Visa källa för Amerikanska urfolk

{{Omdirigering|Indian|Indian (olika betydelser)}}
{{Multiple image
| total_width = 410
| perrow = 2
| header = {{big|Amerikanska urfolk}}
| image1 = Inupiat Family from Noatak, Alaska, 1929, Edward S. Curtis (restored).jpg
| image2 = Svartfotindianer.png
| image3 = Aztec Warriors (Florentine Codex).jpg
| image4 = Hombre & mujer Mapuche.jpg
| footer = Övre vänster: Familj tillhörandes Iñupiatfolket från Noatak, [[Alaska]], 1929.<br>Övre höger: [[Svartfotsindianer]] inför [[Bisonoxe|bisonjakt]], [[Oklahoma]], [[1800-tal]].<br>Undre vänster: Målning av [[Aztek]]krigare, [[Mesoamerika]], sent [[1500-tal]].<br>Undre höger: Två individer från [[Mapuche]]folket i [[Chile]] och [[Argentina]].
}}
'''Amerikanska urfolk''', '''ursprungsamerikaner''' eller '''urfolksamerikaner''' är samlingsbenämningar på ett stort antal olika [[Etnicitet|folkslag]] som utgör [[ursprungsbefolkning]]en i [[Nordamerika|Nord]]- och [[Sydamerika]]. De arktiska urfolken [[inuiter]], [[aleuter]] och [[yupiker]] räknas inte in i benämningen '''indianer'''<ref>{{webref|titel=indianer|verk=ne.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/indianer-(urbefolkning)|hämtdatum=24 januari 2023}}</ref> (från {{lang-es|indios}}, 'indier'), vilken numera avråds ifrån.<ref name="ISOF" />

== Etymologi och terminologi ==
Den vanligt förekommande termen "indian" uppstod ur [[Christofer Columbus]] missuppfattning då han nådde de [[Västindien|karibiska]] öarna 1492 och trodde att han hade nått [[Ostindien]]. Han kallade därför invånarna ''indios'', spanska för ”indier”. Trots hans misstag fortsatte den [[heterogen]]a amerikanska urbefolkningen att kallas ”indianer”. I [[USA]] kallas ofta urfolken för ''native americans'' (infödda amerikaner) efter en diskussion om att "indian" kan uppfattas som stötande, då själva namnet uppstod av ett missförstånd och gavs till dem av främlingar. Samtidigt uppfattas ”native americans” av vissa ursprungsamerikaner som negativt, eftersom även denna term påtvingats utifrån.<ref>{{Tidningsref |rubrik=Native American vs. American Indian: Political correctness dishonors traditional chiefs of old |url=https://www.nativetimes.com/index.php/life/commentary/11389-native-american-vs-american-indian-political-correctness-dishonors-traditional-chiefs-of-old |tidning=Native Times |id= |datum=2015-04-12 |sid= |hämtdatum=2020-03-25 |språk=engelska |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> I [[Kanada]] kallas de för ”first nations” på engelska eller ”premières nations” på franska (förstnationella), i de spansktalande länderna för ”pueblos indigenas” och i [[Brasilien]] ”povos indígenas” (inhemska folk).

