Vasagatan, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vasagatan, Göteborg
Göteborg Vasagatan.jpg
Vasagatan västerut från Vasaplatsen, sommaren 2006.
Namn efter Gustav Vasa
Namngiven 1882
Läge
Plats Vasastaden, Göteborg, Sverige
Sträckning HedenSprängkullsgatan
Längd 900 meter
Betydelse
Byggnader Konsthögskolan Valand, Valandhuset Röhsska museet, Göteborgs universitets huvudbyggnad, Schillerska gymnasiet, Tomtehuset, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Göteborgs gamla stadsbibliotek

Vasagatan i centrala Göteborg är en drygt 900 meter lång gata. Den sträcker sig i öst- västlig riktning från Heden i öst till Sprängkullsgatan i väst och korsar i sin sträckning Kungsportsavenyn och Vasaparken. Gatans namn kommer från kung Gustav Vasa. Längs med större delen av gatan är den en esplanad, det vill säga en bred gata med motriktade körbanor och en åtskiljande promenadväg med omgivande trädplantering.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Alléträden längs gatan består av lindar som inköptes som plantor från Nederländerna i mitten av 1870-talet.[2] De unga lindarna planterades på våren 1875–1877, och i mitten av 1980-talet fanns 226 träd kvar, varav ett trettiotal hade kompletterats de föregående 10–20 åren.[3]

På Vasagatan ligger etablissemang och institutioner som exempelvis Restaurant Kometen, Konsthögskolan Valand, Valandhuset med sin festvåning, Röhsska museet, Göteborgs universitets huvudbyggnad, Schillerska gymnasiet, Tomtehuset, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Göteborgs gamla stadsbibliotek som numera är ett av universitetets bibliotek.

Namnet Vasagatan fastställdes 1882. Den är huvudgata i stadsdelen Vasastaden, som den även gett namn åt. Den andra stadsdelen som berörs av Vasagatan är Lorensberg och Haga.

Vasagatan skulle egentligen bestå av två gator, skilda av en allé i mitten. De skulle heta Stora Norra– samt Stora Södra Allégatan,[4] men 1867 slog man samman namnen till Stora Allégatan. Detta namn hade gatan fram till 1882, då Stora Allégatan döptes om till Vasagatan.[3]

Byggnader längs Vasagatan i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ esplanad i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 mars 2017.
  2. ^ Skarback, Sören (1997). Göteborg : 777 frågor & svar. Göteborg: Tre böcker. sid. 9. Libris 7592994. ISBN 91-7029-335-X 
  3. ^ [a b] GP, 5 november 1986, "Livskraftig hyllning till Vasa."
  4. ^ Plan till Göteborgs stads utvidgning, enligt stadsfullmäktiges beslut den 19 maj 1864, Hans Wilhelm Brandel, Stadsingeniör, 1871
  5. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 20

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 153, 303

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 98-99. Libris 17831487. ISBN 9789186853907