAN. 525203-9. https://www.c-span.org/video/?525203-9/kevin-mccarthy-elected-speaker-15-ballots&start=6307
- ^ Johnson, Sullivan, Wickham Jr. 2017, Chapter 34, § 2 Term of Office, Vacancy.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl] ”List of Speakers of the House” (på engelska). history.house.gov. Office of the Historian. https://history.house.gov/People/Office/Speakers-List/. Läst 9 januari 2023.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- (på engelska) Constitution of the United States. Senate of the United States of America. https://www.senate.gov/civics/constitution_item/constitution.htm. Läst 9 januari 2023
- Johnson, Charles W.; Sullivan, John V.; Wickham Jr., Thomas J. (på engelska) (pdf). House Practice : A Guide to the Rules, Precedents, and Procedures of the House (115th Congress, 1 Session). Washington, DC, USA: U.S. Government Publishing Office. ISBN 0-16-053786-X. https://www.govinfo.gov/content/pkg/GPO-HPRACTICE-115/pdf/GPO-HPRACTICE-115.pdf. Läst 9 januari 2023
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Företrädare: USA:s vicepresident |
Successionsordningen för USA:s president Talmannen i USA:s representanthus |
Efterträdare: Presidenten pro tempore i USA:s senat |