192 Nausikaa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
192 Nausikaa
Upptäckt[1]
Upptäckare J. Palisa
Upptäcktsplats Pula
Upptäcktsdatum 17 februari 1879
Beteckningar
MPC-beteckning 192 Nausikaa
Alternativnamn 1933 HH
Småplanetskategori Asteroidbältet
Omloppsbana[2]
Epok: 18 juni 2009
Aphelium 2,994316720 AU
447 943 406 km
Perihelium 1,81254423 AU
271 152 757 km
Halv storaxel 2,403430473 AU
359 548 081 km
Excentricitet 0,24585119
Siderisk omloppstid 1 360,961287 d (3,73 år)
Medelomloppshastighet 19,21 km/s
Medelanomali 126,15659°
Inklination 6,816277°
Longitud för uppstigande nod 343,30253°
Periheliumargument 30,12161°
Månar 1?
Fysikaliska data
Dimensioner 103,26[2] km
Medeldensitet 2,0 el 1,5[3] g/cm³
Siderisk rotationsperiod 13,622[2] h
Albedo 0,2330[2] geometriskt
Spektraltyp S[2]
Skenbar magnitud 8,20
Absolut magnitud (H) 7,13[2]
Hitta fler artiklar om astronomi med

192 Nausikaa är en stor asteroid upptäckt 17 februari 1879 av Johann Palisa i Pula, Kroatien. Asteroiden har fått sitt namn från Nausikaa inom grekisk mytologi.[4]

Asteroiden tillhör det ljusaste asteroiderna. Den är till exempel vid opposition ljusare än Titan som upptäcktes 145 år före någon asteroid.

Måne ?[redigera | redigera wikitext]

Studier av ljuskurvor 1985 antyder att asteroiden kan ha en måne. Den ska vara 50×40×40 km stor och cirkulera runt Nausikaa på ett avstånd av 150 km. Men ingen bekräftelse har skett av denna observation.[5][3]

Fysiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Asteroidens form har bestämts med hjälp av ljuskurvor som visat den är cirka 30% längre än vad den är bred.[6]

En ockultation av en stjärna observerades 1998 i USA.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 11 juli 2009
  2. ^ [a b c d e f] NASA JPL Small-Body Database Browser on 192 Nausikaa Läst 11 juli 2009
  3. ^ [a b] Cellino, A., Pannunzio, R., Zappala, V., Farinella, P., & Paolicchi, P. (March 1985). ”Do we observe light curves of binary asteroids?”. Astronomy and Astrophysics. sid. vol. 144, no. 2, p. 355-362.. http://adsabs.harvard.edu/full/1985A&A...144..355C. 
  4. ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. Sid. 30. ISBN 3-540-00238-3. http://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA30&dq=192+Nausikaa&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=192%20Nausikaa&f=false. Läst 2 maj 2015 
  5. ^ ”Other Reports of Asteroid/TNO Companions”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/asteroidmoonsq.html. Läst 5 november 2008. 
  6. ^ M. Kaasalainen (2002). ”Models of Twenty Asteroids from Photometric Data” (PDF). Icarus. sid. 159, 369-395. doi:10.1006/icar.2002.6907. http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/IcarPIII.pdf. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]