Ananas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ananas
കൈതച്ചക്ക.jpg
En ananasplanta med frukt.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Gräsordningen
Poales
Familj Ananasväxter
Bromeliaceae
Släkte Ananassläktet
Ananas
Art Ananas
A. comosus
Vetenskapligt namn
§ Ananas comosus
Auktor Merr., 1917
Hitta fler artiklar om växter med
Annanasfrukt, hel och i genomskärning.

Ananas (Ananas comosus) är en växt i familjen ananasväxter som ursprungligen hör hemma i Brasilien och Bolivia men som spridits runt i världen. Christoffer Columbus var den förste europé som fick smaka ananasen. Han hjälpte sedan till med spridningen av ananasen.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Ananas är en rosettväxt. Den trivs bäst i 25–30 grader och behöver ca. 1000–1500 mm regn per år. Det gör att den trivs väldigt bra i det tropiska Amerika, det enda ställe där den påträffas vilt.[1] En odlad ananasplanta lever i cirka 3 år. När plantan är 2–3 år bär den frukt, sedan vissnar den och dör. Ananasen har en frukttyp som kallas fruktförband som är en förenad spridningsenhet bildad av en stor mängd blommor runt stammen.

I FAO:s databas publiceras statistik om ananasskörd och ananasareal i världen under kategorin Production och underkategorin Crops.

Världens 15 största ananasproducenter
Nr Område Produktion
(ton)
Andel (%)
1 Costa Rica Costa Rica &&&&&&&&02915628.&&&&&02 915 628 10,67 %
2 Brasilien Brasilien &&&&&&&&02646243.&&&&&02 646 243 9,68 %
3 Filippinerna Filippinerna &&&&&&&&02507098.&&&&&02 507 098 9,17 %
4 Thailand Thailand &&&&&&&&01914830.&&&&&01 914 830 7,01 %
5 Indonesien Indonesien &&&&&&&&01835491.&&&&&01 835 491 6,72 %
6 Indien Indien &&&&&&&&01736740.&&&&&01 736 740 6,36 %
7 Nigeria Nigeria &&&&&&&&01464801.&&&&&01 464 801 5,36 %
8 Kina Kina[2] &&&&&&&&01432700.&&&&&01 432 700 5,24 %
9 Mexiko Mexiko &&&&&&&&&0817463.&&&&&0817 463 2,99 %
10 Ghana Ghana &&&&&&&&&0661500.&&&&&0661 500 2,42 %
11 Colombia Colombia &&&&&&&&&0652759.&&&&&0652 759 2,39 %
12 Angola Angola &&&&&&&&&0599156.&&&&&0599 156 2,19 %
13 Vietnam Vietnam &&&&&&&&&0591456.&&&&&0591 456 2,16 %
14 Venezuela Venezuela &&&&&&&&&0468643.&&&&&0468 643 1,71 %
15 Taiwan Taiwan &&&&&&&&&0456243.&&&&&0456 243 1,67 %
Total världsproduktion &&&&&&&027328308.&&&&&027 328 308 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste användningsområdena för ananasens frukt är i olika efterrätter och fruktsallader. Frukten är vanlig i frukt- och grönsaksdiskarna, numera inte enbart vid jul utan även andra tider på året.

För att kunna ätas måste det taggiga skalet och det träiga partiet i mitten av frukten (ananasstocken) avlägsnas. Därför har konserverad, skivad ananas ofta formen av en relativt smal ring med ett stort hål i mitten. I konserverad form är även mindre ananasbitar vanliga. Ananas kan också köpas som kanderade fruktbitar. Ananasfrukten kan väga över 2 kg. Den vanligaste pollinatören av ananas är kolibrin.

Om du äter färsk ananas kan du efter ett tag märka en stickande känsla i gommen och på tungan. Detta är på grund av att ananasen innehåller ett enzym som heter bromelin. Bromelin är ett proteinförtärande enzym och därför irriteras både hud och slemhinnor vid kontakt med enzymet.

Bromelin (även bromealin) extraherat från ananasen används inom medicinen bland annat som ett antiinflammatoriskt medel som appliceras utvärtes. Forskning visar även på att bromelin potentiellt kan användas vid behandling av tarmcancer.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Fyra varianter erkänns:

  • dvärgananas (var. ananassoides (Baker) Coppens & Leal)
  • skärmananas (var. bracteatus (Lindl.) Coppens & Leal)
  • var. erectifolius (L B Smith) Coppens & Leal
  • var. parguazensis (Camargo & L.B.Smith) Coppens & Leal

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olsson, Olle G.: ananas i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 augusti 2015.
  2. ^ Kina utom Hongkong Hongkong, Macao Macao och Taiwan Taiwan
  3. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 17 maj 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 19 augusti 2017. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]