Anders Kjellberg (sociolog)
Anders Kjellberg, född 15 april 1945 i Motala, är en svensk sociolog och professor i sociologi vid Lunds universitet.[1]
Utbildning
Kjellberg avlade 1964 studentexamen på reallinjens matematiska gren vid Högre allmänna läroverket i Linköping.[1] Han blev 1971 politices magister och filosofie magister vid Lunds universitet.[1] Han avlade 1972 ämneslärarexamen i historia och samhällskunskap vid lärarhögskolan i Linköping och disputerade 1983 i sociologi vid Lunds universitet på avhandlingen Facklig organisering i tolv länder (Lund: Arkiv förlag).[2] [3] Avhandlingen tillkom inom forskningsprojektet "Sverige under socialdemokratin 1932-76".[4]
Undervisning och forskning
Åren 1974-1978 undervisade han vid Roskilde universitetscenter i Danmark. Kjellberg var 1986-1990 forskarassistent i "beteendevetenskaplig forskning med internationell inriktning" vid samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund och därefter universitetslektor i sociologi vid Lunds universitet. Han blev 1990 docent i sociologi vid samma universitet. 2010 befordrades han till professor och installerades året därpå. Han var åren 1999-2007 även verksam som forskare vid Arbetslivsinstitutet.[5] Anders Kjellbergs forskning omfattar bland annat facklig organisationsgrad[6] och partsrelationer ur ett historiskt och internationellt perspektiv, koncernfackligt samarbete[7], kollektivavtalens täckningsgrad[8], arbetsgivarnas organisering och strategier[9], arbetslöshetsförsäkringens utformning i Sverige och andra länder med fackliga a-kassor samt arbetskraftsmigration från länder utanför EU och EES.[10]
Han är ledamot av TAM-Arkivs forskningsråd.[11]
Priser och utmärkelser
Kjellberg erhöll SO:s forskningspris 2015 för sin forskning om förändringarna i a-kassereglerna och deras effekter på a-kassornas organisationsgrad.[12] [13] Han mottog Rudolf Meidner-priset[14] 1998 för boken Fackliga organisationer och medlemmar i dagens Sverige (Lund 1997; ny, utvidgad upplaga 2001).[15] [16] Han tilldelades Lars Salvius-föreningens stipendium 2001 och 2015.[17]
Bibliografi
Noter
- ^ [a b c] Professorsinstallation 18 mars 2011, sid. 15
- ^ Information om doktorsavhandlingen i LUP (Lunds universitets publikationer)
- ^ Lista på avhandlingar i sociologi vid Lunds universitet t o m 2014
- ^ "Sverige under socialdemokratin: en första översikt" i Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia nr 15-16 1979
- ^ Forskare vid Arbetslivsinstitutet
- ^ "Kan fackets försvagning hejdas - facklig styrka och organisering i en globaliserad värld" i Ingemar Lindberg och Anders Neergaard (red.) Bortom horisonten – fackets vägval i globaliseringens tid, Premiss förlag 2013
- ^ “Framväxten av koncernfackligt samarbete inom metallindustrin” i Lars Lagergren & Annette Thörnquist (red.) Finspång – en bit av folkhemmet. Sju uppsatser om ett industrisamhälle under 1900-talet, Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) 2006, sid 177-239
- ^ Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, Department of Sociology, Lund University. Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2017:1
- ^ "Arbetsgivarstrategier i Sverige under 100 år"i Carsten Strøby Jensen (red.) Arbejdsgivere i Norden. En sociologisk analyse af arbejdsgiverorganisering i Norge, Sverige, Finland og Danmark (Nord 2000:25; 436 sid) Nordiska Ministerrådet, København 2001, sid 155-284
- ^ "Arbetskraftsinvandring från tredje land i restaurang- och städbranscherna", (tillsammans med Olle Frödin) i Catharina Calleman & Petra Herzfeld Olsson (red.) Arbetskraft från hela världen. Hur blev det med 2008 års reform? Stockholm: Delegationen för migrationsforskning (Delmi) Rapport nr 2015:9 (sid. 150-199)
- ^ TAM-Arkivs forskningsråd
- ^ SO delar ut forskningspris till Anders Kjellberg
- ^ Han får pris för forskning om a-kassa och fack
- ^ Mottagarna av Rudolf Meidner-priset
- ^ Om de olika upplagorna av boken Fackliga organisationer och medlemmar i dagens Sverige
- ^ Information om boken i LUP (Lunds universitets publikationer)
- ^ Östgöta Correspondenten 21/12 2001: ”Namn idag” respektive LUM (Lunds universitets magasin) nr 9 2015, sid. 39