12,7 × 99 mm NATO

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
50 bmg 12.7x99.svg M2Round2.jpg

12,7 × 99 mm NATO eller .50 BMG (50 Caliber Browning Machine Gun) som den kallas i USA är en patron som konstruerades för kulsprutan Browning M2 under 1910-talet. Patronen är i stort sett en förstorad .30-06 Springfield patron. Varken Browning M2 eller .50 BMG togs i tjänst förrän efter första världskriget, men har använts flitigt sedan dess, bland annat i andra världskriget, Koreakriget och Vietnamkriget. I dag används den av ett stort antal länder, däribland Sverige. Patronen används förutom i M2 Browning även i ett större antal tunga kulsprutor.

Kulsprutor som skjuter 12,7 × 99 mm NATO[redigera | redigera wikitext]

Gevär som skjuter 12,7 × 99 mm NATO[redigera | redigera wikitext]

  • USA Winchester-Williams .50 BMG Antitank Rifle: Pansarvärnsgevär prototyp.
  • USA Armalite AR-50: Prickskyttegevär.
  • USA Arms Tech Ltd. TTR-50: Prickskyttegevär.
  • USA Barrett M82/M107: Automatgevär. (Automatgevär 90 (AG 90) i svenska försvarsmakten)
  • USA Barrett M82CQ: Automatgevär.
  • USA Barrett M95: Prickskyttegevär.
  • USA Barrett M99: Antimateriagevär.
  • USA Bushmaster BA50: Gevär
  • USA Bushmaster BA50 carbine: Gevär.
  • USA Ramo M600: Prickskyttegevär.
  • USA Robar RC-50: Antimateriagevär/prickskyttegevär.
  • USA Serbu Firearms BFG-50 (single-shot bolt-action): Gevär.
  • USA Serbu Firearms BFG-50a (magazine fed semi-automatic): Automatgevär.
  • USA Serbu Firearms BFG-50 Carbine: Gevär.
  • USA Serbu Firearms RN-50 (single-shot modified break-action): Gevär.
  • USA L.A.R. Manufacturing, Inc. Grizzly Big Boar: Prickskyttegevär.
  • USA McMillan Tac-50: Antimateriagevär/prickskyttegevär.
  • USA EDM Arms Windrunner: Prickskyttegevär.
  • Storbritannien Accuracy International AS50: Prickskyttegevär.
  • Storbritannien Accuracy International AW50: Antimateriagevär.
  • Tyskland DSR-50: Antimateriagevär/prickskyttegevär.
  • Ungern Gepard anti-materiel rifle: Antimateriagevär.
  • Schweiz OM 50 Nemesis: Prickskyttegevär.
  • Frankrike PGM Hecate II: Antimateriagevär.
  • Indonesien Pindad SPR-2 and Pindad SPR-3: Prickskyttegevär.
  • Österrike Steyr HS .50: Antimateriagevär/prickskyttegevär.
  • Polen WKW Wilk: Antimateriagevär/prickskyttegevär.
  • Serbien Zastava M93 Black Arrow: Antimateriagevär.

12,7 × 99 mm i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Under mitten av 30-talet försökte det svenska flygvapnet rusta upp med nya moderna flygplan och kraftfullare beväpning. Man letade efter en grovkalibrig kulspruta att använda i framtida stridsflygplan. Patronen .50 BMG var en av de patroner som man skulle kunna tänka sig att använda. Dock så valde man patronen 13,2 × 99 mm Hotchkiss i slutändan. Den kom att användas i Akan m/39.

Efter andra världskriget köpte Sverige amerikanska P-51D som blev J 26. P-51D var beväpnad med 6 stycken amerikanska 12,7 mm M2 Browning kulsprutor. I stället för att ombeväpna J 26 med 13,2 mm Akan m/39 så valde man att behålla deras gamla 12,7 mm M2 Browning kulsprutor. Detta var på grund av att man kunde köpa in massvis med billig 12,7 mm ammunition från USA. Man valde dessutom att modifiera alla 13,2 mm akan m/39 till 12,7 mm. Den nya 12,7 mm patronen fick beteckningen patron m/45.

Patron m/45 kom att användas genom hela kalla kriget. Trots att M2 Browning slutade att användas när J 26 togs ur tjänst fortsatte man att använda de modifierade 12,7 mm akan m/39 kulsprutorna som träningsvapen på flygplan som J 29 Tunnan hela vägen till JA 37 Viggen. På 80-talet tog man M2 Browning i tjänst igen, denna gång som Kulspruta 88. Ksp 88 används än idag och används mest inom svenska flottan. På 90-talet tog man även Barret m82 i tjänst hos jägar- och ingenjörförbanden.[2] Som stridsammunition används vanliga, pansarbrand och brandsprängprojektiler, med eller utan spårljus. Det är oklart om patronen i dagsläget fortfarande kallas patron m/45.

Typer av ammunition[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget och Vietnamkriget var de vanligaste ammunitionstyperna i .50 BMG vanlig helmantlad, pansarbrytande, spårljus eller brandammunition. Under senare år har det börjat tillverkas många olika sorters ammunition i kaliber 12,7 × 99 mm, varav den mest omtalade är den norska Raufoss Mk 211 som är en så kallad pansarbrandsprängprojektil. Den anses av vissa[vem?] strida mot S:t Petersburgdeklarationen och andra Haagkonventions paragraf 23. Även underkalibrig ammunition tillverkas numera i kaliber 12,7 × 99 mm.

Ammunitionstyper[redigera | redigera wikitext]

Patron m/45
Patron Typ Färg Alternativ färg
12,7 mm sk ptr m/45 slprj m/45 spårljusprojektil Röd topp Orange topp
12,7 mm sk ptr m/45 pprj m/45 pansarprojektil Svart topp Grön topp
12,7 mm sk ptr m/45 pbrandgr m/45 pansarbrandgranat Grå topp
12,7 mm sk ptr m/45 brandgr m/45 brandgranat Blå topp
12,7 mm sk ptr m/45 gr m/45 granat (splitter) Orange topp
12,7 mm sk ptr m/45 övnprj m/45 övningsprojektil Silver
12,7 mm blindptr m/45 blindpatron Grön Silver

Rekord[redigera | redigera wikitext]

1967 lyckades prickskytten Carlos Hathcock i USA:s marinkår sätta rekord när han på 2 300 meters avstånd träffade en fiende med ett skott från en M2-kulspruta försedd med kikarsikte. Detta visade på möjligheten att konstruera kraftiga prickskyttegevär för kaliber 12,7 × 99 mm som till exempel Barrett M82. Hathcocks rekord slogs först 2002 under Afghanistankriget då den kanadensiske prickskytten Rob Furlong träffade en fiende på 2 430 meters håll med ett skott från ett McMillan Tac-50, också det i kaliber 12,7 × 99 mm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Madsen-Saetter”. https://modernfirearms.net/en/machineguns/denmark-machineguns/madsen-saetter-eng/. Läst 8 februari 2018. 
  2. ^ ”AUTOMATGEVÄR 90 C”. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/vapen/automatgevar-90-c/. Läst 8 februari 2018.