Anders Tegnell

Från Wikipedia
Anders Tegnell
Anders Tegnell vid en presskonferensKarolinska institutets område i Solna i april 2020.
Född17 april 1956 (68 år)
Uppsala församling, Uppsala län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragLäkare och ämbetsman
Känd förStatsepidemiolog under Covid-19-pandemin i Sverige
FöräldrarIngemar Tegnell (1932–2017)
Karin, född Olsson (1931–1972)

Nils Anders Tegnell, född 17 april 1956 i Uppsala församling[1] i Uppsala, är en svensk läkare och ämbetsman. Han var mellan 2013 och 2022 statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Han var mycket ofta förekommande i svenska medier under Covid-19-pandemin.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Tegnell tillbringade sin första tid i Uppsala, där fadern Ingemar Tegnell (1932–2017) studerade till agronom och modern Karin, född Olsson (1931–1972), arbetade vid Postverket.[2] Han växte därefter upp i Linköping, med undantag för en tid i Etiopien, där fadern arbetade med olika utvecklingsprojekt.[3] Tegnell studerade under gymnasietiden vid Katedralskolan i Linköping.[4]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Tegnell avlade 1985 läkarexamen vid Lunds universitet. Han tjänstgjorde därefter som AT-läkare vid Östersunds sjukhus.[5] Han genomförde sin specialistutbildning i Linköping och inriktade sig då på infektionssjukdomar.[6] År 1990 deltog han som länets infektionsläkare i vården av en person som drabbats av en oidentifierad blödarfeber.[7][8]

Tegnell har under flera perioder varit verksam utomlands. Mellan 1990 och 1993 arbetade han för Världshälsoorganisationen (WHO) i Laos.[9] År 1995 utbröt ebolafeber i staden Kikwit, belägen 25 mil öster om dåvarande Zaires huvudstad Kinshasa. Tegnell, som då var smittskyddsläkare i Linköping samt knuten till Linköpings universitet, ingick i den grupp svenska experter tillhöriga Läkare utan gränser som reste dit på uppdrag av Räddningsverket.[7][10] Sjukhuspersonalen hade då övergivit sjukhuset av rädsla för smittan. I efterhand har Tegnell berättat att det i Sverige fanns en oro för att gruppen skulle ta med sig sjukdomen tillbaka till Sverige.[11] Gruppen satte läkarstudenter att undervisa befolkningen i byarna runtom staden hur man bäst undvek smittan. Studenterna tog sig till byarna på cyklar, som flugits ner från Sverige.[4] Tegnell arbetade senare vid EU-kommissionen i Luxemburg med bakterier som kan användas för terrorändamål, exempelvis mjältbrand.[8]

Tegnell disputerade 2003 i medicin vid Linköpings universitet; avhandlingen[12] handlar om infektionsrisker vid hjärtkirurgi. Följande år avlade han en naturvetenskaplig masterexamen i epidemiologi vid London School of Hygiene & Tropical Medicine vid University of London.[5][13] Åren 2004 och 2005 arbetade han vid Smittskyddsinstitutet och från 2005 vid Socialstyrelsen,[5] där han mellan 2010 och 2012 var medicinalråd och chef för Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.[5][14] Han var 2012 och 2013 avdelningschef vid Smittskyddsinstitutet.[5]

Anders Tegnell utanför Karolinska institutet i Solna under en presskonferens under coronavirusutbrottet 2020–2021.

Tegnell utsågs 1 mars 2013 till statsepidemiolog,[15] först vid Smittskyddsinstitutet och från och med den 1 januari 2014 vid Folkhälsomyndigheten. I samband med coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige blev han flitigt intervjuad i svenska och utländska medier om Folkhälsomyndighetens arbete med att begränsa smittspridningen inom landet.[16] I sin roll som statsepidemiolog mötte Tegnell såväl beröm som kritik för den svenska strategin för att möta coronapandemin.[17] Den 14 mars 2022 avslutade Tegnell sin tjänst som statsepidemiolog för att arbeta för WHO[18], en anställning han sedermera inte fick.[19] Tegnell är nu (2023) senior rådgivare med fokus på internationellt samarbete på Folkhälsomyndigheten.[20]

Tegnell invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 2005.[5] Hans inträdesanförande handlade om pandemiernas påverkan på samhället.[21] År 2020 utsågs Tegnell till Årets alumn vid Linköpings universitet.[22]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

