Pandemi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Se även: epidemi
Pandemi
1918FluVictimsStLouis.jpg

Ett fotografi från Spanska sjukans dagar.


En pandemi (grekiska: pandemias, ”hela folket”), förr farsot, är en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många individer.[1] Från att ha varit en medicinsk term har uttrycket under 2000-talet kommit att bli en del av vardagsspråket.[2] Exakt var skiljelinjen går mellan pandemier och mindre allvarliga sjukdomsutbrott är föremål för diskussion, men den klassiska definitionen lyder:

en epidemi som uppstår över hela världen eller över ett mycket stort område, som korsar internationella gränser och vanligtvis påverkar ett stort antal människor
Martin Holmbergs översättning[3], efter Dictionary of Epidemiology.[4]

Drabbas bara enskilda länder talar man istället om en epidemi.[4]

En epidemi kategoriseras inte som pandemi om den inte kontinuerligt infekterar många människor. Det räcker alltså inte att en epidemi är spridd över stora delar av världen och orsakar många dödsfall – den måste även vara smittsam. En epidemi som förekommer och sprids hos en begränsad grupp av människor eller geografiskt område, eller där antalet drabbade är på en jämn och konstant nivå, definieras som en endemi.

Större pandemier[redigera | redigera wikitext]

Ofta har det varit influensa, pest, kolera eller tyfus som orsakat pandemier, men även smittkoppor och tuberkulos. Pandemier av pest har utbrutit åtminstone tre gånger, varje gång med start i Kina:

  • Justinianska pesten nådde bysantinska riket 541–542 e.Kr. och har fått sitt namn efter kejsar Justinianus I.
  • Digerdöden i mitten av 1300-talet.
  • Ett tredje pestutbrott började i Kina 1894.
  • Spanska sjukan, 19181921 minst 35 000 svenskar avled. Totalt uppgick antalet döda till 50–100 miljoner i hela världen.[5]
  • Asiaten, 1957 minst 300 000 svenskar insjuknade.
  • Hongkong-influensan, 19681970. Det uppskattas att 1 miljon människor kan ha insjuknat under åren 1968–70.
  • H1N1-utbrottet 2009, 20092010, med 18 500 läkarbekräftade dödsfall totalt i världen, men det totala antalet dödsfall har senare uppskattats till 201 000.[6] Den 11 juni 2009 uppgraderades influensan (A/H1N1) till pandemi av Världshälsoorganisationen.[7]
  • Covid-19, 2019– pågående. Den 11 mars 2020, efter att över 100 000 människor smittats, kategoriserade WHO Covid-19 som en pandemi. Det nya coronaviruset SARS-CoV-2 upptäcktes först i Wuhan i Kina i slutet av 2019 och har spridit sig till stora delar av världen. Detta är ett pågående utbrott och antalet insjuknade ökar.

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of epidemics and pandemics.
Pandemi Start Slut Antal döda Antal infekterade Orsak Direkt orsak Ursprungsland Spridningskarta
Justinianska pesten 541[8] 747[8] 25 000 000 Yersinia pestis Egypten
Digerdöden 1347 1353 75 000 000[9] Y. pestis människoloppa[10] Ukraina
Pesten i Ryssland 1770–1772 1770 1772 Moldavien
Den första kolerapandemin 1817 1824 Vibrio cholerae Indien
Den andra kolerapandemin 1829 1852 V. cholerae Indien
Den tredje kolerapandemin 1846 1860 V. cholerae Indien
Polio 1881 poliovirus Sverige
Ryska snuvan 1889 1890 1 000 000 H2N2 eller H3N8 (föreslagna) Ryssland
Spanska sjukan 1918 1920 50 000 000[11] 500 000 000[11] H1N1 första världskriget USA[12]
Asiaten 1956 1958 1 100 000 H2N2 Kina
Hongkonginfluensan 1968 1969 1 100 000 H3N2 Brittiska Hongkong
H1N1-utbrottet 2009 2009 2010 151 700

(575 400)

H1N1/09-pandemiviruset USA
Coronaviruspandemin 2019–2021 2019-12-08[13] 1 995 037[14] 92 262 621[14] SARS-CoV-2 Kina COVID-19 Outbreak World Map per Capita.svg

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Epidemi, pandemi och endemi – vad är skillnaden?”. Dagens Hälsa. https://www.dh.se/epidemi-pandemi-och-endemi-vad-ar-skillnaden/. Läst 27 januari 2021. 
  2. ^ Holmberg 2020, s. 12.
  3. ^ Holmberg 2020, s. 57.
  4. ^ [a b] Miquel Porta (red.) (3 juli 2008) (på engelska). Dictionary of Epidemiology. Oxford University Press. sid. 179. ISBN 978-0-19-531449-6. http://books.google.com/books?id=3Dr8dyuzvTkC&pg=PA179. Läst 15 februari 2015 
  5. ^ http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svininfluensan
  6. ^ ”Estimated global mortality associated with the first 12 months of 2009 pandemic influenza A H1N1 virus circulation: a modelling study”. http://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099%2812%2970121-4/fulltext. Läst 27 februari 2017. 
  7. ^ ”Current WHO phase of pandemic alert for Pandemic (H1N1) 2009” (på engelska). GAR (Global Alert and Response). World Health Organization. 2009. http://www.who.int/csr/disease/swineflu/phase/en/. Läst 15 februari 2015. 
  8. ^ [a b] Hays, J. N. (2005) (på engelska). Epidemics and Pandemics: Their Impacts on Human History. ABC-CLIO. sid. 23. ISBN 978-1-85109-658-9. https://books.google.se/books?id=GyE8Qt-kS1kC&pg=PA23. Läst 6 april 2020 
  9. ^ Gould, George Milbry (1966) (på engelska). Anomalies and Curiosities of Medicine. Blacksleet River. ISBN 978-1-4499-7722-1. https://books.google.se/books?id=TDZvCfUVO0QC&pg=PA617&dq=75000000+black-death+dupony&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwj-lfDgitfoAhVhi8MKHTnsDPkQ6AEIKDAA#v=onepage&q=75000000%20black-death%20dupony&f=false. Läst 7 april 2020 
  10. ^ ”Människoloppor förde pesten till Europa”. illvet.se. https://illvet.se/medicin/sjukdomar/manniskoloppor-forde-pesten-till-europa. Läst 6 april 2020. 
  11. ^ [a b] ”1918 Pandemic (H1N1 virus) | Pandemic Influenza (Flu) | CDC” (på engelska). www.cdc.gov. 22 mars 2020. https://www.cdc.gov/flu/pandemic-resources/1918-pandemic-h1n1.html. Läst 6 april 2020. 
  12. ^ ”Spanische Grippe müsste Kansas-Grippe heissen” (på tyska). uncut-news.ch. 13 mars 2020. https://uncut-news.ch/2020/03/13/spanische-grippe-muesste-kansas-grippe-heissen/. Läst 6 april 2020. 
  13. ^ ”WHO | Novel Coronavirus – China”. WHO. 12 januari 2020. http://www.who.int/csr/don/12-january-2020-novel-coronavirus-china/en/. Läst 6 april 2020. 
  14. ^ [a b] ”WHO COVID-19 Dashboard”. who.sprinklr.com. https://who.sprinklr.com/. Läst 17 maj 2021. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Martin (2020). Pandemier och epidemier: från kolera till covid-19 i ett tvärvetenskapligt perspektiv (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Libris 6j0245c04gpdj3d5. ISBN 9789144142692 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]