Apollo 9

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Apollo 9
Apollo-9-patch.png
Statistik för uppdraget
UppdragApollo 9
NSSDC-IDKommandomodul:
1969-018A[1]
Månlandare:
1969-018C[2]
Farkostens namnKommandomodul:
Gumdrop
Månlandare:
Spider
KommandomodulCM-104
ServicemodulSM-104
MånlandareLM-3
AnropKommandomodul:
Gumdrop
Månlandare:
Spider
Varaktighet10d 1t 0m 54s
Uppskjutning
RaketSaturn V SA-504
UppskjutningsrampLC 39B
Kennedy Space Center
Uppskjutning3 mars, 1969
16:00:00 UTC
Landning
Landning13 mars, 1969
17:00:54 UTC
Norra Atlanten
23°15′N 67°56′V / 23.250°N 67.933°V / 23.250; -67.933 (Apollo 9)
Dockning
Dockning3 mars 1969,
19:01:59 UTC
Ur dockning7 mars 1969,
12:39:06 UTC
Andra dockningen7 mars 1969,
19:02:26 UTC
Andra ur dockning7 mars 1969,
21:22:45 UTC
Besättning
Besättning3
BefälhavareJames A. McDivitt
PilotDavid R. Scott
(kommandomodulen)
Russell L. Schweickart
(månlandaren)
Apollo9 Prime Crew.jpg
McDivitt, Scott och Schweickart
Kronologi
Föregående uppdrag Nästa uppdrag
Apollo 8
Apollo-8-patch.png
Apollo 10
Apollo-10-LOGO.png
David Scott står i öppningen till kommandomodulen.

Apollo 9 var den tredje bemannade rymdfärden inom Apolloprogrammet och startade den 3 mars 1969. Man kretsade under tio dygn i en bana kring jorden där man genomförde de första bemannade testerna av en månlandare i rymden.[3]

Besättningarna[redigera | redigera wikitext]

Besättningen[redigera | redigera wikitext]

Backupbesättning[redigera | redigera wikitext]

Reservbesättning[redigera | redigera wikitext]

Uppdraget[redigera | redigera wikitext]

Apollo 9 skulle testa hela Apollofarkosten tillsammans med månlandaren genom att docka, separera och att återdocka kommandomodulen till månlandaren. Det var den första rymdfärden i projektet där besättningsmän utförde en operation där de inte skulle ha kunnat återvända till jorden, om den misslyckats. Om McDivitt och Schweickart inte skulle klara en återdockning hade de blivit kvar i en bana runt jorden, utan möjlighet att komma tillbaka till moderfarkosten. Flera dockningar genomfördes. Den 7 mars gjordes det längsta testet, sex och en halv timme, och månlandaren var som mest 183,5 kilometer från moderfarkosten.[3]

Under färden skulle man också för första gången testa den nya Apollorymddräkten. Till skillnad från tidigare rymddräkter hade den nya ett eget livsuppehållande system. Tidigare rymddräkter var beroende på livsuppehållande försörjning från kapseln genom slangar.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). http://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraftOrbit.do?id=1969-018A. Läst 1 december 2017. 
  2. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). http://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraftOrbit.do?id=1969-018C. Läst 1 december 2017. 
  3. ^ [a b] Wade, Mark. ”Apollo 9” (på engelska). Encyclopedia Astronautica. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081012111046/http://www.astronautix.com/flights/apollo7.htm. Läst 8 maj 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]