Aerofagi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Aerofagi
Klassifikation och externa resurser
ICD-10F45.3
ICD-9306.4
MeSHsvensk engelsk

Aerofagi är ett tillstånd där någon sväljer onormalt mycket luft som går till magen istället för lungorna. Luft i magsäcken ger upphov till rapningar och spänningsproblem (flatulens). Den faktiska mekanismen genom vilken luft kommer in i tarmen är dunkel eller okänd.[1] Aerofagi inom psykiatrin tillskrivs ibland nervositet eller ångest.[2]

Symtom och tecken[redigera | redigera wikitext]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Aerofagi är förknippad med överdrivet tuggummituggande, rökning, dricka kolsyrade drycker, för snabbt matintag, liksom ångest, högt kontinuerligt positivt luftvägstryck och att bära lösa tandproteser. Aerofagi utförs också medvetet som en frivillig åtgärd för att öka längden och volymen på en böjning, eftersom all luft som framgångsrikt sväljs tjänar till att öka partialtrycket i magen och expandera en rapning.[11][12] Hos personer med cervikala ryggradsblockeringar (nacksmärtor) kan inandning orsaka att lite luft kommer in i matstrupen och magen ofrivilligt.[13]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Aerofagi diagnostiseras hos 8,8 procent av kognitivt efterblivna patienter[14] där koordinationen mellan sväljning och andning är nedsatt och inte väldefinierad.[15]

Aerofagi är en farlig potentiell biverkning av icke-invasiv ventilation (NIV), som vanligtvis används vid behandling av andningsproblem och kardiovaskulär kritisk vård eller vid kirurgi när en allmänbedövning krävs. När det gäller aerofagi under NIV diagnostiseras det normalt av erfarna medicinska specialister som kontrollerar patienter intermittent under NIV-användning för eventuella framväxande problem. Diagnosen är baserad på ljudet som hörs genom att lyssna genom ett stetoskop placerat utanför bukhålan. Med hjälp av detta tillvägagångssätt upptäcks problemet ibland senare än när det utvecklas, eventuellt också senare än nödvändigt. Försenad upptäckt eller åtgärd av aerofagi kan leda till gastrisk utvidgning, vilket i sin tur kan höja diafragma eller orsaka aspiration av maginnehållet till lungorna[16] eller pneumatisk bristning i matstrupen på grund av extrem gastrisk inblåsning.[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Aerophagia, 9 juli 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Evaluation of an extremely flatulent patient: case report and proposed diagnostic and therapeutic approach”. Am J Gastroenterol 93 (11): sid. 2276–81. 1998. PMID 9820415. 
  2. ^ ”Aerophagia - Define Aerophagia at Dictionary.com”. dictionary.com. http://www.dictionary.com/browse/aerophagia. 
  3. ^ Callahan, Christy. ”Chest Pressure and Swallowing Air While Eating”. livestrong.com. http://www.livestrong.com/article/483635-chest-pressure-and-swallowing-air-while-eating/. 
  4. ^ ”Hyperventilation Syndrome”. Hyperventilation Syndrome. http://www.medmerits.com/index.php/article/hyperventilation_syndrome/P2.  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ "heartburn" at Dorland's Medical Dictionary
  6. ^ ”Gastroesophageal Reflux (GER) and Gastroesophageal Reflux Disease (GERD) in Adults”. The National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. http://www.niddk.nih.gov/health-information/health-topics/digestive-diseases/ger-and-gerd-in-adults/Pages/overview.aspx. 
  7. ^ ”Studies of the symptom abdominal pain--a systematic review and meta-analysis”. Family Practice 31 (5): sid. 517–29. October 2014. doi:10.1093/fampra/cmu036. PMID 24987023. 
  8. ^ Wilkes, Garry (2 August 2007). ”Hiccups”. eMedicine. Medscape. http://emedicine.medscape.com/article/775746-overview. 
  9. ^ ”Pediatric Vomiting”. The Lecturio Medical Concept Library. https://www.lecturio.com/concepts/pediatric-vomiting/. 
  10. ^ Shepherd, Kelly; Hillman, David; Eastwood, Peter (15 January 2013). ”Symptoms of Aerophagia Are Common in Patients on Continuous Positive Airway Pressure Therapy and Are Related to the Presence of Nighttime Gastroesophageal Reflux”. Journal of Clinical Sleep Medicine 9 (1): sid. 13–17. doi:10.5664/jcsm.2328. PMID 23319899. 
  11. ^ ”Belching: Is it Normal?”. International Foundation for Gastrointestinal Disorders. https://www.iffgd.org/symptoms-causes/belching.html. 
  12. ^ Luo, Elaine K.. ”What are the best ways to make yourself burp?”. Medical News Today. Medical News Today. https://www.medicalnewstoday.com/articles/320276.php. 
  13. ^ ”The characteristics of aerophagy and its treatment”. Likars'ka Sprava 7 (7): sid. 114–6. July 1993. PMID 8209520. 
  14. ^ ”Aerophagia as cause of gaseous abdominal distention in a toddler”. J. Pediatr. Gastroenterol. Nutr. 31 (2): sid. 204–7. 2000. doi:10.1097/00005176-200008000-00026. PMID 10941981. 
  15. ^ ”Respiratory and acoustic signals associated with bolus passage during swallowing”. Dysphagia 15 (2): sid. 89–94. 2000. doi:10.1007/s004550010006. PMID 10758191. 
  16. ^ ”Gastric inflation in relation to airway pressure”. Acta Anaesthesiol Scand 5 (3): sid. 107–14. 1961. doi:10.1111/j.1399-6576.1961.tb00089.x. PMID 14494855. 
  17. ^ ”Pneumatic rupture of the esophagus caused by carbonated drinks”. Pediatr Radiol 18 (6): sid. 468–70. 1988. doi:10.1007/BF00974081. PMID 3186323. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]