Amursumphöna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Amursumphöna
Status i världen: Nära hotad[1]
Mandarin vízicsibe.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljRallar
Rallidae
SläkteZapornia
ArtAmursumphöna
Z. paykullii
Vetenskapligt namn
§ Zapornia paykullii
Auktor(Ljungh, 1813)
Utbredning
Marouette.mandarin.png
Synonymer
Porzana paykullii
Hitta fler artiklar om fåglar med

Amursumphöna[2] (Zapornia paykullii) är en fåtalig östasiatisk fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Amursumphönan är en medelstor (20-22 cm) sumphöna, något större än rödbrun sumphöna. Hjässa, ovansida och vingar är mörkt gråbruna, vissa med fin bandning på övre vingtäckarna. På undersidan syns svartvit bandning på flankerna, nedre delen av bröstet, buken och undre stjärttäckarna. Den korta näbben är grågrön och benen orangeröda. Lätet som hörs från skymning till gryning är ett snabbt spinnande eller trummande "tototototo..." övergående i en drill.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Amursumphönan häckar i nordöstra Asien i sydostligaste Ryssland (sydvästra Amurland och södra Ussuriland), nordöstra Kina (Heilongjiang, Jilin och Liaoning till Hebei och norra Henan) samt Korea.[5] Vintertid flyttar den till Sydostasien och Stora Sundaöarna.[3]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes den till släktet Porzana, men DNA-studier visar att den endast är avlägset släkt med typarten för Porzana småfläckig sumphöna och förs därför tillsammans med flera andra arter till ett annat släkte, Zapornia.[6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Amursumphönan är en skygg, tillbakadragen och dåligt känd fågel som häckar i låglänta våtmarker och fuktängar med grästuvor, buskar och småträd. Den hittas också nära byar och utmed odlingsfält. Vintertid påträffas den i fuktiga gräsmarker, träsk och risfält. Födan består mestadels av kräftdjur och insekter, men även frön. Den har också observerats äta mask och på en död fisk. I Ryssland häckar den från slutet av maj, monogamt men ibland i täta kolonier.[1][5]

Status[redigera | redigera wikitext]

Amursumphönan har ett rätt stort utbredningsområde, men är fåtalig och minskar dessutom i antal till följd av intensivare jordbruk. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar baron Gustaf von Paykull (1757-1826), svensk poet, entomolog och ornitolog.[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Zapornia paykullii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  5. ^ [a b] Taylor, B. & Bonan, A. (2019). Band-bellied Crake (Zapornia paykullii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53665 7 january 2018).
  6. ^ García-R, J.C., G.C. Gibb, and S.A. Trewick (2014), Deep global evolutionary radiation in birds: Diversification and trait evolution in the cosmopolitan bird family Rallidae, Mol. Phylogenet. Evol. 81, 96-108.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]