Hoppa till innehållet

Anders Lindblad

Från Wikipedia
Anders Lindblad
Född10 januari 1866[1][2][3]
Borgeby församling[1][4][2], Sverige
Död16 september 1937[1][2][3] (71 år)
Örgryte församling[1][2][5]
BegravdVästra kyrkogården, Göteborg[6]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1], redaktör[7][1], skomakargesäll[7][3]
Befattning
Andrakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1908–1911)[2][3]
Förstakammarledamot, Södermanlands läns valkrets (1912–1918)[2][3]
Förstakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1919–1934)[2][8]
ArbetsgivareNy Tid (1892–1898)[7][3][3]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[8]
MakaHeinriette Anna Mierwald
(g. 1897–)[1][3]
Beria Alfhild Berntsdtr
(g. 1915–)[1][3]
FöräldrarChristen Andersson[1][9]
Boel Truedsdotter[1][9]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Anders Christenson Lindblad, A.C. Lindblad, född 10 januari 1866 i Borgeby församling, Malmöhus län, död 16 september 1937 i Göteborg,[10] var en svensk redaktör och socialdemokratisk riksdagsman.

Lindblad arbetade som skomakare i Köpenhamn 1886–1889 och i Tyskland 1889–1892. Han kom 1892 till Göteborg och tog anställning som medarbetare på den socialdemokratiska tidningen Ny Tid, för vilken han 1898–1916 var huvudredaktör och ansvarig utgivare. 1911 blev han också redaktör och ansvarig utgivare för Västra Sveriges Folkblad. Som riksdagsman var han ledamot av riksdagens andra kammare 1908–1911 för Göteborgs stads valkrets och tillhörde 1912–1934 första kammaren, invald i Södermanlands läns valkrets (1912–1918) samt Göteborgs stads valkrets (1919–1934). Han blev socialdemokraternas starke man i Göteborg.

Lindblad har fått en gata på Hisingen i Göteborg uppkallad efter sig, A C Lindblads Gata.

Han var med och bildade Kooperativa förbundet.

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Anders C Lindblad, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10449, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfTmQ, läst: 5 februari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i] Torsten Dahl (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok 4. I-Lindner, vol. 4, Albert Bonniers Förlag, 1948, s. 622, läs onlineläs online, läst: 28 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 februari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Örgryte kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/GLA/13678/F/7 (1933-1942), bildid: 00054606_00131, död- och begravningsbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/GLA/13678/F/7, läs onlineläs online, ”230, (Sept),1, , Lindblad, Anders redaktör...66, 10/1..... 1701, Cirrhosis hepatis”.[källa från Wikidata]
  6. ^ Lindblad, Anders Christenson, Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Branting och hans garde : politiska silhuetter, s. 45, läs onlineläs online, läst: 28 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 39, läs onlineläs online, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Borgeby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13036/C I/4 (1861-1883), bildid: A0025813_00018, födelse- och dopbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/4 SE/LLA/13036/C I/4, läs onlineläs online, ”5, Jan, 10, Jan, 14, Anders ,Husm Christen Andersson H(ustru). Boel Truedsdotter”.[källa från Wikidata]
  10. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Branting, Hjalmar (1929). Tal och skrifter. 10, Stridskamrater och vänner. Stockholm: Tiden. sid. 235-238. Libris 7684