42 Orionis

Från Wikipedia
42 Orionis
Observationsdata
Epok: J2000.0
Rektascension05t 35m 23,16427s[1]
Deklination-04° 50′ 18,0881″[2]
Skenbar magnitud ()4,59[3]
Stjärntyp
U–B-0,94[3]
B–V-0,183 ± 0,003[4]
VariabeltypMisstänkt (CST)[5]
Astrometri
Radialhastighet ()28,40 ± 3,4[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 4,52 ± 1,08[1] mas/år
Dek.: -7,11 ± 0,66[1] mas/år
Parallax ()3,69 ± 1,20[1]
Avståndca 900  (ca 270 pc)
Absolut magnitud ()-2,58[7]
Detaljer
Massa12,0[8] M
Radie4,29[7] R
Temperatur25 400[9] K
Vinkelhastighet20[10] km/s
Andra beteckningar
42 Ori, HD 37018, 2E 0532.9-0451, JP11 5700, UBV 5509, GC 6934, JP11 5699, UBV M 51694, c Orionis, GCRV 3421, 2MASS J05352315-0450180, UCAC3 171-23405, DA 4AB, GEN# +9.00010659D, MCW 336, uvby98 900010659, ADS 4187 AB, GEN# +9.00010659, NSV 2318, WDS J05354-0450AB, ALS 14787, GSC 04774-00928, Parenago 1970, WH 295, BD-04 1185, HGAM 435, PLX 1277, YZ 94 1665, Brun 659, HIC 26237, PPM 188224, B10 1364, CCDM J05354-0450AB, HIP 26237, ROT 874, GC94b 138, CEL 828, HR 1892, SAO 132320, GCS95 252, CSV 100593, IDS 05304-0454 AB, SKY# 9030, KSP2003 J053522.91-045021.8, CXORRS J053523.1-045019, IRAS 05329-0452, SV ZI 431, RRS2004 NOFF W134, 2E 1374, ISOY J053523.15-045018.2, TYC 4774-928-1, TVZ96 223[2]

42 Orionis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Orion, som också har Bayer-beteckningen c Orionis. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 4,59[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 3,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 900 ljusår (ca 270 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 28 km/s.[6] Stjärnan ingår i asterismen Orions svärd och är den ljussvagaste stjärnan i skölden.

42 Orionis är den ljusa stjärnan i centrum av NGC 1977. ( Mount Lemmon SkyCenter Schulman Telescope med tillstånd av Adam Block.)

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 42 Orionis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B1 V.[11] Den har en massa som är ca 12[8] solmassor, en radie som är ca 4,3[7] solradier och en effektiv temperatur på ca 25 400 K.[9]

42 Orionis A är i sig en spektroskopisk dubbelstjärna med följeslagaren 42 Orionis Ab av skenbar magnitud 6,3, separerad med 0,16 bågsekunder. Det finns även en mer avlägsen följeslagare, 42 Orionis B av magnitud 7,5 med 1,6 bågsekunders separering.[12][13]

42 Orionis är omgiven av NGC 1977, en av en mindre svagare grupp av namngivna nebulosor norr om Orionnebulosan. Den är stjärnan som väcker och lyser upp NGC 1977.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 42 Orionis, 11 april 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b] ”Basic data: * c Ori -- Young Stellar Object” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=42+Orionis&submit=SIMBAD+search. Läst 3 augusti 2016. 
  3. ^ [a b c] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  4. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=26237. Läst 4 augusti 2016. 
  5. ^ ”NSV 2318” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=40942. Läst 3 augusti 2016. 
  6. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  7. ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/42orionis. Hämtad 2020-04-11.
  8. ^ [a b] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (2011). "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 410: 190. arXiv:1007.4883. Bibcode:2011MNRAS.410..190T. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x. Vizier catalog entry
  9. ^ [a b] Hohle, M.M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B.F. (2010). "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants". Astronomische Nachrichten. 331 (4): 349. arXiv:1003.2335. Bibcode:2010AN....331..349H. doi:10.1002/asna.200911355. Vizier catalog entry
  10. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (2002). "Rotational Velocities of B Stars". The Astrophysical Journal. 573: 359. Bibcode:2002ApJ...573..359A. doi:10.1086/340590.
  11. ^ Hoffleit, D.; Warren, W. H. (1995). "VizieR Online Data Catalog: Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Hoffleit+, 1991)". VizieR On-line Data Catalog: V/50. Originally Published in: 1964BS....C......0H. 5050. Bibcode:1995yCat.5050....0H.
  12. ^ Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920. Vizier catalog entry
  13. ^ Tokovinin, Andrei; Mason, Brian D.; Hartkopf, William I.; Mendez, Rene A.; Horch, Elliott P. (2015). "Speckle Interferometry at Soar in 2014". The Astronomical Journal. 150 (2): 50. arXiv:1506.05718. Bibcode:2015AJ....150...50T. doi:10.1088/0004-6256/150/2/50.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]