Akademiska Sångföreningen

Från Wikipedia
Erik Bergman dirigerar 1 maj 1968.
Akademiska Sångföreningens dirigenter
Från Till Namn
1838 1846 Fredrik Pacius
1846 1850 August Lindelöf
1850 1857 Tillfälliga dirigenter
1857 1860 Gustaf Magnus Cederhvarf
1860 1864 Henrik Gustaf Borenius
1864 1865 Johannes Edvard Pacius
1865 1866 Uno Kurtén
1866 1868 Lorenz Nikolai Achté
1868 1869 Nils Peter Paldani
1870 1871 Martin Wegelius
1871 1872 Lorenz Nikolai Achté
1872 1873 David Hahl
1873 1876 Martin Wegelius
1876 1879 Gösta Sohlström
1879 Oscar Mechelin
1880 Nils Kiljander
1880 Werner Holmberg
1881 Edvard Rindell
1882 Oscar W. Moberg
1882 1884 Interregnum
1884 Arthur Relander
1885 1892 Carl von Knorring
1893 1894 Emil Leander
1894 Carl von Knorring
1895 Uno Öller
1896 1899 Gösta Sohlström
1899 1902 Carl von Knorring
1902 1903 Lennart Hallman
1903 1904 Kurt Ångelin
1904 1905 Lennart Hallman
1905 Vakant
1906 Gustaf Mattsson
1906 Vakant
1907 1908 Alarik Uggla
1908 1909 Thure Sandelin
1909 1911 Gösta Enckell
1911 1912 Emil Leander
1912 1915 Ragnar Hollmérus
1915 1920 Olof Wallin
1920 1946 Bengt Carlson
1946 1950 Nils-Eric Fougstedt
1950 1969 Erik Bergman
1969 1976 Henrik Otto Donner
1976 1983 Markus Westerlund
1983 vt 1985 Eric-Olof Söderström
ht 1985 vt 1990 Tom Eklundh
ht 1990 vt 1997 John Schultz och
Henrik Wikström
ht 1997 vt 2008 Henrik Wikström
ht 2008 2019 Kari Turunen
2020 Elisa Huovinen

Akademiska Sångföreningen, även kallad Akademen, är en finlandssvensk manskör med hemort i Helsingfors. Kören är Finlands äldsta alltjämt verksamma kör – grundad år 1838 av Fredrik Pacius, musiklektor vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland i Helsingfors. Till 1848 var namnet Akademiska Sång-Sällskapet.[1]

Under 1800-talet var kören en viktig och uppskattad symbol för det nationella uppvaknandet. Bland annat uruppförde kören 1848 Vårt Land (som skulle bli Finlands nationalsång), tonsatt av Pacius till text av Johan Ludvig Runeberg.

Akademiska Sångföreningen har sett som sin uppgift att vårda den klassiska inhemska manskörslitteraturen och upprätthålla den svenska kulturen i ord och toner. Av de tonsättare vilkas verk tillhör stamrepertoaren kan nämnas Jean Sibelius (hedersmedlem), Toivo Kuula, Leevi Madetoja och Selim Palmgren.

Framför allt under andra hälften av 1900-talet kom Akademiska Sångföreningen uttryckligen under sin dirigent Erik Bergman att staka ut en ny väg för manskörssången i Finland. Tonsättaren Henrik Otto Donner förde efter honom traditionen vidare under inte alltid så lätta förutsättningar.

Mot slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet ägnade sig kören emellanåt också åt musik av lättare slag. À la Carte-konserterna i Finlandiahuset blev publiksuccéer. En del musik skrevs enligt behov av interna krafter.

Under 1900-talet har kören haft ett flertal bemärkta dirigenter: Bengt Carlson, Nils-Eric Fougstedt, Erik Bergman, Henrik Otto Donner, Markus Westerlund, Eric-Olof Söderström, Tom Eklundh, John Schultz, Henrik Wikström och Kari Turunen. Sedan 2020 leds kören av MuM Elisa Huovinen.

Akademiska Sångföreningen består av cirka 60 aktiva sångare [källa behövs] och är alltjämt som namnet anger en studentkör och, liksom sin systerkör Akademiska Damkören Lyran med cirka 50 medlemmar,[2] en musikkorporation som formellt lyder under Helsingfors universitets studentkår, men i sin verksamhet är självständig. Kören konserterar regelbundet i hemlandet och besöker utlandet med jämna mellanrum. Kören har bland annat besökt Australien, Nya Zeeland, Kanada, USA, Hongkong, Filippinerna, Singapore och Sydafrika vid sidan av många europeiska länder.

Akademiska Sångföreningen har särskilt under senare år ägnat sig åt en aktiv skivproduktion, som uttryckligen har dokumenterat god manskörssång på svenska språket. Härtill sjunger kören även på transpiranto – skivan Happi kvam pippi utkom 2006. Skivan Hymn to Finland utgavs på Pacius 200-årsdag den 19 mars 2009 på BIS Records och dokumenterar grundaren Fredrik Pacius verk för manskör.

Akademiska Sångföreningen upprätthåller kontakter till motsvarande korporationer både i hemlandet och utomlands; i hemlandet särskilt till Brahe Djäknar i Åbo och till Ylioppilaskunnan Laulajat i Helsingfors, i Sverige framför allt till sångarbröderna i Orphei Drängar (Uppsala), Stockholms Studentsångare (Stockholm), Linköpings Studentsångare (Linköping) och Lunds Studentsångförening (Lund).

I sin hemstad Helsingfors har kören sedan 1954 ett aktivt samarbete med Akademiska Damkören Lyran.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1995 – Första maj
  • 1999 – Julstämning (tillsammans med Akademiska Damkören Lyran)
  • 2002 – Skaparegestalter
  • 2005 – För ögonblicket
  • 2006 – Happi kvam pippi
  • 2009 – Hymn to Finland
  • 2011 – Julen vi minns (tillsammans med Akademiska Damkören Lyran)
  • 2013 – Från tidevarv till tidevarv
  • 2013 – Solglitter
  • 2016 – I Dreamt - Beställningsverken 2007-2013
  • 2021 – En Del av Det Hela

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Otavan Iso Musiikkitietosanakirja 1, sid. 65–66. Helsinki 1976. ISBN 951-1-02381-0
  2. ^ Akademiska Damkören Lyran – Om Lyran.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]