Även i Sverige har termen ”indian” kritiserats, [[Sveriges Radio]] rekommenderar till exempel sina medarbetare att vara sparsam med ordet.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Indian – ett ord som är på väg ut|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/indian-ett-ord-som-ar-pa-vag-ut|tidning=SVT Nyheter|datum=2016-10-13|hämtdatum=2018-08-09|språk=sv}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=6090077|titel="Det viktigaste är att visa respekt för dem man talar med" - OBS|hämtdatum=2018-08-09|utgivare=Sveriges Radio|verk=sverigesradio.se|språk=sv}}</ref> Den vanligaste alternativa termen är istället urfolk, eller amerikanskt urfolk. Institutet för språk och folkminnen påpekar att termen ”indian” kan upplevas stötande då den kommer från kolonisatörer, och att man om möjligt hellre bör använda termen ”ursprungsamerikaner” eller ”urfolksamerikaner”. Om man benämner en specifik grupp är det bästa att t.ex. prata om ”cherokeser”, ”mayafolket”, ”azteker”, m.fl.<ref name="ISOF">{{Webbref|titel=Är ordet indian olämpligt?|url=https://frageladan.isof.se/visasvar.py?sok=indian&svar=79702&log_id=1023248|verk=Frågelådan|utgivare=Instituet för språk och fornminnen|hämtdatum=2023-01-23}}</ref> Även det finländska institutet för de inhemska språken rekommenderar att man på svenska byter ut termen ”indian” mot ”ursprungsamerikan” eller ”urfolksamerikan”.<ref>{{Webbref|titel=Vad får man säga utan att kränka någon?|url=https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/arena_2005/vad_far_man_saga_utan_att_kranka_nagon.30463.news|verk=Kotimaisten kielten keskus|hämtdatum=2021-05-12|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210512083718/https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/arena_2005/vad_far_man_saga_utan_att_kranka_nagon.30463.news|arkivdatum=2021-05-12}}</ref>

Nationalencyklopedin (NE) har bedrivit ett projekt där man har uppdaterat språkbruket i sina artiklar om nord- och sydamerikanska urfolk och bytt ut ord som "indian", "rödskinn" och andra ord som kan upplevas stötande mot ett mer neutralt språkbruk.<ref>{{Webbref|titel=Ordet "indian" och NE|url=https://www.ne.se/info/aktuellt/ordet-indian-och-ne/|verk=NE|datum=2021-04-29|hämtdatum=2021-05-12|språk=sv-SE|förnamn=|efternamn=}}</ref>  

På [[engelska]] har de amerikanska urfolken ofta kallats för "Red Indians" för att i efterhand skilja dem från de verkliga [[indier]]na i [[Indien]]. Förmodligen kommer sig det namnet, och tillika det svenska ordet "[[rödskinn (skällsord)|rödskinn]]", av sedvänjan hos ursprungsamerikaner i nordöstra skogsområdet att måla sina kroppar röda. Idag betraktas detta namn som nedsättande, och undviks. 

På [[franska]] används ibland termen ''amérindien'', en benämning som även [[Försvenskning|försvenskats]] till "amerinder". I svenska språket har ordet "indian" använts sedan 1680 och det sammansatta ordet "indianhövding" sedan 1852.<ref>{{bokref|titel=Nationalencyklopedins ordbok|år=1996|utgivare=Språkdata, Göteborg, och bokförlaget Bra böcker AB|isbn=91-7119-968-3}}</ref>

== Historia ==
=== Tidig historia ===
{{Huvudartikel|Paleoamerikaner}}
Fynd gjorda i Brasilien visar att en annan urbefolkning med gemensamt genetisk ursprung med Australiens aboriginer redan fanns där för 50&nbsp;000 år sedan. Denna urbefolkning verkar ha utrotats efter migrationen över [[Berings sund]] för omkring 17 000–11&nbsp;000 år sedan.<ref name="news.bbc.co.uk">{{webbref 
|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/sci/tech/430944.stm
|titel=Sci/Tech First Americans were Australian 
|hämtdatum=2010-05-24 
|utgivare=BBC}}</ref> Mänskligt [[DNA]] som har hittats i [[Oregon]] har daterats till 14&nbsp;300 år sedan<ref>http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/1154116, [[Science]], 2008-04-03</ref>. Arkeologiska fynd från i huvudsak Nord- och Mellanamerika men några även i Sydamerika har klassificerats som [[Cloviskulturen]] och daterats till för 13&nbsp;000 år sedan. Fynd som ej kan kategoriseras som Clovis men som dateras till äldre än 13&nbsp;000 år sedan kallas ofta för Pre-Clovis fynd.
; Teorin om Beringlandbryggan

[[Antropologi]]ska och [[Genetik|genetiska]] spår tyder på att befolkningen ursprungligen [[mänsklig migration|migrerade]] till de två amerikanska kontinenterna från [[Sibirien]] över [[Berings sund]] för omkring 17 000–11&nbsp;000 år sedan. Exakt när och hur denna första våg av invandring skedde, eller om kontinenten överhuvudtaget koloniserades på det sättet, är fortfarande omdiskuterat. Tidigare har antropologer varit överens om att de första emigranterna korsade sundet för omkring 12 000–10&nbsp;000 år sedan via den [[Beringia|landbrygga över Berings sund]] som existerade under den senaste [[istid]]en (26&nbsp;000–11&nbsp;000 år sedan). Därifrån ska de ha koloniserat kontinenterna via [[Alaska]]s och Kanadas inland som nyligen befriats från sitt istäcke.

