Assman
- Denna artikel handlar om Assman i Västergötland. Ett annat vattendrag med samma namn är biflöde till Fylleån i Halland.
| Assman | |
| Å | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Världsdel | Europa |
| Kommun | Tranemo, Svenljunga kommun |
| Bifloder | |
| - vänster | Musån |
| Källa | Tranemosjön |
| Mynning | Ätran |
| - koordinater | 57°25′9″N 13°6′5″Ö / 57.41917°N 13.10139°Ö |
| Längd | 21 |
| Flodbäcken | 653 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 9,3 m³/s |
| Geonames | 2695657 2724474 |
  Läge för Assmans mynning.
| |
 Sträckning på Assman (tjockare linjer) och dess biflöden (smalare linjer) samt vattenkraftverk, städer och byar
| |
Assman, även kallad Lillån, är ett vattendrag i södra Västergötland, i Tranemo och Svenljunga kommuner. Vattendraget är ett vänsterbiflöde till Ätran. Vattendraget har en medelbredd på ungefär 17 meter och ett medeldjup på 0,7 meter.[1]
Sträckning
[redigera | redigera wikitext]Vattendraget har en längd på 21[2] eller 23,7[1] kilometer med källflöden 67,9 kilometer.[3] Assman bildas i Tranemosjön av källflödena Jälmån, Månstadsån (längre uppströms benämnd Sämån) och Toddebäcken. Strax nedanför sjön ansluter även Musån. Den flyter sedan i huvudsak västerut, förbi Uddebo och Strömsfors, utom de sista kilometerna, efter Assmebro, då ån går mer åt sydväst. Assman mynnar i Ätran vid Bullsäng, några kilometer söder om Svenljunga. Fallsträckan vid Strömsfors kallas ofta Strömmen[4].
Assman har ett avrinningsområde på 653 km2, en sjöandel på 4 % och ett medelvattenflöde på 9.3 kubikmeter i sekunder under åren 1931-1990.[5] Kring Assmans flöde före och efter Uddebo finns bra exempel på så kallade korvsjöar.[källa behövs]
Assmanss höjdprofil visas i figuren ovan med mindre vattenkraftverk (sträck och namn ovan höjdprofilen).
Geologi och ekologi
[redigera | redigera wikitext]Botten domineras av sand och silt. Det är överlag svagt strömmande eller lugnflytande. Därutöver är 2,2 km strömmande och 0,9 kilometer forsande. Det mesta av vattendraget är försiktigt rensat, men en dryg fjärdedel är kraftigt rensad. På ungefär 10 % av dess area finns goda förutsättningar för lek (på resten av ytan saknas det). De finns fyra vandringshinder, vilka är de fyra kraftverken.[1]
Mänsklig historia och användning
[redigera | redigera wikitext]Vid Röstorp i närheten av Örsås finns spår av mänsklig aktivitet från stenåldern och fram till ungefär år 500.[6]
Längs Assman finns fyra mindre vattenkraftverk som ligger i närheten av Assmebro, Fredriksborg, Åstafors och Strömsfors.[7][8] Dessa har tidigare används av småindustri längs vattendraget samt som kvarnar. Ett exempel på begynnande industri var Limmareds glasbruk som grundades 1740 vid biflödet Månstadsån. Det fanns som på många andra platser i Sjuhäradsbygden förlagssystem vars verksamhet senare kom att centraliseras. Exempel på företag som bildades var Trikåfabriken i Uddebo som ägnade sig åt textilindustri från slutet av 1800-talet. I Strömsfors kom Strömfors bruk först att förädla tackjärn och senare att gå över till tillverkning av maskiner.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Biotopkartering av Ätrans huvudfåra och biflödena Assman och Tattarån 2022”. Ätrans vattenråd. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2023/04/Biotopkartering_Atrans_huvudfara_och_bifloden.pdf. Läst 16 januari 2026.
- ^ ”Assman: sammanflödet med Musån - sammanflödet med Ätran”. VISS. https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA37472304. Läst 13 september 2024.
- ^ ”Vattendragsregistret”. SMHI. Arkiverad från originalet den 21 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060721130302/http://www.smhi.se/sgn0102/n0204/vdragreg.pdf. Läst 26 juli 2025.
- ^ Nylander, Axel (1959). Strömsfors bruk under hundra år: 1859-1959. Svenljunga: Strömsfors bruk, Karitz tryckeri. sid. 3. Läst 15 januari 2025
- ^ ”Vattenföring i Sverige - Del 4. Vattendrag till Västerhavet”. SMHI. 13 september 2024. sid. 55. Arkiverad från originalet den 13 september 2024. https://web.archive.org/web/20240913215025/https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.164407!/Hydrologi_43%20Vattenf%C3%B6ring%20i%20Sverige.%20Del%204.%20Vattendrag%20till%20V%C3%A4sterhavet.pdf. Läst 13 september 2024.
- ^ ”Kulturstigen i Röstorp”. http://www.orsas.se/kulturstigen-i-rostorp/. Läst 20 januari 2025.
- ^ ”Assman”. Vattenkraft.info. https://vattenkraft.info/?bannerdisp=0&what=Assman. Läst 20 januari 2025.
- ^ ”Biotopkartering av Ätrans huvudfåra och biflödena Assman och Tattarån”. Ätrans vattenråd. https://atransvattenrad.se/wp-content/uploads/2023/04/Biotopkartering_Atrans_huvudfara_och_bifloden.pdf. Läst 20 januari 2025.
- ^ Sven Larsson (2017). Ätrans Dalgång. Berättelsen om ett gränsland. Halmstad: Förlag Hedasken. ISBN 978-91-639-3170-3
| |||||||||||||||||||||||||