Örgryte församling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Örgryte församling
Församling
Örgryte gamla kyrka
Land Sverige Sverige
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Kontrakt Nylöse kontrakt
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Folkmängd 16 085 (2014)[1]
 - män 7 816 (2014)[1]
 - kvinnor 8 269 (2014)[1]
Medlemmar 10 385 (65 %) (2014)[2]
Församlingskod 148016
Pastoratskod 080306
Webbplats: Officiell webbplats

Örgryte församling är en församling i Nylöse kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Göteborgs kommun i Västra Götalands län (Västergötland) och utgör ett eget pastorat sedan 1883. Församlingen omfattar stadsdelarna Delsjön, Torp, , Skår och Kallebäck samt del av stadsdelarna Gårda och Lunden.[3]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Församlingen har medeltida ursprung. År 1619 utbröts Göteborgs svenska församling (från 1633 Domkyrkoförsamlingen i Göteborg), 1700 Amiralitetsförsamlingen (Karl Johan) och 11 maj 1786 Mariebergs församling.

Församlingen ingick till 1712 som annexförsamling i pastorat med Nylöse församling som moderförsamling åtminstone från 1528 till 1544 och från 1571 till 1619, med Partille församling som moderförsamling från 1546 till 1571 och med Göteborgs Gustavi församling (Domkyrko) från 1619 till 1712. Efter sammanslagning med Hospitalsförsamlingen 1712 (beslut av rådsregeringen den 21 maj 1712, efter att konungen bifallit den 30 oktober 1711[4]) blev Örgryte på nytt ett eget pastorat. Vid 1700-talets slut kom Örgryte, tillsammans med Råda och Styrsö att räknas som annex till Fässberg[5]. Fram till 1 maj 1883 var församling moderförsamling i pastoratet Örgryte och Göteborgs hospitalsförsamling (Nylöse) som även omfattade Mariebergs församling mellan 1786 och 1820 och Amiralitetsförsamlingen/Karl Johans församling från 1805. Från 1 maj 1883 utgör församlingen ånyo ett eget pastorat.[6]

I borgerligt avseende införlivades församlingen 1922 med Göteborg och i kyrkligt 1938.[3]

Stadsdelen Sävenäs överfördes 1951 till den nybildade Härlanda församling och delar av stadsdelen Lunden överfördes 1969 till S:t Pauli församling.[3]

Inkorporeringar[redigera | redigera wikitext]

  • Frälsehemmanet Krokslätt Norgården, 3/80 mantal, genom kungligt brev den 3 november 1870.
  • Genom kungligt brev den 3 mars 1882 från 1 januari 1883, 1/12 mantal av Krokslätt Norregården, kallat Landala, samt egendomen Gibraltar eller 135,549/1,022,560 mantal av Krokslätt Kongegården och den till 1/32 mantal av sistnämnda hemman hörande utmark (utom en torvmosse).
  • Genom kungligt brev den 21 augusti 1903 från 1904 års ingång 2/5 mantal av Stora Änggården samt delar om totalt 601/18,060 mantal av Lilla Änggården.
  • Genom kungligt brev den 12 juni 1908 och från 1909, 7/16 mantal Kålltorp nr 1 i Nedergård, 5/6 mantal och 1/720 mantal av Kålltorp nr 2 Övergård, lägenheten Kålltorp nr 3 samt vissa andra områden.
  • Genom kungligt brev den 14 april 1917 och från 1918 års ingång den del av hemmanet Änggården nr 1 i Örgryte socken, med 1/60 mantal med vissa undantag av den del av samma hemman, 1/20 mantal.
  • Jämlikt kungligt brev den 19 augusti 1921 införlivades från 1922 års ingång återstoden av Örgryte kommun, med en areal av 1 849 hektar, med de tre municipalsamhällena, Gårda, Lunden och Krokslätt.[7]

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Areal[redigera | redigera wikitext]

Örgryte församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 16,6 kvadratkilometer, varav 14,4 kvadratkilometer land.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Folkmängden per församling 2014-12-31 enligt indelningen 2015-01-01” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/370352. Läst 6 april 2015. 
  2. ^ ”Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2014 per församling, kommun och län samt riket” (pdf). Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1245280&ptid=48063. Läst 27 augusti 2015. 
  3. ^ [a b c] Göteborgs kommunalkalender, (1978), s. 403
  4. ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Enväldets och det stora Nordiska krigets skede (1680-1718), [Del l:ll], professor Helge Almquist, skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1935, s. 434
  5. ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 289
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, Göteborg 1923, s. 15
  8. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 
  • Göteborgs kommunalkalender 1978, [årgång L], utgiven av Göteborgs Stadskansli 1978

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]