Flera sentida upptäckter antyder dock att bosättningar funnits i Brasilien och [[Chile]] redan för 11&nbsp;500 år sedan, eller till och med tidigare<ref>Weber, George: "The Oldest Americans - archaeologcal sites", {{webbref|url=http://www.andaman.org/BOOK/chapter54/text54.htm |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-04-07 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080404110419/http://www.andaman.org/BOOK/chapter54/text54.htm |arkivdatum=2008-04-04 }}, 2007-09-30, (Läst 2008-04-07)</ref>. Följaktligen finns flera alternativa teorier, som inte nödvändigtvis motsäger varandra:
* De första asiatiska migranterna kan ha korsat landbryggan flera årtusenden tidigare och undvikit isen i norra Nordamerika genom att följa dess västkust, antingen till lands eller till havs längs med kusten. Denna sista hypotes motsägs av den uppenbara bristen på spår efter sjöfarare under denna period. Med tanke på att kusten numera ligger på havets botten efter höjningen av havsnivån efter istiden så väger den förklaringen inte så tungt.
* Korsandet av Berings sund kan har ägt rum före den senaste istiden, dvs för omkring 37&nbsp;000 år sedan, en teori som styrks av arkeologiska fynd i Sydamerika som daterats till före 12–14&nbsp;000 år sedan.
* Invandringen från Sibirien föregicks av folk från [[Oceanien]] som antingen seglade över [[Stilla havet]] eller tog sig över [[Beringia]] långt före de asiatiska folken. Anhängarna av denna teori menar att de äldsta spåren av människan i Sydamerika och på [[Baja California (halvö)|Baja California]] uppvisar tydliga icke-asiatiska drag som liknar [[aboriginer]]na i [[Australien]] eller de så kallade [[Negrito|negriterna]] i [[Sydostasien]] och på [[Andamanerna och Nikobarerna|Andamanerna]]. Dessa amerikanska stamfäder antas ha trängts undan av migranterna från Sibirien men ha kvarvarande ättlingar i den nu hotade ursprungsbefolkning som fortfarande lever i [[Eldslandet]].<ref name="news.bbc.co.uk"/>

[[Fil:Inuit women 1907.jpg|miniatyr|höger|196px|En inuitisk kvinna från Alaska, ca 1907.]]
[[Fil:Olmeca head in Villahermosa.jpg|miniatyr|196x196px|En av fyra olmekiska kolossalstatyer. I Mexico och Mellanamerika finns det gott om spår av uråldriga kulturer vars invånare hade icke-asiatiska drag.]]
De flesta antropologer och arkeologer är emellertid överens om att de genetiska och kulturella bevisen för ett sibiriskt ursprung för ursprungsamerikanerna är de mest tillförlitliga. Enligt dessa teorier har, med största sannolikhet, tre olika migrationer från Sibirien till Amerika ägt rum:

