Arameiska

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arameiska
ארמית Arāmît, ܐܪܡܝܐ Ārāmāyâ
Uttal/arɑmiθ/, /arɑmit/,
/ɑrɑmɑjɑ/, /ɔrɔmɔjɔ/
Talas iSyrien, Irak, Turkiet, Iran samt i den västerländska diasporan
RegionMellanöstern, Europa, Nordamerika, Australien
Antal talare575,000-1,000,000
StatusUtrotningshotat
SpråkfamiljAfroasiatiskt
Språkkoder
ISO 639-2arc
ISO 639-3
SILFlera olika:

AII (för Assyrisk nyarameiska),
BHN (för Bohtansk nyarameiska),
CLD (för Kaldeisk nyarameiska),
HRT (för Hértevin),
KQD (för Koy Sanjaq Surat),
QMQ (för Mlahsö),
SYC (för Klassisk syriska),
SYN (för Senaya),

SYR (för Turoyo).
Araméerna
Araméer
Arameiska
Arameiska riken

 • Aram-Maacha
 • Aram-Geschur  • Aram-Damaskus
 • Paddan-Aram  • Aram-Beth Rehob
 • Aram-Soba  • Bit Zamani
 • Hamath

Arameiska kungar

 • Reson
 • Hezjon  • Tabrimmon
 • Bar Hadad I  • Bar Hadad II
 • Amme Ba'li  • Hasael  • Bar Hadad III
 • Hadadeser  • Resin

Arameiska städer

 • Palmyra
 • Damaskus  • Halaf
 • Hamah

Arameiska är ett språk eller en grupp av språk som till hör den semitiska språkfamiljen. Det talades ursprungligen i det forna Mellanöstern omkring 1000-talet f.Kr. av en folkgrupp som kallas araméer.[1] Idag talas nyarameiska språk för det mesta av assyrier/syrianer.

När de arameiska rikena under 700-talet f.Kr. upphörde, absorberades deras språk och kultur av Nyassyriska riket. Arameiskan blev efter hand dåtidens internationella lingua franca, det vill säga det språk som användes när olika stater skulle kommunicera med varandra. Under Tiglat-Pilesar III:s regeringstid (744–727 f.Kr.) blev arameiska huvudspråket i Nyassyriska riket och spreds sedan till stora delar av Mellanöstern.[2]

Efter den muslimska erövringen har arameiskan trängts tillbaka till förmån för arabiskan, men nyarameiska språk talas fortfarande i viss utsträckning i Mellanöstern och av emigranter boende i andra delar av världen.

Arameiskan är indelad i flera undergrupper, östarameiska språk som innefattar klassiska språk såsom syriskan som fortfarande används i både skrift- och talspråk i norra Mesopotamien och mandeiskan och nyarameiska talspråk såsom turoyo, nyöstsyriska, kaldeisk nyarameiska samt västarameiska språk där det enda moderna överlevande talspråket är Maalula-dialekten.

Vissa delar av Gamla Testamentet (Esra 4:8-6:18, 7:12-26 samt Dan. 2:4-7:28) är nedtecknade på västarameiska. Det var det språk Jesus talade och några arameiska citat finns bevarade i grekisk transkription i Nya Testamentet. Arameiska, i form av syriska, är det liturgiska språket i Syrianska-ortodoxa kyrkan, Österns assyriska kyrka, Kaldeisk-katolska kyrkan (se kaldeisk rit), Maronitiska kyrkan samt i de andra syrianska kyrkorna.

Arameiskan inom judendomen[redigera | redigera wikitext]

Talmud skrevs på en blandning av arameiska och hebreiska, och vissa böner i den standardtraditionella judiska böneboken är på arameiska, bland dessa, den som förekommer mest är qaddish.

Språkhistoria[redigera | redigera wikitext]

  • Fornarameiska, 925 f.Kr. - 700 f.Kr.
  • Officiell arameiska, 700 f.Kr. - 300 f.Kr.
  • Medelarameiska, 300 f.Kr. - 100 e.Kr.
  • Senarameiska, 100 e.Kr. - 1200 e.Kr.
  • Modern arameiska, 1200 e.Kr. -

Se även[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Arameiska.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Encyclopædia Britannica/Aramaic language
  2. ^ Store norske leksikon/Aram