Strontium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
strontium
Nummer
38
Tecken
Sr
Grupp
2
Period
5
Block
s
Ca

Sr

Ba
RubidiumStrontiumYttrium
   


Generella egenskaper
Ämnesklass      Alkalisk jordartsmetall
Relativ atommassa 87,62(1) u
Utseende silvrigt vit
Fysikaliska egenskaper
Densitet 2630 kg/m3 (273 K)
Smältpunkt 1050 K (769 °C)
Kokpunkt 1655 K (1384 °C)
Molvolym 33,94
Smältvärme 8,3 kJ/mol
Ångbildningsvärme 144 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 219 pm
Kovalent radie 192 pm
1:a jonisationspotential 549,5 kJ/mol
2:a jonisationspotential 1064,2 kJ/mol
3:e jonisationspotential 4138 kJ/mol
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Kr] 5s2
e per skal 2,8,18,8,2
Elektronkonfiguration
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 2 (stark bas)
Elektronegativitet 0,95 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur kubisk ytcentrerad
Elektrisk konduktivitet 7,62·106 A/(V × m)
Magnetism paramagnetisk
Mohs hårdhet 1,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Strontiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
84Sr 0,56 %
Stabil
85Sr syntetisk 64,84 d ε
γ
-
0,514
85Rb
-
86Sr 9,86 %
Stabil
87Sr 7,0 %
Stabil
88Sr 82,58 %
Stabil
89Sr {syn.} 50,52 d ε
β-
1,49
0,909
89Rb
89Y
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Strontium är ett grundämne som är del av gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 38 och kemiskt tecken Sr. I ren form är den en mjuk och silvervit metall. Strontium är kraftigt kemiskt reaktivt och måste förvaras skyddat från luft och vatten, i till exempel fotogen. Isotopen strontium-90 förekommer i radioaktivt nedfall efter atombomber och har en halveringstid på 28 år. 90Sr är farlig då strontium på grund av sin likhet med kalcium lagras i skelettet, och försök med råttor har visat att ämnet är cancerogent.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Ett av de största användningsområdena för strontium är i glasetkatodstrålerör, eftersom röntgenstrålning kan bildas i bildröret. För att strålningen inte skall träffa den som tittar används strontium i glaset för att blockera röntgenstrålningen. Andra exempel på användningsområden för strontium är:

Förekomst och framställning[redigera | redigera wikitext]

Strontium är ganska vanligt i jordskorpan, där det är det 15:e vanligaste grundämnet. Strontium finns dock aldrig som metall på jorden, men i salter som till exempel strontiumsulfat (SrSO4) och strontiumkarbonat (SrCO3). Man framställer strontium genom smältelektrolys av strontiumklorid (SrCl2):

Vid anoden: 2Cl- → Cl2 + 2 e-

Vid katoden: Sr2+ + 2 e- → Sr

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet strontium kommer från den skotska byn Strontian, eftersom metallen upptäckts i malm från blygruvorna där. Redan 1790 upptäckte fysikerna Adair Crawford och William Cruickshank att malm från Strontian hade ovanliga egenskaper. Fysikern och mineralsamlaren Friedrich Gabriel Sulzer analyserade mineralet från Strontian tillsammans med Johann Friedrich Blumenbach och kallade det för strontianit. Metallen renframställdes 1808 av Humphry Davy genom elektrolys av en blandning av strontiumklorid och kvicksilver(II)oxid. Hope ändrade namnet till strontium.

Se även[redigera | redigera wikitext]