Erbil

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Arbil)
Hoppa till: navigering, sök
För provinsen, se Erbil (provins).
Erbil (Hewlêr, ھەولێر)
Arbil, Irbil
Stad
Montage av över Erbil: centrum, gamla  minareten, Mubarak Ben Ahmed Sharaf-Aldins staty, och Arbils citadell
Montage av över Erbil: centrum, gamla minareten, Mubarak Ben Ahmed Sharaf-Aldins staty, och Arbils citadell
Land Irak Irak
Autonom region Irakiska Kurdistan
Provins Arbil
Distrikt Arbil
Höjdläge 420 m ö.h.
Koordinater 36°11′28″N 44°0′33″Ö / 36.19111°N 44.00917°Ö / 36.19111; 44.00917
Ledare Nawzad Hadi
Tidszon Arabisk standardtid (UTC+3)
 - sommartid Används inte.
GeoNames 95446
Iraq location map.svg
Red pog.svg
Park i Erbil.

Erbil eller Erbīl[1] (alternativt Arbil[2][3] eller Irbil;[4] kurdiska Hewlêr eller Hawler; arabiska اربيل, Arbīl; nyarameiska Arba-Ilu[4]) är en stad i norra Irak, omkring 80 kilometer öster om Mosul. Staden är huvudort i provinsen Erbil och räknas även som huvudstad i irakiska Kurdistan. Erbil har varit bebott från omkring år 6500 f.Kr.[källa behövs] och räknas till världens äldsta städer. Nära Erbil ligger Ankawa. Det finns inga officiella uppgifter från sen tid över stadens invånarantal, men det distrikt som hör till staden hade en uppskattad folkmängd av 789 900 invånare 2009,[5] på en yta av 2 790 km².[6]

Det finns idag flera flygbolag som erbjuder resor till Erbil/Ankawa. Detta gäller bland annat Austrian Airlines som första IATA-godkända flygbolag på 15 år flyger till Erbil. De stora oljeresurserna tillsammans med världens näst största naturgasfyndighet underlättar uppbyggnaden av regionen. Dock får Kurdistan behålla endast en liten del av dessa fyndigheter, men kvoten planeras att ökas.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Erbil finns nämnt i heliga sumeriska skrifter från 3000-talet f.Kr. som Urbilum, Urbelum eller Urbillum,[7] vilket tycks komma av Arbilum[8]hurriternas språk som bebodde området.[9] Akkaderna och assyrierna tolkade sedan genom folketymologi platsnamnet som arba'ū ilū vilket då betyder fyra gudar.[8] Staden blev centrum för dyrkandet av den assyro-babyloniska gudinnan Ishtar. Under antiken var staden känd under namnet Arbela ('Άρβηλα). På fornpersiska kallades staden Arbairā.[10]

Idag är kurdernas moderna namn på staden Hewlêr. Vilket verkar vara en förvanskad form av namnet Arbel genom en serie av omkastning av konsonanter.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Erbil under belägringen av mongolerna som del av Ilkhanatet under 1258–59, avbildat i Jami' al-tawarikh av Rashid-al-Din Hamadani Bibliothèque Nationale de France, Département des Manuscrits, Division Orientale.
Citadellet i Erbil, irakiska Kurdistan
Kaldeisk-katolska katedralen Sankt Josef i Ankawa, en förort till Erbil.

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Erbil är en av de äldsta permanent bebodda städerna i världens historia,[11], och har varit skådeplats för många historiska händelser, där riken kommit och gått under över de 8 000 år Erbil bebotts.

Området omkring Erbil dominerades i stort av sumererna omkring 3000 f.Kr., och kanske från och med 2400-talet f.Kr, har det kontrollerats av akkadisktalande assyriska kungar, fram till det Akkadiska imperiet (2335–2154 f.Kr.) som förenade de akkadiska semiterna och sumererna i Mesopotamien under ett gemensamt styre.

Första gången Erbil nämns i skrift har man funnit i arkiven från det östsemitisk-talande kungariket Ebla, i dagens Syrien. De beskriver två resor till Erbil (Irbilum) av en budbärare från Ebla kring 2300 f.Kr. Senare kom Erridupizir, kung av språkisolatet Gutium, att inta staden cirka 2150 f.Kr.[12]

Den nysumeriska kungen av Ur, Amar-Sin, plundrade Urbilum under sitt andra år, cirka 1975 f.Kr.[7]

Erbil var en integrerad del av Assyria från cirka 2050 f.Kr, och kom att bli en relativt betydelsefull stad i det Äldre assyriska riket (1975–1750 f.Kr.), Mellanassyriska riket (1365–1050 f.Kr.) och det Nyassyriska riket (935–605 f.Kr.), tills det sista av dessa riken föll någon gång mellan år 612–599 f.Kr., och de kvarstående delarna av Assyrien att delas upp under persiskt, grekiskt, partiskt, romerskt och sasanidiskt styre.

När Kyros den store av det Persiska riket ockuperade Assyrien år 547 f.Kr., grundade han en akemenidisk satrapi med det fornpersiska namnet Aθurā (Athura), med Arbela som huvudstad.[13]

Alexander den store besegrade i regionen (kallad Gaugamela) den persiska kungen Dareios III. Ett stort slag ägde rum vid floden Tigris, kallat slaget vid Gaugamela eller helt enkelt slaget vid Arbela.

Citadellet i Erbil blev inskrivet på världsarvslistan den 21 juni 2014.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Liber kartor (1993-2005); Elg Margareta (1999). Libers världsatlas (1.uppl.). Stockholm: Liber. sid. 82. ISBN 91-47-05366-6. http://www.liberatlas.com 
  2. ^ "Kurdistan". landguiden.se. Läst 10 februari 2016.
  3. ^ TT Nyhetsbyrån; TT-språket, arabiska Läst 18 maj 2016.
  4. ^ [a b] Erbil i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 februari 2016.
  5. ^ Central Organization for Statistics, Iraq (pdf-fil, på arabiska) Sammanräkning av byggnader, bostäder och anläggningar 2009, med uppskattning av folkmängden. Läst 27 februari 2012.
  6. ^ Central Organization for Statistics, Iraq; Administrative units and their area as in 2009 Läst 27 februari 2012.
  7. ^ [a b] Hamblin, William J. (2006). Warfare in the Ancient Near East to 1600 BC. Routledge. sid. 111. ISBN 0-415-25589-9. https://books.google.com/books?id=en9tzr1-VM4C 
  8. ^ [a b c] Khan, Geoffrey (1999). A grammar of neo-Aramaic: the dialect of the Jews of Arbel, Part 1, Volume 47. BRILL. sid. 2. ISBN 978-90-04-11510-1. https://books.google.com/books?id=we7Q1AxbiOYC&pg=PA2 
  9. ^ I. Gershevitc, The Cambridge History of Iran, Volume 2, Cambridge University Press, 1985 – 964 pages, s p. 37
  10. ^ ”Iranica: Arbela”. Iranicaonline.org. http://www.iranicaonline.org/articles/arbela-assyrian-arbailu-old. Läst 21 maj 2012. 
  11. ^ Erbil: World's oldest, and continously [sic] inhabited city – 8,000 Years, Allvoices.com
  12. ^ Timeline ErbilCitadel.orq
  13. ^ E. Herzfeld, The Persian Empire, ed. G. Walser, Wiesbaden, 1968, pp. 304–07

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]