* Den första vågen kom till ett land som beboddes av stora [[däggdjur]] från slutet av [[pleistocen]]: [[Mammutar]], [[häst]]ar, [[Jättesengångare|jättetrögdjur]] och [[Ullhårig noshörning|ullhåriga noshörningar]]. [[Cloviskulturen]] ska vara en produkt av denna migrationsvåg och [[folsomkulturen]], som baserade sig på jakt på [[bisonoxe]], det som utvecklades från den. Med tiden ska dessa [[paleoamerikaner|paleoamerikanska kulturer]] ha spritt sig ända ner till [[Eldslandet]].
* Den andra vågen var förfäder till [[na-denespråk|na-denekulturerna]]. De levde framför allt i Alaska och västra Kanada, men några av dem emigrerade så långt söderut som till [[USA]]:s nordvästra stillahavskust och [[sydvästra USA]] och ska vara förfäder till [[dene]]-, [[apacher|apache]]- och [[navajo]]folken. 
* Med den tredje vågen kom [[inuiter]] och [[aleuter]] till Amerika. De kan ha tagit sig över havet, sedan landbryggan över Berings sund försvunnit.
* Nyligen har genetiska studier givit en antydan om att fyra olika migrationsvågor kan ha kommit från Asien. Det finns även belägg för en mer småskalig invandring från [[Europa]] på senare tid; människor som ska ha anammat en livsstil liknande inuiternas och [[yupik]]ernas under den senaste istiden.

En konsekvens av de successiva migrationsvågorna blev att stora grupper med liknande språk och, i viss utsträckning liknande drag, bosatte sig i olika områden av de två kontinenterna. De flesta folkgrupperna har i första hand varit lojala mot sin stam, men etnologer brukar försöka gruppera den enorma mångfalden i kontinenternas befolkning i större kulturområden utifrån geografiskt ursprung, lingvistiska likheter och levnadsmönster.

Många av dessa ursprungliga invånare i Amerika levde ett [[nomader|nomadiskt]] eller [[halvnomader|halvnomadiskt]] liv ända fram till den europeiska [[Kolonisation|kolonisering]]en av den [[Nya världen]]. Stora jordbruksbaserade [[civilisation]]er med monumental arkitektur, städer och avancerade styrelseskick uppstod dock kring [[Mississippifloden]], i [[Mexiko]], [[Centralamerika]] och [[Anderna]].

{{Se även|Mississippikulturen|Cahokia|Mesoamerika|mayafolket|olmeker|tolteker|zapoteker|aymara|inkafolket|Brasiliens ursprungsbefolkning}}

=== Den europeiska kolonisationen ===
[[Den europeiska koloniseringen av Amerika]] förändrade permanent och i grunden den amerikanska ursprungsbefolkningens livsvillkor och kulturer. Mellan år 1500 och 1900 undanträngdes de, och deras antal decimerades kraftigt av olika umbäranden såsom sjukdomar, krig och förslavning. De första ursprungsamerikaner som stötte på [[Christofer Columbus|Columbus]] var [[arawak]]erna på [[Hispaniola]]. De togs som slavar, och år 1550 återstod bara 500 individer. Ett [[sekel]] senare var de helt utrotade.

På 1500-talet förde spanjorer och andra européer med sig [[häst]]ar till Amerika. Några av hästarna lyckades smita och sprida sig i vilt tillstånd. Hästen, som ursprungligen kom från Amerika ([[hästdjur]] som ''[[Equus complicatus]]''), dog ut på kontinenten i slutet av den senaste istiden. Det europeiska återintroducerandet av hästen fick djupgående konsekvenser för de nordamerikanska urfolken på de [[Stora slätterna]]. Genom hästen kunde de lättare fånga sina byten, expandera kraftigt och öka handeln med omgivande stammar.

Européerna förde också [[sjukdom]]ar till Amerika. Européerna var [[Immunitet (biologi)|immuna]] mot sjukdomar som [[vattkoppor]] och [[mässling]], men det var inte ursprungsbefolkningen och dessa sjukdomar, i synnerhet [[smittkoppor]], visade sig mycket ödesdigra. Den europeiska utforskningen av Amerika åtföljdes av [[epidemi]]er som utplånade hela samhällen. Hur många ursprungsamerikaner som dog av smittorna är svårt att uppskatta, men enligt somliga bedömningar kan vissa befolkningsgrupper ha decimerats med upp till 80 %.