År 2023 beskrev Tegnell sitt perspektiv på pandemin i boken Tankar efter en pandemi. Och lärdomarna inför nästa.[23]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Anders Tegnell är gift med Margit Neher (född 1959), med vilken han har tre döttrar.[4] Han är bosatt i Vreta kloster i Östergötland.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Ekengren, Lars-Gunnar; Jöred, Pelle (1958). Postmatrikel 1958. Stockholm: Postverket. sid. 568. https://runeberg.org/postmatr/1958/0568.html .
  3. ^ Tegnell & Härgestam 2023, s. 101-110.
  4. ^ [a b c] ”Okända tragedin som formade Anders Tegnell”. Expressen. 2 april 2020. https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/okanda-tragedin-som-formade-anders-tegnell/. Läst 18 april 2020. 
  5. ^ [a b c d e f] Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 61. ISBN 978-91-980878-8-8 .
  6. ^ ”Curriculum Vitae – Anders Tegnell”. Europeiska smittskyddsmyndigheten. Arkiverad från originalet den 13 april 2020. https://web.archive.org/web/20200413011607/https://www.ecdc.europa.eu/sites/default/files/media/en/aboutus/governance/af/Documents/Curriculum%20vitae%20-%20Anders%20Tegnell.pdf. 
  7. ^ [a b] Håkan Lövström (15 maj 1995). ”De reser till dödssmittan”. Aftonbladet. 
  8. ^ [a b c] Westerlund, Torbjörn (18 april 2016). ”Mötte första patienten med blödarfeber”. corren.se. https://corren.se/nyheter/motte-forsta-patienten-med-blodarfeber-om4099745.aspx. Läst 6 maj 2020. 
  9. ^ Tegnell & Härgestam 2023, s. 111-123.
  10. ^ Svenska experter i Kikwit. Tidningarnas telegrambyrå. 18 maj 1995. 
  11. ^ Tegnell & Härgestam 2023, s. 124-135.
  12. ^ Tegnell, Anders (2002) (på engelska). The epidemiology and consequences of wound infections caused by coagulase negative staphylococci after thoracic surgery. Linköping University Medical Dissertations, 0345-0082. Linköping: Linköpings universitet. Libris oai:DiVA.org:liu-26672. ISBN 91-7373-186-2 
  13. ^ ”Anders Tegnell, CV på Linkedin”. https://se.linkedin.com/in/anders-tegnell-5b4a1083. 
  14. ^ Sveriges statskalender 2010. Stockholm: Fritzes. 2010. sid. 254 .
  15. ^ Manzoor, Amina (26 februari 2013). ”Blir ny statsepidemiolog”. Läkemedelsvärlden. https://www.lakemedelsvarlden.se/blir-ny-statsepidemiolog/. Läst 29 april 2020. 
  16. ^ ”Das sind die Gesichter der Corona-Krise”. Neue Zürcher Zeitung. 13 april 2020. https://www.nzz.ch/panorama/das-sind-die-gesichter-der-corona-krise-ld.1550721. Läst 13 april 2020. 
  17. ^ ”Tegnell bemöter kritik mot svensk strategi”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/2GQBd4. Läst 21 oktober 2020. 
  18. ^ ”Anders Tegnell till internationellt vaccinuppdrag för WHO — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2022/mars/anders-tegnell-till-internationellt-vaccinuppdrag-for-who/. Läst 9 mars 2022. 
  19. ^ ”Anders Tegnell får inte toppjobb på WHO”. sr.se. https://sverigesradio.se/artikel/anders-tegnell-far-inte-toppjobb-pa-who. Läst 5 augusti 2022. 
  20. ^ Tegnell & Härgestam 2023, s. 214.
  21. ^ Tegnell, Anders (2007). ”Pandemiernas påverkan på samhället”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (5/2007): sid. 76–79. https://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/075/kkrvaht_5_2007_6.pdf. 
  22. ^ ”Rustad med tålamod mot gäckande coronavirus”. liu.se. https://liu.se/nyhet/rustad-med-talamod-mot-gackande-coronavirus-alumn-2020. Läst 6 mars 2023. 
  23. ^ Tegnell & Härgestam 2023.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tegnell, Anders; Härgestam, Fanny (2023). Tankar efter en pandemi. Och lärdomarna inför nästa. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 9789127183131 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Annika Linde
Sveriges statsepidemiolog
2013–2022
Efterträdare:
Anders Lindblom