Zubenelgenubi

	Zubenelgenubi (α2)
Observationsdata; Epok: J2000.0
Stjärnbild	Vågen
Rektascension	14t 50m 52,71309s
Deklination	-16° 02′ 30,3955″
Skenbar magnitud ()	2,741
Stjärntyp
Spektraltyp	kA2hA5mA4 IV-V
U–B	+0,10
B–V	+0,15
Astrometri
Egenrörelse (µ)	RA: -105,68 mas/år; Dek.: -68,40 mas/år
Parallax ()	43,03 ± 0,19
Avstånd	75,8 ± 0,3 lå (23,2 ± 0,1 pc)
Detaljer
Massa	1,4-1,5 / 0,5-0,6 M☉
Temperatur	8 128 K
Andra beteckningar
	a2 Lib : 9 Librae, BD -15 3966, FK5 548, HD 130841, HIP 72622, HR 5531, SAO 158840.

	Alfa1 Librae (α1)
Observationsdata; Epok: J2000.0
Stjärnbild	Vågen
Rektascension	14t 50m 41,18097s
Deklination	-15° 59′ 50,0482″
Skenbar magnitud ()	5,153
Stjärntyp
Spektraltyp	F3 V
U–B	-0,02
B–V	+0,39
Astrometri
Radialhastighet ()	23,8 km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -136,27 mas/år; Dek.: -59,04 mas/år
Parallax ()	43,62 ± 0,43
Avstånd	74,9 ± 0,7 lå (23,0 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()	+3.35
Detaljer
Massa	1,97 + 1,60 M☉
Temperatur	6 653 K
Metallicitet	–0,07
Vinkelhastighet	5,95
Ålder	1,1 +0,6 −0,8 år
Andra beteckningar
	a Librae, a Lib, alf Lib, Kiffa Australis, Lanx australis, Zubenelgenubi. a 1 Lib : 8 Librae, BD -15 3965, FK5 1387, HD 130819, HIP 72603, HR 5530, SAO 158836.

Zubenelgenubi eller Alfa Librae (α Librae, förkortat Alfa Lib, α Lib) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Vågen. Den har en skenbar magnitud på 2,74^[2] och är klart synlig för blotta ögat, men trots beteckningen alfa endast den näst ljusate i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 43 mas,^[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 77 ljusår (24 parsek) från solen.

Alfa² Librae befinner sig endast 0,33 grader från ekliptikan och kan därför lätt ockulteras av månen och (mycket sällan) av planeter. Nästa ockultation av en planet kommer att inträffa med Merkurius den 10 november 2052.^[12]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

De två komponenterna i Alfa Librae betecknas α¹ Librae och α² Librae. Stjärnparet bär det traditionella namnet Zubenelgenubi, även om den internationella astronomiska unionen nu betraktar det namnet som att bara gälla för α² Librae.^[13]

Zubenelgenubi eller Zuben Elgenubi, kommer från det arabiska الزبانى الجنوبي al-zubānā al-janūbiyy "södra klon", som myntades innan Vågen blev erkänd som en stjärnbild skiljd från Skorpionen. Det alternativa namnet Kiffa Australis (Elkhiffa Australis) är en partiell översättning till latin av det arabiska al-Kiffah al-Janūbiyy "södra vågskålen". Ett annat namn som används i äldre astronomitexter, som motsvarar "södra vågskålen", var Lanx Australis.^[14]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)^[15] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Zubenelgenubi för α² Librae den 21 augusti 2016, vilket är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.^[13]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

De två ljusaste komponenterna i Alfa Librae utgör en dubbelstjärna där den ljusaste medlemmen, Alfa² Librae i sig är en spektroskopisk dubbelstjärna. Den andra medlemmen, Alfa¹ Librae är separerad med ca 5 400 AE. Detta är också ett spektroskopiskt stjärnpar med en omloppsperiod på 5 870 dygn och en vinkelseparation på 0,383 bågsekunder eller ca 10 AE. Konstellationen kan ha en femte komponent, stjärnan KU Librae med en separation på 2,6°, som följer en liknande rörelse genom rymden som Alfa Librae-stjärnorna, men skiljs från dessa med ungefär en bågsekund. Den är ändå tillräckligt nära för att vara gravitationellt bunden till de andra medlemmarna^[10] men har en väsentligen annorlunda metallicitet.^[16] De är förmodligen medlemmar av Castor Moving-gruppen av stjärnor som har en liknande rörelse genom rymden och delar ett gemensamt ursprung för omkring 200 miljoner år sedan.^[10]

Zubenelgenubiär en blå till vit stjärna av spektralklass kA2hA5mA4 IV-V^[9]. Den har en massa som är 1,5^[3] gånger större än solens och har en effektiv temperatur på ca 8 100 K^[9].