=== Nordamerika ===
{{Huvudartikel|Nordamerikas ursprungsbefolkning}}

==== USA ====
{{main|USA:s indiannationer}}
[[Fil:A smoky day at the Sugar Bowl--Hupa.jpg|miniatyr|stående|Uramerikan från [[Hupa]]stammen som spjutfiskar vid [[Sugar Bowl, Kalifornien]].]]
I USA kallades ursprungsbefolkningen, förutom den som finns i [[Alaska]], på [[Hawaii]] och på andra Stillahavsöar, förut för "amerikanska indianer" (''American Indians''). På senare tid används mer och mer benämningen "Inhemska amerikaner" (''Native Americans''). Ända från koloniseringens inledning uppstod strider mellan européer och ursprungsamerikaner. I början kunde grymheten vara ömsesidig, men med [[Indian Removal Act]] 1830 började den stegvisa fördrivningen av urfolken, ofta dikterad direkt från [[Washington D.C.|Washington]] och ofta med tusentals dödade ursprungsamerikaner som följd. Under senare hälften av 1800-talet förvisades till slut de återstående urfolkskulturerna till [[indianreservat|reservat]] samtidigt som [[bisonoxe]]n, [[präriefolkens]] traditionella jaktbyte, i princip utrotades. Deras språk, religion och kultur undertrycktes sedan genom förbud och försök att påtvinga dem [[kristendom]]. Under senare tid har dock ett gradvis erkännande av ursprungsbefolkningens rättigheter allt mer hamnat på den politiska dagordningen och i några fall har skadestånd utbetalats för grymheter som tidigare begåtts – ett viktigt erkännande för många ursprungsamerikaner.

Innan européernas ankomst uppvisade urfolkens kultur en enorm mångfald. Några särskilt framträdande hantverk var sömnad, textilkonst, keramik och ett formaliserat bildspråk i form av stiliserade skulpturer och [[fetischism (religion)|fetischer]] och [[sandmåleri]]. Mycket av konsten var intimt förknippad med [[förfäderskult]] och [[mytologi]]. Idag tillhör många ursprungsamerikaner en [[synkretism|synkretistisk]], kristen rörelse som kombinerar den kristna [[liturgi]]n med traditionella dans- och sångritualer till trummor. [[Diabetes]], [[hjärtsjukdomar]], [[cancer]], [[självmord]] och [[drogmissbruk]] är mycket högre bland ursprungsamerikaner än bland [[USA]]:s befolkning i allmänhet. Ursprungsamerikaner som övergripande grupp kan sägas tillhöra USA:s [[Arbetarklass|underklass]], då de är några av landets fattigaste.<ref>{{Webbref |url=http://collegian.csufresno.edu/2010/04/12/annual-american-indian-pow-wow-educates-tribal-members/ |titel=The Collegian Online: ''Annual American Indian pow wow educates tribal members'' |hämtdatum=2010-04-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120211130317/http://collegian.csufresno.edu/2010/04/12/annual-american-indian-pow-wow-educates-tribal-members/ |arkivdatum=2012-02-11 }}</ref>

<gallery mode="packed" heights="150" style="text-align:left">
Fil:American indians 1916.jpg|Ursprungsamerikaner 1916, Kalifornien.
</gallery>

==== Kanada ====
{{Huvudartikel|Kanadas ursprungsbefolkning}}

Ursprungsbefolkningen i Kanada kallas "ursprungliga folk" (''Aboriginal Peoples'') och ursprungsbefolkningen förutom [[inuiter]] och [[métis]], kallas [[First Nations]]. De utgör omkring 3 % av landets befolkning men, i det glest befolkade Kanada, upptar de ett betydligt större territorium än ursprungsfolken i USA. Liksom i USA har många First Nations kraftigt decimerats som följd av den officiella politiken. Stora vattenkraftsprojekt har tvingat bort tusentals ursprungsamerikaner (och inuiter) från deras traditionella territorium. Flera av Kanadas ursprungskulturer håller på att dö ut sedan den europeiska expansionen reducerat talare av olika språk till några få hundra. Engelska och franska har alltmer börjat ersätta ursprungsspråken. Unika är fortfarande de maritima ursprungskulturerna i Kanada liksom några av de inhemska [[skriftspråk]]en.

