Aschebergsgatan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Aschebergsgatan
Aschebergsgatan.JPG
Aschebergsgatan.
Namn efterGuvernören och fältherren, greve Rutger von Ascheberg (1621-1693).
Namngiven1882
Tidigare namnBrandtdalagatan,
Öfra Korsgatan (övre delen)
Läge
PlatsVasastaden,
Lorensberg,
Landala,
Johanneberg, Göteborg
SträckningVasagatan
Guldhedsgatan
Längd950 meter
Betydelse
ByggnaderVasa sjukhus,
Landala kapell,
Chalmers
HandelLandala torg
Aschebergsgatan vid Kapellplatsen
Aschebergsgatan 1-15. Vy från korsningen mot Engelbrektsgatan ned mot Vasaplatsen.

Aschebergsgatan, är en cirka 950 meter[1] lång gata i stadsdelarna Vasastaden, Johanneberg, Landala och Lorensberg i centrala Göteborg sedan 1882. Gatan har namngivits till minne av guvernören och fältherren, greve Rutger von Ascheberg (1621-1693).

Aschebergsgatan var från början endast delen mellan Nya Allén och Engelbrektsgatan (mera korrekt Lilla Vasaparken), och fram till cirka 1886 hette den delen Brandtdalagatan. Gatans översta del hette Öfra Korsgatan fram till 1882-83, då hela gatans omfattning gjordes om.[2][3]

I den nuvarande korsningen av Föreningsgatan-Aschebergsgatan låg Brandtdala herrgård, även kallad Lilla Lorensberg och Fredriksberg. Tomtadressen var "nummer 105 i stadens 12:e rote". Fastigheten bebyggdes kring 1770 och byggnaden fick sitt herrgårdsliknande utseende 1856 av målaremästare C. A. Bolm. Herrgården revs 1912.[4] Kring år 1830 delades Brandtdala upp i två delar, Västra Brandtdala och Östra Brandtdala.[5]

Bergåsen i väster, som löper parallellt med Aschebergsgatans brantaste del heter Geteryggsberget.[6]

Rutger von Ascheberg

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  2. ^ Göteborgs gatnamn : anteckningar af Elof Hellquist, [Särtryck ur Göteborgs Aftonblad], Wettergren & Kerber, Göteborg 1911 s. 12
  3. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3 s. 83
  4. ^ Landala i ord och bild : en stadsdelsskildring, red. Karl-Erik Fredriksson, Föreningen Gamla Landala Pojkar, Göteborg 1962 s. 110
  5. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, [Tredje delen], C R A Fredberg (1922). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 933
  6. ^ Belägenheten omkring Göteborg : Utgifven af N.G. Werming, [Karta, graverad av E. Åkerland] 1809

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]