Vasastaden, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vasastaden, nr 10
Stadsdel
Göteborg Vasastaden 15:17, Kvarteret Granen.
Göteborg Vasastaden 15:17, Kvarteret Granen.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Centrum
Koordinater 57°41′53.69″N 11°58′1.85″Ö / 57.6982472°N 11.9671806°Ö / 57.6982472; 11.9671806
Area 43 hektar
Statistikkod primärområde 115, stadsdelsnummer 10

Vasastaden (informellt Vasastan) är en stadsdel i Göteborg och ett primärområde tillhörande stadsdelsnämndsområdet Centrum. Området sträcker sig mellan Vasaplatsen och Haga, huvudstråket genom stadsdelen är den breda Vasagatan med ett gångstråk i en allé i mitten. Området kallades tidigare Hagaheden. Stadsdelen har en areal på 43 hektar.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

På platsen för nuvarande Vasastaden, som innan kallades Hagaheden, fanns betesmarker och mindre gårdar. 1922 beskrivs platsen innan dagens bebyggelse som följer:

Där Vasastadens alla palatser nu ligga utbredde sig den ödsliga Hagaheden, vilken såg ut som en vanlig beteshage med stenar och gyttjepölar, videhäckar och ett och annat magert pilträd. Det var en otrevlig och motbjudande trakt som man egentligen blott besökte för att taga genväg till någon av Hagorna. Ett par tre kojor var det enda som förrådde mänsklig tillvaro; annars var terrängen ett tillhåll för tjuvar och skälmar, vilka trotsade alla efterspaningar.

[2]

Stadsdelen bebyggdes till största delen mellan 1868 och fram till 1920-talet, och här finns en stor mängd välbevarade stenhus. Stadsdelens utformning bestämdes i en stadsplanetävling som utlystes 1861, Sveriges första. Tjugotre förslag kom in, men inget av dem bedömdes vara så bra att det var värt första pris, istället fick två förslag varsitt andra pris. De två förslagen låg till grund för den stadsplan som togs fram 1866. Enligt den så skulle stadsdelen bebyggas med fyrkantiga kvarter och ha breda gator. Inspiration hämtades främst från Wien, men även från Paris, med sina esplanadsystem. Kommittén som tog fram förslaget till 1866 års stadsplan kom fram till att dagens Vasastaden var den del av planen som borde bebyggas först, och då företrädesvis med bostäder. Kommittén skrev om stadsdelen följande:

...den för uppförande af boningshus särdeles passande lokalen på Hagaheden torde för stadens utvidgning i den närmaste framtiden företrädesvis böra tagas i anspråk, särdeles som en betydlig del af denna trakt, eller den så kallade Hasselbladska ängen, genast är för staden tillgänglig. Så väl den upphöjda och något sluttande markens sunda beskaffenhet som ock närbelägenheten till stadens mest trafikerade punkter, sedan communicationer dermed blifvit beredda genom åtskilliga hufvudgators utdragning på redan omförmäldt sätt, komma utan tvifvel att göra byggnadsplatser i härstädes föreslagna qvarter mycket begärliga.

[3]

Arkitekt till många av husen i Vasastaden var Johan August Westerberg (1836–1900).

Större delen av södra Vasastaden, upp mot Landala, kallades på 1600- och 1700-talen för Knechte Sletten.[4]

Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Inom stadsdelen finns det fem byggnadsminnen (BM):

Byggnadskvarter[redigera | redigera wikitext]