==== Mexiko ====
I det som idag är Mexiko fanns innan [[conquistador]]ernas ankomst en lång rad inhemska civilisationer: [[Olmeker]]na vars kultur blomstrade 1&nbsp;200–800 f.Kr. vid kusten till [[Mexikanska golfen]], [[Zapoteker]]na och [[mixteker]]na som levde i bergen i [[Oaxaca]] och i [[Tehuantepecnäset]], [[mayakulturen]] på [[Yucatán]]halvön och ned mot [[Centralamerika]], och [[azteker]]na som från sin huvudstad [[Tenochtitlán]] behärskade större delen av dagens Mexiko och alla folk som levde där när [[Hernán Cortés]] landsteg i [[Veracruz]].

I kontrast mot övriga Nordamerika blandades i [[Nya Spanien]] ursprungsbefolkningen med europeiska invandrare och så kallade [[mestiser]], personer med en spansk förälder och en ursprungsamerikansk, utgjorde snart majoriteten av kolonins befolkning. Betydande isolerade grupper av ''indigenas'', som ursprungsbefolkningen kallas idag, finns dock fortfarande kvar. Uppskattningsvis är omkring 60 % av dagens befolkning mestiser mot mellan 10 och 30 % av mer homogent ursprung, det vill säga till fullo från ursprungsbefolkningen. I [[Chiapas]], [[Oaxaca]] och i [[Yucatán]]s inland utgör ursprungsbefolkningen en majoritet. I centrala Mexiko utgör [[nahua]] (azteker), [[purépechas]] (Tarascan) och [[mixteker]] en betydande del av befolkningen. I norr finns bara små minoritetsgrupper: mot Stilla havet finns knappt några ursprungsamerikaner alls, men mot västkusten och gränsen mot USA lever [[tarahumara]] i [[Chihuahua (delstat)|Chihuahua]] och [[Yaqui (folk)|yaqui]] och [[Seri (folk)|seri]] i [[Sonora (delstat)|Sonora]].

Mexikaner är ofta mer stolta över sitt inhemska ursprung än sin spanska bakgrund vilket inte hindrar att landets ursprungsbefolkning utsätts för diskriminering och till och med öppen rasism. I vissa delar av landet – som [[Chiapas]], [[Oaxaca]], [[Puebla]], [[Guerrero]] och andra bergsregioner – har ursprungsbefolkningen lämnats utanför den sociala utveckling och modernisering som landet genomgått under de senaste 500 åren. Ursprungsbefolkningen åtnjuter inte, som i USA och Kanada, några förmåner som en officiell status ger. Exempelvis förföljs [[huichol]] i västra Mexiko och trakasseras av polisen när de försöker leva efter sina traditionella, religiösa seder och ceremonier.

=== Mesoamerika ===
==== Belize ====
I [[Belize]] utgör 45 % av befolkningen mestiser och omkring 10 % från [[mayafolket]].

==== Guatemala ====
I [[Guatemala]] utgörs ursprungsbefolkningen huvudsakligen av maya, som uppskattningsvis representerar 45 % av befolkningen. Emellertid talar omkring 40 % av befolkningen något av de över 20 inhemska språk som inte har någon officiell status, varför andelen ursprungsbefolkning kan vara så hög som 60 %.

=== Sydamerika ===
==== Brasilien ====
{{Huvudartikel|Ursprungsrörelsen i Brasilien}}
Av befolkningen i [[Brasilien]] utgör ursprungsbefolkningen över 300&nbsp;000 (1995) och omkring 150&nbsp;000 (1985) talade något av de 188 kvarvarande inhemska språken.

Arkeologiska fynd i Sydamerika har nyligen uppskattats vara 20&nbsp;000 år gamla samtidigt som [[genotyp]]en hos dessa fynd uppvisar mer likhet med afrikanska och australiensiska fynd än med de asiatiska från Nord- och Mellanamerika. Detta antyder att området ursprungligen varit bebott av människor som sedan absorberats av ättlingar till emigranterna från Sibirien. 

