Agavesirap

Från Wikipedia
Agave tequilana är en av de agavearter som används för att göra agavesirap
En jimador skär bort bladen från agavestammen, vanligtvis görs detta ute på agavefältet.
När bladet skurits bort ser det ut som en stor ananas och kallas också piña på spanska.
Agavesirap är mer lättflytande än honung och även lätt att blanda i kalla drycker

Agavesirap (även kallat agavenektar eller agavekoncentrat) är ett sötningsmedel som främst produceras i Mexiko från flera olika arter agave, till exempel tequilaagave (Agave tequilana) och ölagave (Agave salmiana).[1][2] Agavesirap är sötare än honung och sackaros, men med lägre viskositet.

Huvuddelen av den agavesirap som produceras kommer från Jalisco i Mexiko men produceras också i delstaterna Michoacán de Ocampo, Guanajuato och Tamaulipas.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

För att producera agavesirap från blå agave skärs bladen av från plantan när den är 7 till 10 år. Agavestammen, som kallas piña, skärs av och ur den pressas agavejuice.[2] Juicen filtreras och upphettas för att genom hydrolys omvandla polysackarider till enkla sockerarter. Den viktigaste polysackariden heter inulin eller fruktosan och innehåller huvudsakligen fruktosenheter. Den filtrerade och hydrolyserade juicen koncentreras till en flytande sirap som är mer lättflytande än flytande honung. Den finns i olika färger, från ljus till mycket mörk bärnsten, och färgen beror på hur hårt den processats.

Beståndsdelar[redigera | redigera wikitext]

Agavesirap består huvudsakligen av fruktos och glukos. Vissa källor anger 92% fruktos och 8% glukos; andra 56% fruktos och 20% glukos. Skillnaderna anses beror på variationer i tillverkningsmetod och råvara mellan olika tillverkare.[3][4]

Agavesiraps glykemiska index och glykemiska belastning är jämförbart med fruktos,[5][6] som har ett mycket lägre glykemiskt index (GI) och glykemisk belastning än vanligt socker och honung (sackaros).[7][8]

Användning i mat och dryck[redigera | redigera wikitext]

Agavesirap är 40 till 60 % sötare än vanligt socker[9] och kan ersätta socker och honung i de flesta recept. Agave används ofta som ett veganskt alternativ i matlagning.[10] Eftersom det är lättlöst även i kalla drycker är det ett bra sötningsmedel för iste, smoothies, drinkar, saft, etc. [11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hocman, Karen (2009). ”Agave Nectar a.k.a. Agave Syrup”. The Nibble. http://www.thenibble.com/reviews/nutri/cookies/agave-ice-cream.asp. 
  2. ^ [a b] Gary M. Mohr, Jr. (3 oktober 1999). ”Blue Agave and Its Importance in the Tequila Industry”. Ethnobotanical Leaflets. http://www.ethnoleaflets.com//leaflets/agave.htm. Läst 4 januari 2010. 
  3. ^ Ronald C. Deis (2001). ”Sweetners for Health Foods”. Food Product Design. http://www.foodproductdesign.com/articles/2001/02/food-product-design-february-2001--sweetners-for.aspx. Läst 2 november 2010. 
  4. ^ Ralf Patzold and Hans Bruckner (2005). ”Mass Spectrometric Detection and Formation of D-Amino Acids in Processed Plant Saps, Syrups, and Fruit Juice Concentrates”. J. Agric. Food Chem 53 (25): sid. 9722–9729. doi:10.1021/jf051433u. Arkiverad från originalet den 7 december 2010. https://web.archive.org/web/20101207115009/http://www.uni-giessen.de/fbr09/food/download/Publikationen/J%20agric%20food%20chem%202005%2053%209722-9729_jf051433u.pdf. Läst 2 november 2010. 
  5. ^ ”Agave Nectar and the Glycemic Index”. All About Agave. http://www.allaboutagave.com/agave-nectar-and-the-glycemic-index.php. Läst 3 oktober 2010. 
  6. ^ ”Agave Nectar vs. Liquid Sugars”. All About Agave. http://www.allaboutagave.com/agave-vs-liquid.php. Läst 3 oktober 2010. 
  7. ^ ”Agave Nectar vs. Granular Sugars”. All About Agave. http://www.allaboutagave.com/agave-vs-granular.php. Läst 3 oktober 2010. 
  8. ^ David Mendosa. Revised International Table of Glycemic Index (GI) and Glycemic Load (GL) Values—2002. http://www.mendosa.com/gilists.htm. Läst 2 november 2010. 
  9. ^ Johannes L (27 oktober 2009). ”Looking at Health Claims of Agave Nectar”. The Wall Street Journal. http://online.wsj.com/article/SB10001424052748704335904574497622806733800.html?mod=WSJ_hps_RIGHTTopCarousel. Läst 4 januari 2010. 
  10. ^ ”Vegan Sugar Substitutes”. LiveStrong.com. http://www.livestrong.com/article/203571-vegan-sugar-substitutes/. Läst 3 oktober 2010. 
  11. ^ Chomka, Stefan (30 juli 2007). ”Dorset Cereals”. The Grocer (Crawley, England: William Reed Business Media). http://www.thegrocer.co.uk/articles.aspx?page=independentarticle&ID=120966. Läst 16 januari 2011.