  • 1 Kv. Alen
  • 2 Kv. Almen - byggt 1875
  • 3 Kv. Asken
  • 4 Kv. Avenboken
  • 5 Kv. Björken
  • 6 Kv. Masurbjörken
  • 7 Kv. Glasbjörken
  • 8 Kv. Boken
  • 9 Kv. Apeln
  • 10 Kv. Enen
  • 11 Kv. Lönnen
  • 12 Kv. Furan - byggt 1893
  • 13 Kv. Lärkträdet
  • 14 Kv. Linden
  • 15 Kv. Granen - byggt 1892
  • 16 Kv. Sälgen
  • 17 Kv. Häggen
  • 18 Kv. Hasseln
  • 19 Kv. Aspen
  • 20 Kv. Oxeln
  • 21 Kv. Guldregnet
  • 22 Kv. Pilträdet
  • 23 Kv. Poppeln
  • 24 Kv. Syrenen
  • 25 Kv. Cypressen[5]
  • 26 Kv. Platanen
  • 27 Kv. Rönnen
  • 28 Kv. Päronträdet
  • 31 Kv. Idegranen
  • 32 Kv. Tallen
  • 33 Kv. Järneken

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Vasastaden

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 115 Vasastaden år 2017[6]
Vasastaden Hela Göteborg
Folkmängd 6 955 556 640
Befolkningsförändring 2016–2017 + 16 + 8 450
Andel födda i utlandet 17,8 % 25,2 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 21,9 % 34,0 %
Medelinkomst 377 000 kr 285 900 kr
Arbetslöshet 2,5 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 16,7 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 44.3 % 34,8 %
Andel bostäder före 1941 65,7 %
Andel bostäder i allmännyttan 4,4 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2017 35
Andel bostäder i småhus 0,1 % 19,1 %

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Vasastaden-Lorensberg: Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, sid 193.
  3. ^ Vasastaden-Lorensberg: Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, sid 224.
  4. ^ Fästningen Göteborg - samlingar till stadens arkeologi, red. Carina Bramstång, utgiven av Riksantikvarieämbetet, Göteborg 2006 ISBN 91-7209-418-4, fig. 21, Krigsarkivet, Sfp Göteborg nr 80b.
  5. ^ Karta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Vasastaden); Blad N:o 55, upprättad år 1923 av Arvid Södergren
  6. ^ [http://statistik.goteborg.se/Global/Faktablad/G%c3%b6teborgsblad/GbgBlad2018/134%20Centrum_PRI_2018.pdf Göteborgsbladet 2018: Centrum pdf

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Cederblad, Albert (1884). Göteborg : skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar jämte en återblick på dess minnen .... Göteborg: D. F. Bonnier. Libris länk  S. 74-95.
  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1977). Det gamla Göteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 3. Lund: Ekstrand. Libris länk. ISBN 91-7408-015-6 (hela verket) 
  • Bebyggelsehistoriska undersökningar i Västsverige 1973. Rapport 4, Vasastaden - Lorensberg i Göteborg. Göteborg: Historiska museet. 1974. Libris länk 
  • Fallenius, Christoffer (1995). Vasastaden - Lorensberg : igår idag, imorgon. Göteborg: Ingenjörs- och sjöbefälsskolan vid Chalmers tekniska högsk. Libris länk 
  • Gillberg, Ing-Marie (1982). Vasastaden-Lorensberg : en arkitekturhistorisk undersökning av en stadsdel i Göteborg från perioden 1870-1905 : förslag till principer för bevarande. Göteborg: Univ. Bebyggelseantikvarisk avd. Libris länk 
  • Sedenmalm, Staffan (2018). ”"Det nya Göteborg" : utanför Vallgraven 150 år — storstaden under planering 1807-1866 och varför ingen järnväg finns i Allén”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund) 2018 (37),: sid. 51-128 : ill. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 2502891
  • Sedenmalm, Staffan (1998). ”Vasastaden-Lorensberg : en borgerlig 1800-talsmiljö av riksintresse”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1998 (27),: sid. 71-94 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 2502891
  • Söderpalm, Kristina (1984). ”Borgerligt hushåll”. För hundra år sedan : skildringar från Göteborgs 1880-tal (1984): sid. 63-129 : ill..  Libris 10103237

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Gyllenhak, Ulf (1985). Tittskåpet : roman (1. uppl). Bromma: Fripress. Libris länk. ISBN 91-85590-97-5  - Roman om en pojkes uppväxt i Vasastaden på 1970-talet.
  • Hertzman-Ericson, Gurli (1947). Fönstret mot allén. Stockholm: Norstedt. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]