Det är svårt att hitta spår efter de första människorna i området eftersom klimatet i [[Amazonas regnskog|Amazonas]] gör att i princip alla spår av människan utplånas på omkring 1&nbsp;500 år. Men man har funnit högar med [[skaldjur]] som man tror är lämningar efter bosättningar som varit bebodda i mer än 5&nbsp;000 år och avlagringar av svartjord (''[[terra preta]]'') i landets inre som ger en bild av samhällen på upp till 10&nbsp;000 hushåll, ett tecken på en stratifierad och ekonomiskt utvecklad kultur.

==== Argentina ====
Hur stor andel av [[Argentina]]s sammanlagda befolkning som utgörs av ursprungsbefolkningen är omdiskuterat. De lägsta uppskattningarna anger omkring 300&nbsp;000 (0,7 % av befolkningen) och de mest generösa 2 miljoner (5,6 %). Bland ursprungsfolken finns bland andra [[toba (folkgrupp)|toba]], [[wichí]], [[mocoví]], [[pilagá]], [[chulupí]], [[diaguita]] Calchaquí, [[kolla (folkgrupp)|kolla]], [[guaraní]], [[Chorotes|chorote]], [[chané]], [[Tapiete|tapieté]], [[mapuche]], [[tehuelche]], [[abiponer]] och [[selk'nam]] (ona).

=== Övriga länder ===
Ursprungsbefolkningen utgör en majoritet av befolkningen i [[Bolivia]] och [[Peru]] och en betydande del av befolkningen i de flesta för detta spanska kolonierna. Undantag från denna regel är [[Costa Rica]], [[Kuba]], [[Argentina]], [[Dominikanska republiken]] och [[Uruguay]]. Tre urfolksspråk har status som officiella språk vid sidan av spanska: [[Quechua]] (Peru och Bolivia), [[Aymara]] (Bolivia) och [[Guaraní]] ([[Paraguay]]).

== Kultur ==
Trots att mångfalden bland de inhemska amerikanska kulturerna – språk, kläder och ceremonier – är enorm finns också en del gemensamma inslag som man ofta hittar över hela Amerika.

=== Konst och musik ===
Den amerikanska ursprungsmusiken i Nordamerika är nästan uteslutande monofonisk. Traditionellt består musiken av [[trumma]] som enda instrument även om [[flöjt]] ibland förekommer. Flöjternas stämning är inte exakt utan beror på längden på den träbit som instrumentet tillverkats av och på musikantens händer. Vanligen befinner sig dock hålen ett helt tonsteg från varandra och flöjter med för avvikande tonintervall används vanligen inte.

Musiken hos ursprungsbefolkningen i Mexiko och Centralamerika är ofta [[pentatonik|pentatonisk]]. Innan spanjorernas ankomst var den intimt förknippad med religiösa högtidligheter. Ett brett spektrum av instrument användes: trummor, flöjter, snäckor (som användes som trumpeter) med fler. Inga stränginstrument användes dock.

Konsten utgör en viktig egen kategori i världens konsthistoria med helt egna uttryck och förutsättningar. Betydande konstformer var bland annat: [[keramik]], [[Målarkonst|måleri]], [[smycken]], [[vävning]], [[skulptur]] och [[korgflätning]].

{{Se även|Uramerikanska religioner|Inuitisk konst|Primitiv konst|Robbie Robertson}}

