Aktiviteter i dagliga livet
Aktiviteter i dagliga livet[1] (ADL), ibland kallat allmän daglig livsföring,[2] syftar på de grundläggande aktiviteter som en individ måste behärska för att kunna ha ett självständigt vardagsliv. Den svenska termen kommer från engelskans activities of daily living (ADLs).[1]
Begreppet ADL används i vård- och utbildningssammanhang med avseende på människor med olika former av medicinska funktionsnedsättningar. I omsorg och omvårdnad utgår man från aktivitetsområden för att klara de dagliga kraven.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Begreppet föreslogs ursprungligen i USA under 1950-talet av Sidney Katz och hans team vid Benjamin Rose Hospital i Cleveland, Ohio, men har vidareutvecklats sedan dess.
1969 utvecklade M. Powell Lawton och Elaine Brody begreppet instrumental activities of daily living (IADLs), på svenska instrumentell ADL, för att fånga upp de aktiviteter som stöder självständigt liv.
Definitioner/aktivitetsområden[redigera | redigera wikitext]
Personlig ADL omfattar att:
- äta och dricka
- klä på och av sig
- sköta sin personliga hygien
- sköta sin övriga kroppsvård
- göra toalettbesök och byta inkontinensartiklar
Instrumentell ADL omfattar att:
- laga mat, vilket innebär att planera, laga, duka och diska
- göra inköp, vilket innebär såväl att planera inköp som att handla
- städa
- tvätta
- sköta barn
Äldre terminologi[redigera | redigera wikitext]
- Primär ADL
- Personlig hygien
- Äta
- Kommunikation
- Sekundär ADL
- Boende
- Arbete och utbildning
- Fritid
- Källa:[3]
Bedömningsmetoder[redigera | redigera wikitext]
ADL inom sjukvård och rehabilitering bedöms utifrån en ADL-skala. Bedömningsmetoden, som också kallas för Katz' ADL-index, har utvecklats i USA och avser att bedöma behov av olika insatser för personer med olika typer av funktionshinder så att de kan få en korrekt prognos och behandling. Metoden har också använts på patienter med MS, stroke, Parkinsons och förlamning.
Bedömningen kan antingen ske i hemmet eller på institution genom att personalen observerar patienten utifrån ADL-skalan för att se hur beroende eller oberoende patienten är för olika grundläggande fysiska aktiviteter (födointag, toalettbesök, kontinens, förflyttning, badning samt på- och avklädning).[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- "Aktiviteter i dagliga livet". vardgivarguiden.se. Region Stockholm. Läst 21 februari 2024.
- "ADL-färdigheter". Psykologilexikon. Natur & Kultur. Läst 21 februari 2024.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] "Aktiviteter i dagliga livet". Svensk MeSH. Karolinska institutet. Läst 21 februari 2024.
- ^ "ADL". medibok.se. Läst 21 februari 2024.
- ^ "Aktiviteter i dagligt liv". Specialpedagogiska institutet. Arkiverad 4 oktober 2007.
- ^ ”Katz' ADL-index”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/katz-adl-index/. Läst 8 oktober 2017.
| |||||||||||||||||