Irakiska Kurdistan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För det större, nationsöverskridande området, se Kurdistan.
Irakiska Kurdistan (هه‌رێمی کوردستان)
إقليم كردستان
autonom region
Irakiska Kurdistan inuti Irak. Rött är det officiella territoriet; med ljusrött inkluderas övriga de facto kontrollerade områden och rosa övriga områden man gör anspråk på.
Irakiska Kurdistan inuti Irak. Rött är det officiella territoriet; med ljusrött inkluderas övriga de facto kontrollerade områden och rosa övriga områden man gör anspråk på.
Flag of Kurdistan.svg
Flagga
Coat of Arms of Kurdistan.svg
Symbol
Land Irak Irak
Autonom region Regionen Kurdistan
Gränsar till Syrien,
Turkiet,
Iran,
övriga Irak
Provinser Dahuk,
Erbil,
Halabja,
Sulaymaniyya
Regionhuvudstad Erbil
 - koordinater 36°11′N 44°00′Ö / 36.183°N 44.000°Ö / 36.183; 44.000
Area 78 736 (de facto) km²
Folkmängd 5 300 000 (2017)
Grundad 11 mars 1970 (avtal)
 - etablerad 1 oktober 1991 (de facto autonomi)
 - etablerad 2 4 juli 1992 (regionregering etablerad)
 - etablerad 3 30 januari 2005 ( ny irakisk grundlag)
Ledare Massoud Barzani
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid brukas ej (UTC+2)
Riktnummer +964
Officiella språk sorani och arabiska
Toppdomän .krd
Webbplats: www.gov.krd
(regionregeringen)

Irakiska Kurdistan (officiellt: Regionen Kurdistan) är en federal region i norra Irak, med Arbil som faktiskt huvudstad. Den består av provinserna Arbil, Duhok, Halabja och Sulaymaniyya. Regionen har rötter i ett avtal 1970 men blev de facto självstyrande först 1991–1992 (mer definitivt 2005).

Irakiska Kurdistan kontrollerar (2017) ett område på cirka 78 000 kvadratkilometer med cirka 5,3 miljoner invånare. Detta inkluderar områden som de facto kontrolleras av den autonoma regionen men de jure tillhör provinser utanför den kurdiska regionen. Den autonoma regionens officiella yta täcker endast 36 350 kvadratkilometer.[1][död länk]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Regionen Kurdistan omfattar tre (med Halabja, etablerad 2015, fyra) irakiska provinser. Dessutom täcker det kurdiskt kontrollerade området ytterligare områden runt bland annat Sinjar och Kirkuk. Området är till stora delar bergsland öster och nordöst om floden Tigris.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Efter Gulfkrigets slut 1991 fick södra Kurdistan skydd av FN samt USA och dess allierade. I skydd av flygförbudszonen över norra Irak fann kurderna det utrymme som krävdes för att skapa en de facto autonomi. När den irakiska armén inte längre kunde få eldunderstöd från luften lämnade den södra Kurdistan.[2]

Park i Arbil.

Den 19 maj 1992 hölls det första allmänna valet i kurdisk historia. Eftersom spärregeln var relativt högt (7 procent) fick endast de två stora partierna (KDP och PUK) mandat. Först var fördelningen 51 mot 49, men efter anklagelser om fusk ändrade man till 50-50. Regeringen kollapsade dock 1994 och resulterade i ett inbördeskrig. Det sista parlamentariska mötet hölls 1996. Den väpnade konflikten resulterade i skapandet av två kurdiska regioner, en PUK-kontrollerad region runt Sulaymaniyya och en KDP-kontrollerad region runt Arbil (och Dihok). Båda parter tillkännagavs sig själva som den legitima härskaren av södra Kurdistan.

Mot slutet av 1990- och början av 2000-talet enades partierna, och under Irakkriget bildades en gemensam region känd som KRG (Kurdistan regional government eller Kurdistans regionala regering). Irak omformades till en federal stat, och södra Kurdistan blev en självständig federal enhet. År 2005 valdes Massoud Barzani till kurdiska regionens president, och han blev omvald vid valet år 2009.

De båda ledande partierna (KDP och PUK) enades i början av juni 2017 om att utlysa en folkomröstning om Irakiska Kurdistans självständighet. Folkomröstningen, som är ensidigt utlyst utan godkännande från Iraks regering,[3] ska äga rum den 25 september 2017.[4]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Regionen Kurdistan leds av president Massoud Barzani och premiärminister är Nechirvan Idris Barzani; båda representerar det styrande partiet KDP (Kurdistans demokratiska parti). Regionens självstyre är numera (2017) så permanentat att det i praktiken[5] motsvarar en självständig kurdisk stat.

Den tidigare gerillan Peshmerga har i och med upprättandet av KRG blivit en regelrätt armé.

I södra Kurdistan finns det över femhundra utländska företag, och en rad länder har öppnat diplomatiska beskickningar.[källa behövs]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

En stor del av Iraks utvinning av råolja sker i områden kontrollerade av Kurdistans regionregering. Detta gäller i första hand områden runt den omstridda staden Kirkuk[6].

Större flygplatser finns bland annat vid de två provinshuvudstäderna Erbil och Sulaymaniyya.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Området som stadigvarande kontrolleras av den kurdiska regionregeringen inrymmer cirka 5,3 miljoner människor. Till detta kommer (2017) cirka 2 miljoner flyktingar, varav den största delen kommer på grund av inbördeskriget kopplat till Islamiska staten.

Det vanligaste språket i regionen är kurdiska, varav sorani talas i den centrala delen av området, kurmanji i norr och hawrami runt Halabja. Kurdiska och arabiska är officiella språk.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Den populäraste idrotten i regionen är fotboll. Man har en egen fotbollsliga, där 14 lag spelar i förstadivisionen.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kurdistan i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2017.
  2. ^ Imorgon kurdisk kapitalism, av Fredrik Malm, från folkpartiet.se
  3. ^ ”El Kurdistan iraquià convoca un referèndum unilateral d’independència pel 25 de setembre” (på katalanska). vilaweb.cat. 7 juni 2017. http://www.vilaweb.cat/noticies/el-kurdistan-iraquia-convoca-un-referendum-unilateral-pel-25-de-setembre/. Läst 7 juni 2017. 
  4. ^ krp.org (7 juni 2017). ”President Barzani Meets with Kurdistan Region's Political Parties to Set the Date for the Referendum” (på engelska). presidency.krd. http://www.presidency.krd/english/articledisplay.aspx?id=E8ZKw7evZVQ=. Läst 7 juni 2017. 
  5. ^ kurder i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2017.
  6. ^ Irak (näringsliv) i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]