== Lista över Nordamerikanska urfolksnationer ==
{{Kolumner|antal=5}}
* [[Abenakis]]
* [[Apacher]]
* [[Arapaho]]
* [[Arikara]]
* [[Assiniboiner]]
* [[Azteker]]
* [[Lakota|Brulé]]er
* [[Bannock]]
* [[Biloxi (indianstam)|Biloxi]]
* [[Blackfoot (indianstam)|Blackfoot]]
* [[Caddo]]
* [[Cayuga]]
* [[Cayuse (indianstam)|Cayuse]]
* [[Cherokeser]]
* [[Cheyenner]]
* [[Chickasawer|Chickasaw]]
* [[Chitimacha]]   
* [[Chinook (folk)|Chinook]]
* [[Chipewyer]]
* [[Choctaw]]
* [[Chumash]]
* [[Coeur D'Alene]]
* [[Comancher]]
* [[Comox]]
* [[Cree]]
* [[Creeker|Creek]]
* [[Kråkindianer|Crow]]
* [[Lenni Lenape|Delaware]]
* [[Dogrib]]
* [[Divikas]]
* [[Exarkerna]]
* [[Fox (indianstam)|Fox]]
* [[Fongolimockati]]
* [[Haida (folk)|Haida]]
* [[Hidatsa]]
* [[Hopi]]
* [[Hupa]]
* [[Huron]]
* [[Iowa (folkslag)]]
* [[Irokeser]]
* [[Kansa (folkgrupp)]] (Kaw, Kaw people, Kanza) 
* [[Kickapoo]]
* [[Kiowa]]
* [[Klamath]]
* [[Lenni Lenape]]
* [[Makah]]
* [[Maliseet]]
* [[Mandan]]
* [[Mi'kmaq|Micmac]]
* [[Miwok]]
* [[Modoc]]
* [[Mohawker]]
* [[Mohikan]]
* [[Mojave]]
* [[Mohegan]]
* [[Narragansett (indianstam)|Narragansett]]
* [[Innu|Naskapi]]
* [[Natchezer|Natchez]]
* [[Navajo]]
* [[Nezpercéer]]
* [[Niantic (folk)|Niantic]]
* [[Ojibwa]]
* [[Omaha (indianstam)|Omaha]]
* [[Oneida (indianstam)|Oneida]]
* [[Onondaga]]
* [[Osage]]
* [[Oto (urbefolkning)|Oto]]
* [[Paiute]]
* [[Pamlico]]
* [[Pawnee]]
* [[Pequot]]
* [[Pima]]
* [[Pipil]]
* [[Pocassett]]
* [[Pomo (indian)|Pomo]]
* [[Ponca]]
* [[Powhatan]]
* [[Pueblo]]
* [[Quapw]]
* [[Sauk]]
* [[Secotan]]
* [[Seneca (indianstam)|Seneca]]
* [[Seminole (indianstam)|Seminole]]
* [[Shawnee]]
* [[Shoshoner|Shoshone]]
* [[Siouxer]]
* [[Sinixt]]
* [[Spokane (indianstam)|Spokane]]
* [[Tabac (indian)|Tabac]]
* [[Tanana]]
* [[Tipai]]
* [[Tlingit]]
* [[Tonkawa]]
* [[Tsimshian]]
* [[Tuscarora]]
* [[Tututni]]
* [[Ute]]
* [[Walla walla]]
* [[Wampanoager]]
* [[Washo (indianstam)|Washo]]
* [[Wichita (indianstam)|Wichita]]
* [[Yahi]]
* [[Yakima]]
* [[Yamasee]]
* [[Yankton]]
* [[Yavapai]]
* [[Yokut]]
* [[Yuchi]]
* [[Yumaindianer|Yuma]]
* [[Yurok]]
* [[Zuniindianerna|Zuni]]
{{kolumner-slut}}

== Se även ==
*[[Nordamerikas ursprungsbefolkning]]
* [[Indianreservat]]
* [[USA:s urfolknationer]]
* [[First Nations]]
* [[Schamanism]]
* [[Naturfolk]]
* [[Asfaltsdjungelns indianer]]

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
* {{commons|Native Americans}}
* [http://www.f4world.org/ Föreningen Fjärde Världen]
* [https://web.archive.org/web/20051128150341/http://www.ainc-inac.gc.ca/ch/dec/wmn_e.html Kvinnor i Amerikas ursprungskulturer]
* [http://www.aaanativearts.com/colville-tribe/lake-indians.htm Sinixt Lake Indians] Engelsk text
* [https://web.archive.org/web/20101203031427/http://www.aaanativearts.com/index.htm Amerikas ursprungsbefolkning] Engelsk text

[[Kategori:Etniska grupper i Nordamerika]]
[[Kategori:Etniska grupper i Sydamerika]]
[[Kategori:Ursprungsfolk i Amerika]]
[[Kategori:Nordamerikas förhistoria]]

[[tr:Kızılderililer]]