Ökenigelkott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ökenigelkott
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Yezhik.jpg
Ökenigelkott
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Äkta insektsätare
Eulipotyphla
Familj Igelkottar
Erinaceidae
Underfamilj Erinaceinae
Släkte Paraechinus
Art Ökenigelkott
P. aethiopicus
Vetenskapligt namn
§ Paraechinus aethiopicus
Auktor Ehrenberg, 1832
Utbredning
Utbredningsområde, dessutom är flera enstaka fynd från Sahara dokumenterade[2]
Utbredningsområde, dessutom är flera enstaka fynd från Sahara dokumenterade[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Ökenigelkott (Paraechinus aethiopicus) är en igelkott som lever i Sahara. Den är en skicklig insektsjägare men äter även giftiga ormar och skorpioner.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kroppslängden varierar mellan 17 och 22 cm. Svanslängden är bara 1,5 till 2 cm.[2] Vikten varierar mellan 400 och 700 g (genomsnitt 500 g[2]).

Taggarna på ovansidan är vita vid basen samt spetsen och de har två bredare svarta områden med en vit ring i mitten. Undersidan är täckt av mjuk päls som ofta är vit. En ljusbrun skugga eller ljusbruna ställen kan likaså förekomma. Kring nosen och ögonen är pälsen mörk vad som liknar en ansiktsmask. Öronen är oftast längre än taggarna som ligger bakom och de är lite spetsiga på toppen. Vid händer och fötter finns fem fingrar eller tår. Den korta svansen är nästan osynlig och täckt av korta ljusa hår.[2]

Artens taggar har en ganska grov yta med små knölar och rännor. Med sina långa extremiteter kan den uppnå en hastighet av 10 km/h över 5 minuter.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Parningstiden är mellan juli och september. Dräktigheten varar bara i 5 till 6 veckor.

Honan föder 2 till 5 ungar per kull. Ungarna väger vid födelsen 8 till 9 g och de är blinda. De öppnar ögonen efter 21 till 22 dagar och de börjar med fast föda efter cirka 44 dagar. Honan slutar efter ungefär 58 dagar helt med digivning.[2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Den äter mycket varierande, men huvudsakligen olika smådjur. Den kan bli upp till 10 år i fångenskap.

Ökenigelkotten har en låg ämnesomsättning och bra förmåga att spara vätska i kroppen.[2]

Individerna är aktiva på natten och de går främst på marken. På dagen vilar de i bergssprickor, i naturliga jordhålor eller i bon som grävs själv. Under den kalla årstiden intar ökenigelkotten ofta ett stelt tillstånd (torpor) men den vaknar med några dagars mellanrum.[2]

Artens naturliga fiender är schakaler och ugglor. Ibland annat Algeriet fångas ökenigelkotten av människor för köttets skull.[2]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Den finns tvärs över Afrika i två bälten, norr och söder om Sahara. Den finns också på Arabiska halvön.

Marken i utbredningsområdet är ofta stenig och täckt av buskar och annan glest fördelad växtlighet.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vår fantastiska värld (fakta om djur och natur), Kortnummer 238. Utgivare: Skandinavisk Press AB

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Paraechinus aethiopicusIUCN:s rödlista, auktor: Hutterer, R. 2008, besökt 6 april 2009.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Kingdon, Jonathan (2013). Paraechinus aethiopicus (på engelska). Mammals of Africa. "4". A & C Black. sid. 39-41. ISBN 9781408122549