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e f g h i j k] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
^ [a b c] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), "A System of photometric standards", Publ. Dept. Astron. Univ. Chile, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, 1: 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G
^ [a b] Houk, N.; Smith-Moore, M. (1988). "Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4, Declinations -26°.0 to -12°.0". Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4. Bibcode:1988MSS...C04....0H.
^ [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
^ [a b] Fuhrmann, K.; Chini, R.; Barr, A.; Buda, L.-S.; Kaderhandt, L.; Pozo, F.; Ramolla, M. (2014). "On the bright A-type star Alpha Librae A". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 437 (3): 2303. Bibcode:2014MNRAS.437.2303F. doi:10.1093/mnras/stt2046.
^ [a b c d] Holmberg, J.; Nordström, B.; Andersen, J. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, Bibcode:2009A&A...501..941H, arXiv:0811.3982 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200811191
^ Martínez-Arnáiz, R.; et al. (September 2010), "Chromospheric activity and rotation of FGK stars in the solar vicinity. An estimation of the radial velocity jitter", Astronomy and Astrophysics, 520: A79, Bibcode:2010A&A...520A..79M, arXiv:1002.4391 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200913725
^ "HD 130819 -- Star in Double System", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg
^ [a b c d] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, Bibcode:2006AJ....132..161G, arXiv:astro-ph/0603770 Freely accessible, doi:10.1086/504637
^ [a b c] Caballero, J. A. (May 2010), "Reaching the boundary between stellar kinematic groups and very wide binaries. II. α Librae + KU Librae: a common proper motion system in Castor separated by 1.0 pc", Astronomy and Astrophysics, 514: A98, Bibcode:2010A&A...514A..98C, arXiv:1001.5432 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200913986
^ "HD 130841 -- Variable Star", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2007-01-23
^ Peuschel, Marco (2003). "Astronomische Ereignisse der besonderen Art" Archived 2005-03-16 at the Wayback Machine.. Hämtad 19 juli 2005.
^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Retrieved 28 July 2016.
^ Philippe La Hire, "Tabulae Astronomicae" (1727), see star table, page 13.
^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
^ Fuhrmann, K.; Chini, R. (2015). "Multiplicity among F-type stars. II". The Astrophysical Journal. 809: 107. Bibcode:2015ApJ...809..107F. doi:10.1088/0004-637X/809/1/107.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[A-1] [a b c d e f g h i j k] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357

[B-2] [a b c] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), "A System of photometric standards", Publ. Dept. Astron. Univ. Chile, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, 1: 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G

[C-3] [a b] Houk, N.; Smith-Moore, M. (1988). "Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4, Declinations -26°.0 to -12°.0". Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4. Bibcode:1988MSS...C04....0H.

[D-4] [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data. Bibcode:1986EgUBV........0M.

[F-5] [a b] Fuhrmann, K.; Chini, R.; Barr, A.; Buda, L.-S.; Kaderhandt, L.; Pozo, F.; Ramolla, M. (2014). "On the bright A-type star Alpha Librae A". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 437 (3): 2303. Bibcode:2014MNRAS.437.2303F. doi:10.1093/mnras/stt2046.

[G-6] [a b c d] Holmberg, J.; Nordström, B.; Andersen, J. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, Bibcode:2009A&A...501..941H, arXiv:0811.3982 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200811191

[H-7] Martínez-Arnáiz, R.; et al. (September 2010), "Chromospheric activity and rotation of FGK stars in the solar vicinity. An estimation of the radial velocity jitter", Astronomy and Astrophysics, 520: A79, Bibcode:2010A&A...520A..79M, arXiv:1002.4391 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200913725

[8] "HD 130819 -- Star in Double System", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg

[E-9] [a b c d] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, Bibcode:2006AJ....132..161G, arXiv:astro-ph/0603770 Freely accessible, doi:10.1086/504637

[I-10] [a b c] Caballero, J. A. (May 2010), "Reaching the boundary between stellar kinematic groups and very wide binaries. II. α Librae + KU Librae: a common proper motion system in Castor separated by 1.0 pc", Astronomy and Astrophysics, 514: A98, Bibcode:2010A&A...514A..98C, arXiv:1001.5432 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200913986

[11] "HD 130841 -- Variable Star", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2007-01-23

[12] Peuschel, Marco (2003). "Astronomische Ereignisse der besonderen Art" Archived 2005-03-16 at the Wayback Machine.. Hämtad 19 juli 2005.

[J-13] [a b] "IAU Catalog of Star Names". Retrieved 28 July 2016.

[14] Philippe La Hire, "Tabulae Astronomicae" (1727), see star table, page 13.

[15] IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.

[16] Fuhrmann, K.; Chini, R. (2015). "Multiplicity among F-type stars. II". The Astrophysical Journal. 809: 107. Bibcode:2015ApJ...809..107F. doi:10.1088/0004-637X/809/1/107.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

Observationsdata Epok: J2000.0
Alfa¹ Librae (α¹)

Stjärnbild	Vågen
Rektascension	14^t 50^m 41,18097^s^[1]
Deklination	-15° 59′ 50,0482″^[1]
Skenbar magnitud ( $V$ )	5,153^[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	F3 V^[3]
U–B	-0,02^[4]
B–V	+0,39^[4]
Astrometri
Radialhastighet ( $R_{v}$ )	23,8^[5] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -136,27^[1] mas/år Dek.: -59,04^[1] mas/år
Parallax ( $\pi$ )	43,62 ± 0,43^[1]
Avstånd	74,9 ± 0,7 lå (23,0 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ( $M_{V}$ )	+3.35^[6]
Detaljer
Massa	1,97 + 1,60^[5] M_☉
Temperatur	6 653^[6] K
Metallicitet	–0,07^[6]
Vinkelhastighet	5,95^[7]
Ålder	1,1 ^+0,6 _−0,8^[6] år
Andra beteckningar
a Librae, a Lib, alf Lib, Kiffa Australis, Lanx australis, Zubenelgenubi. a 1 Lib : 8 Librae, BD -15 3965, FK5 1387, HD 130819, HIP 72603, HR 5530, SAO 158836.^[8]